Det här är sjätte delen i serien om arkeologen Ruth Galloway och kriminalkommissarie Harry Nelson. Det är också den del jag tycker är mest obehaglig.

”Vid en utgrävning vid slottet i Norwich hittar arkeologen Ruth Galloway skelettet av mor Krok, en kvinna som hängdes 1867 för att ha mördat flera barn. Kommissarie Harry Nelson har inte tid med mördare från 1800-talet, han är djupt involverad i fallet där tre barn i tur och ordning hittats döda i samma familj. Han är säker på att någon i deras närhet ligger bakom. Kort därefter sker en kidnappning och det enda polisen har att gå efter är en lapp från gärningsmannen. Samtidigt blir Ruth alltmer engagerad i fallet med mor Krok och ett fynd i graven, en amulett, lämnar inte Ruth någon ro. När ett teveteam kommer till platsen för att dramatisera mor Kroks liv blir Ruth av en slump alltmer indragen även i polisutredningen.”

Jag minns att jag tyckte den var obehaglig även förra gången jag läste, men det finns ingen recension av den. Den här boken lästes nämligen antingen 2014 eller 2015 och de två åren recenserade jag väldigt få böcker pga en extremt tuff graviditet och sedan tog det mig något år att komma tillbaka efter det. Det här är dessutom helt fel bok att läsa när man är gravid eller precis har fått barn då det handlar om barn som far illa/försvinner.

Både den dåtida och nutida delen handlar om barn och är det något jag undviker att läsa om i böcker så är det just när barn far illa.

Som vanligt gillade jag delarna som handlar om huvudkaraktärerna men annars är nog detta den del jag tycker minst om i serien. Men i en serie om 15 delar måste ju någon del vara den minst omtyckta?

Efter att ha läst ut denna kastade jag mig raskt över nästa och även den är nu utläst, så snart kommer mina tankar även om den.