Vem ser jag i spegeln? av Niklas Lindkvist

Den här boken är skriven av en gammal skolkamrat till mig. Vi växte upp i samma område i Värnamo och gick på samma skola, men han är ett år äldre. Hans bok bygger delvis på hans egen uppväxt, hur det var att växa upp med läpp-, käk- och gomspalt.

Boken riktar sig mot åldern 9 år och uppåt och jag bad min 10-årige son att läsa, sedan läste jag också. Han tyckte om boken men kommenterade att den var sorglig och särskilt den delen i slutet när Niklas skriver personligt om sig själv. Sonen påpekade att han är ovan att läsa den här typen av böcker men han gav den ändå 7 av 10 i betyg. Han rekommenderar att boken ska läsas av någon som gillar bollsport.

När jag läste kunde jag inte låta bli att se Niklas framför mig i stället för Dante som huvudpersonen heter och när han beskrev sitt hus visste jag ju vilket det är, men färgen stämde inte. 😅 Nu är det ju inte en biografi utan snarare att den baseras på hans egna erfarenheter. Oavsett så är det en fin, inkännande och tankeväckande bok. Den är lättläst och förmedlar glädjen i att ha hittat en idrott man gillar, samt att tycka om sig själv precis som man är och att känna glädje över sitt liv. Det är fint att han ser det föräldrarna gör och att deras familjeliv tillsammans betyder mer än fina saker.

Kan varmt rekommendera denna bok och tycker verkligen den hör hemma på ett skolbibliotek. En bra bok att diskutera kring, särskilt i ett samhälle där vi lägger så mycket fokus på yta och utseende.

Tack Niklas för denna läsupplevelse och tack för att du delar med dig och sprider kunskap om läpp-, käk- och gomspalt.

Kommentera gärna!