Tänk vad mycket man kan lära sig genom skönlitteraturens värld. Så många tider och världar att besöka, livsöden att bevittna. I den här boken har jag fått lära mig mer om hur det kunde vara att komma som finskt krigsbarn, något som min mans mormor gjorde. Det här är ju inte hennes historia, men det ger i alla fall en liten inblick i hur det kan ha varit och det tycker jag är fint att ha fått bevittna.

”Jämtlandsfjällen 1963. Lill är en av de första kvinnliga piloterna i Sverige. Flygandet är hennes stora passion, men vägen dit har varit allt annat än enkel. Priset för att försöka hävda sig i en mansdominerad värld har varit att försaka allt annat, men det är också det enda som hjälper henne att förtränga känslan av övergivenhet, som Lill kämpat med sedan barndomen när hon kom till Sverige som finskt krigsbarn.

Solna 2023. Pauline jobbar som skräddare, och tillbringar dagarna i sin syateljé med att uppfylla främlingars drömmar om perfekta brudklänningar och rädda favoritplagg från att slängas. Sina egna drömmar har hon sedan länge lagt på hyllan. Men när hon lagar en äldre kvinnas kappa hittar hon ett gammalt foto som föreställer kvinnan i förarkabinen på ett flygplan. Fotot väcker tankar hos Pauline, och minnen om en annan, betydligt äventyrligare tillvaro.”

Jag är ju svag för historiska romaner, när två tidsplan förenas i nutiden. Det bjuder den här boken på. Vi får följa Lill under hennes uppväxt, från att hon kom från Finland till Sverige som krigsbarn till att växa upp och bli pilot. Och sedan i nutiden, när hennes vägar korsas med den andra huvudkaraktären Pauline som jobbar som skräddare och skapar vackra brudklänningar.

Det är en berättelse om det förflutna, om att fly bort från det som gör ont men också om mod och att stå upp för sig själv. Det här är både intressant och underhållande läsning. Jag gillade mest dåtidens perspektiv, förmodligen för att den äventyrliga Lill var en så spännande karaktärer att läsa om.