Det här är en bok som växte under läsningen. Jag var inte helt övertygad till en början och var t.o.m lite tveksam inför att ens fortsätta läsningen, men något lockade ändå att fortsätta. Och det var tur! Någonstans i mitten lossnade det och därefter växte storyn alltmer för att fullkomligt explodera mot slutet. Slutet var SÅ bra!

Boken handlar om Astrid som plötsligt blir lämnad av sin man efter 30 års äktenskap. Men alla först inleds boken med att hon blir dömd till dagsböter och rekommenderas att söka terapi för sin aggression. Det är där vi möter henne till en början och sedan får vi följa henne när hon berättar om den dagen då han bara packade ihop allt och lämnade, vi får följa med på hennes besök hos terapeuten och hur hon sakta men säkert får klarhet i vad som hänt och varför.

Till en början tyckte jag att det var rätt gnälligt och ärligt talat rätt tråkigt, men något lockade som sagt ändå att läsa vidare. Boken är ju nominerad till Årets bok och har dessutom hyllats av många och jag var därför nyfiken på att se hur den skulle sluta. Nu i efterhand är jag glad att jag läste vidare för jag belönades rikligt i slutet. Det här är en bok som skulle vara perfekt att bokcirkla kring för det finns så mycket att fundera och samtala om både vad gäller innehållet och bokens upplägg. Tänk så lite man kan känna en person trots att man har levt tillsammans i 30 år. Läskigt.

En intressant, tankeväckande och oförutsägbar bok med ett otroligt bra slut.