Det här är uppföljaren till ”I vikens mörker” men den här gången utspelar sig handlingen mer i Eksjö än i Västervik, pga att rättegången hålls där.

”… som försvaret visat vid åtskilliga tillfällen under rättegången så var det inte självförsvar från Anna Svanströms sida, utan hon faktiskt mer eller mindre bjöd in till tillfället i december då mötet med Conny Strålqvist råkade urarta.”

I Eksjö tingsrätt står Anna återigen öga mot öga med sin förövare Conny. Förhandlingarna drar ut på tiden och Stockholmsadvokaten Philip Cronstedt gör allt för att så tvivel om Annas roll i den traumatiska händelsen för knappt två månader sedan. Annas oro och ångest stiger, de måtte väl inte tro på honom?

Den lilla stugan hon hyrt i utkanten av den småländska skogen för att slippa resorna från Västervik verkar heller inte vara så trygg som hyresvärden påstått. Som tur är får Anna ett nytt redovisningsuppdrag att landa i, något som tar fokus när allt annat är så oroligt. Även om hon förstås tycker att vissa underlag verkar vara lite underliga …”

I både den här och förra boken bjuds vi på krypande obehag och spänning, med en känsla av att vara övervakad. Någon som står där utanför fönstret och kikar in, någon med ett uppdrag. Och i båda böckerna är miljön en avlägsen stuga, där fotspår av andra människor inte borde finnas. Det är effektfullt och stämningsfullt. Fast det där stämningsfulla är i betydelsen av otäck stämning. Inget mys här inte.

Jag gillar den här boken, men jag gillar den förra lite mer. Eftersom det här är uppföljaren handlar det mycket om efterdyningarna och rättegången och det är just det där med rättegång som får läsningen att dippa lite för mig. Jag är ju inte så förtjust i polisarbete och förhör och det blir lite för detaljerat och mycket från själva rättegången. Jag kommer på mig själv med att skumma de bitarna.

För bästa upplevelse bör man läsa första delen innan den här. Gillar man psykologisk, lite krypande obehaglig spänning är den här serien ett hett tips.