Agnes, Louis, Paris av Johanna Ranes

Den här boken köpte jag i födelsedagspresent till mig själv. Det var det vackra omslaget som lockade mig. Jag blev nyfiken på boken första gången jag såg den och sedan kunde jag inte släppa det, så den var given som present.
🍒
”Ortopeden Agnes är skicklig på att gipsa brutna ben och sy ihop andra människors sår, men hennes egna sorger är inte lika väl omhändertagna. Redan vid första mötet lyckas hon förolämpa den nyinflyttade läkaren Louis som börjat arbeta på Söderberga lasarett. Som tur är har Louis bestämt sig för att inte låta motgångar avskräcka honom – tvärtom – och Agnes felsteg leder därför till en träff där hon visar honom runt i staden.
De inser snart att de inte bara delar en kärlek till körsbärsglass utan också till Paris, staden i deras minnen och drömmar. Agnes faller för den livsbejakande, impulsiva Louis. Men Louis har inte berättat allt om vad som ligger bakom hans drastiska livsfilosofi, utan visar sig bära på en hemlighet som kommer att förändra deras liv.”
🍒
Det här är en vackert skriven och känslosam bok om drömmar och framtidstro men också om krossade drömmar och hemligheter. Den här boken har ett brett känsloregister. Det är allt från den där spirande första kärlekslyckan till den djupaste sorg. Redan från början läggs ett stråk av svärta in i berättelsen och vi som läsare anar att det kommer att följa med hela boken igenom.
🍒
Jag gråter inte längre till böcker av någon anledning, men jag har sett många som har beskrivit den här boken just som en bok som lämnar en i tårar. Jag satt som sagt utan tårar, men jag tycker att det är en fin och stark berättelse som säger mycket om hur viktigt det är att leva och ta vara på livet. Tankeväckande och insiktsfull läsning. Rekommenderas!

Kommentera gärna!