Jag är väldigt förtjust i tunnare böcker, där varje ord har en bestämd plats. Den här boken är verkligen en tunnis. Den består av två kortromaner, eller noveller om man vill.

Det tredje ljuset är min favorit och den golvar mig med sin varligt berättade historia om en liten fosterflicka. Hon skickas iväg när hennes mamma ska få ännu ett barn och hon vet inte när hon ska återvända. Men där hos främlingarna upptäcker hon vad trygghet, kärlek och uppmärksamhet är. Att bli sedd. Det är inte så lätt att gå tillbaka efter det. Det är så fint berättat, och jag blir så berörd och tagen av denna fina berättelse.

Små ting som dessa fick jag däremot kämpa med och jag tror att jag skulle behöva läsa den igen för att verkligen förstå och ta den till mig. Huvudpersonen Bill Furlong levererar kol och gör en hemsk upptäckt om vad som pågår i kyrkan. I en kommentar till texten berättar författaren om verklighetens Magdalenatvätterier som texten bygger på, och det är verkligen fruktansvärt. Som sagt, jag måste nog läsa om den här berättelsen för att bättre ta in den.

Båda berättelserna präglas av författarens finstämda språk och känsla för detaljer. Med få ord får hon det verkligen att känna som om man är där på plats och tar del av karaktärernas tankar och upplevelser. Det här var verkligen en fin läsupplevelse.