🏆AUGUSTNOMINERAD🏆

Första gången jag läste den här boken förstod jag den inte alls och första intrycket var ett näe. Men när jag satt där med boken kom min 7-åriga son och när han såg vilken bok jag läste blev han helt lyrisk. Han läste den innan mig och berättade att den var så himla bra, att han tyckte jättemycket om den och vad den handlade om. Sedan sa han ”mamma, den måste du rekommendera alla att läsa”.

Så jag läste om boken och funderade över vad han hade sagt om den och såg den genom hans ögon. Det blev en helt annan läsupplevelse då.

Boken handlar om ett jag som bor lite ensamt, men vackert och lagom stort. En dag knackar Bettan på dörren. Bilen krånglar och hon blir inbjuden på kaffe. Det blir så att hon stannar kvar och med henne kommer en hel massa grejer. Och mer grejer kommer. Till slut får jaget flytta på både sig själv och sina grejer och det går till en punkt där det tar stopp och Bettan får lämna, med alla sina grejer. Kvar blir lugnet.

Den här boken bjuder på många möjligheter till diskussion. Min son tyckte inte Bettan var snäll som tog över och bestämde så mycket. Det handlar mycket att kunna säga ifrån, säga nej, stå upp för sig själv. Det är så lätt att vara alltför snäll, att bjuda in människor som sedan inte respekterar att vi är olika och har lika mycket rätt till utrymme. Jag tror det är väldigt lätt för oss som är lite mer introverta att dra oss undan i stället för att säga ifrån. Det är lättare att bara gå iväg en stund, även om problemen då finns kvar när man kommer tillbaka.

Illustrationerna i boken är färgstarka och dramatiska, och mer så på de uppslag där Bettan är med. Bild 4 visar verkligen det färgstarka kaos som dragit fram med Bettan. I slutet är jaget tillbaka i harmoni och självvald ensamhet och då är det naturfärger och lugn igen.

Ja, det här var en bok som växte med läsningen och det tack vare min son som gav mig de glasögon jag behövde. Boken rekommenderas från ca 3 år och uppåt.