I veckans Bokbloggsjerka är frågan om vi läser förord?
Mitt svar blir att det beror på. Är det relativt kort, någon sida eller två, så läser jag alltid. Om det inte känns särskilt intressant slutar jag direkt. Om förordet är långt brukar jag hoppa över, skumma igenom eller läsa när boken är utläst och den var bra. Om den var bra lockar alltid förordet, men om den inte var det förblir förordet oläst.
Däremot läser jag och tycker väldigt mycket om tacktexter skrivna av författaren själv, eller om den är tillägnad någon. Sådant ger en lite personlig bild av författarens arbete med boken och tankarna kring den.
Lite annorlunda tänker jag kring facklitteratur där jag alltid läser förordet. Då vill jag gärna ha tanken bakom boken innan jag läser eftersom det kan påverka hur innehållet har utformats. Särskilt för träningsböcker vill jag läsa det, för att få en känsla för boken och dess upplägg.
Jag läser också förorden till facklitteratur. Ofta får man då en bild av hur boken är strukturerad och vad som är viktigt att läsa.
Precis, de är ju ofta lite mer informerande i sitt utformande.
Jag börjar alltid läsa och är det välskrivet och har ett syfte så brukar det inte vara något problem att läsa även om det är långt. Är det bara en massa tack så hoppar jag över och undrar varför det inte var ett efterord…
Tack ska komma i slutet tycker jag, annars blir det bara konstigt för läsaren.
Det måste ju vara relevant, oavsett om man läser det först eller sist 🙂
Precis! 🙂
Vad ambitiöst att läsa tacken, det gör aldrig jag 😛
Jag tycker att det är lite mysigt, och de säger en hel del om författaren. Jag blir ofta förundrad över hur få som tackar sina läsare.
Förorden måste säga något annars känns det inte meningsfullt att läsa.
Precis.
Ja men just fitness böcker har intressanta förord tycker jag
Mia
Ja, de brukar ofta berätta om författarens egen fitness-resa.
Förorden i fackböcker läser jag oftare än de i skönlitterära böcker.
De brukar ju ofta vara lite mer personliga och berätta om varför boken blev till.
Jag kan hålla med, förorden får inte vara för långa och tråkiga. Då är det bara plågsamt att läsa.
Jag håller med dig i det du skriver 🙂 Är förorden för långa då slutar det med att jag skummar igenom dem.