Det bästa med att läsa en serie är att man verkligen lär känna karaktärerna och riktigt kan längta till att få återse dem. Det här är den tionde (!) delen i serien om familjen Winther och till min lycka låg fokus på två av mina favoritkaraktärer: Emma och Fredrik.

”Fredrik Winther och Emma Moen har båda lämnat Trondheim och flyttat till Kristiania, om än av olika anledningar. Emma flyr plågsamma minnen i sitt förflutna. Fredrik hoppas äntligen bli fri från det tunga ansvar som vilat på hans axlar i egenskap av arvinge till Winther-dynastin. På var sitt håll försöker de skapa sig nya och lyckligare liv i huvudstaden men då deras vägar trots allt korsas blossar kärleken upp på nytt. Frågan är bara om det verkligen finns någon framtid för dem tillsammans?”

Jag vet inte varför jag tycker mest om dem, det är bara en känsla. Den här delen blev därför också en av de bättre, i mitt tycke. Det var så himla härligt att få hänga så mycket med just Emma och Fredrik.

Det är ju nästintill omöjligt att skriva några nya tankar kring serien när jag redan har skrivit om den nio gånger tidigare. Så jag återupprepar vad jag tidigare sagt. Det här är en ljuvlig serie, med en blandning av historia och drama och den utspelar sig under en tid då förändringarnas vindar blåser starkt. Det är familjeliv, vänskap och romantik. Men det är också kvinnor som vill ha större frihet över sitt liv och ha rätt att arbeta, samtidigt som arbetarna driver igenom krav på bättre arbetsvillkor. Det är intressant och underhållande läsning på samma gång.

Den elfte delen i serien har redan kommit ut så snart ska jag försvinna in i denna värld ännu en gång.