”Vad skulle du göra om varje hjärtslag kunde vara ditt sista?”

Ann-Marie får som 35-åring en dödsdom, att utan ett nytt hjärta har hon inte långt kvar att leva. Ett chockartat besked som hon först inte ens kan ta in. Som den duktiga flicka hon alltid har varit börjar hon döstäda, för att ingen annan ska behöva göra det efter hennes död. Samtidigt funderar hon över drömmarna som hon hade men aldrig uppfyllde, över den trasiga relationen med sin familj, om den stora kärleken som uteblev.

Mitt i allt detta får hon nya vänner i form av en 83-årig granne som är alldeles underbar och fina Darius, ytterligare en granne som finns där med sin vänskap. De blir hennes livboj och de ger både glädje och mening, samt ger henne en tillhörighet, något hon har saknat i sitt liv.

Det här skulle kunna vara en väldigt sorglig bok, men trots dödsdomen är det snarare en varm och hoppfull berättelse. Om vänskapens läkande kraft, att det går att starta om på nytt och att hitta nya vägar framåt. Den väcker också tanken – vad skulle man själv göra i samma situation, efter en sådan dom?

Jag tyckte om boken, särskilt de fina vänskapsbanden och hur de sluter upp så fint för varandra. Kan varmt rekommendera boken och ser fram emot kommande delar då detta är början på en serie.