Jag gillar egentligen inte snö, men efter att ha läst den här boken funderar jag på om en stuga i fjällen kanske vore något? 😆

Elsa har förlorat både jobb och lägenhet i Stockholm och beger sig till familjens gamla stuga i Jämtland. Det är en nedgången stuga utan vatten men med en massa bråte. Hon ska röja och göra i ordning den så att familjen sedan kan sälja den. På vinden hittar hon en dagbok där inga namn skrivs ut och Elsa funderar över vilka personerna är. Har de någon koppling till hennes familj? Samtidigt lär hon känna byns invånare och får hjälpa till med allt från att ta hand om kinesiska turister till att köra hundspann.

I boken får vi följa Elsa i nutid samt dagboken under 1978. Det tog ett tag för mig att komma in i dagboken och förstå. Personerna benämns t.ex. räven och lodjuret och jag hängde först inte alls med. Men så småningom lossnade det och då blev det i stället spännande läsning och en klurig gåta man ville ha svar på.

Det här är en vintrig feelgood om familjehemligheter, vänskap och kärlek. Om att hitta sin plats i livet. Elsa är ung och har många gånger svårt att säga nej och säga ifrån. Hon godtar andras åsikter lite för lätt. Men hon har hjärtat på rätt ställe och man hejar på att allt ska falla på plats och lösa sig för henne.

Som sagt, den här boken får en att längta till fjällen. Miljöbeskrivningarna är målande och träffsäkra och tillsammans med det där mysiga värdshuset med dess härliga karaktärer – ja, jag är redo att åka dit.

Det här var verkligen en mysig och underhållande vinterbok som var svår att släppa. Rekommenderas varmt.