Liane Moriarty är en av mina favoritförfattare. Jag gillar hennes sätt att addera en dos spänning till en historia som ofta kretsar kring mänskliga relationer och beteenden. Ofta inleder hon sina böcker med någon större händelse och sedan kretsar resten av boken kring att förklara dess uppkomst. 

Den här boken inleds med en flygresa där en kvinnlig passagerare plötsligt ställer sig upp och berättar för varje passagerare när de ska dö och vad de ska dö av. En del passagerare får veta att de ska dö vid hög ålder, men för några av passagerarna blir det obehagligt när hon ger dem ett dödsdatum som ligger nära i tiden. De flesta tar hennes siande som galenskap men sedan inträffar de första dödsfallen, precis som förutspått. 

Jag är något kluven efter att ha läst. Det var intressant att få följa passagerarna efter resan, deras tankar och i många fall ändrade beteende efter att ha fått sitt öde siat. Är det så att vårt öde verkligen är förbestämt eller går det att påverka? Den delen av boken gillade jag verkligen. Men i vartannat kapitel får vi följa den siande damens liv från tidiga år till nutid och just dessa kapitel hade jag lite svårt för. Jag vet inte riktigt vad de tillförde berättelsen och jag kom på mig själv med att skumläsa dem. 

Sammanfattningsvis bjöd boken på underhållande läsning och många djupare tankar kring livet, vår existens och öde. Jag tyckte om att få följa flera av passagerarna och jag tyckte väldigt mycket om hur hon knöt ihop allt på slutet. Däremot tyckte jag att 500 sidor hade kunnat bli färre. Det här var inte min favorit av Moriarty, men jag är ändå glad att ha läst för det är något med hennes böcker och sätt att skriva som tilltalar mig.