Det här är uppföljaren till ”Flykt” och jag vill inleda med att säga att har du inte läst den måste du göra det. Dels för att få en bättre förförståelse inför den här boken men också för att det är en så otroligt bra bok. 

I den här boken möter vi återigen Mila och Marcus samt deras dotter Sophia. I familjen bor nu dessutom pojken Ahmad, vars tragiska livsöde vi fick ta del av i förra boken. Den här sommaren ska familjen på semester till Gotland. Det är Almedalsveckan och fullt av folk och aktiviteter. Någon bränner kors och Mila kan inte låta bli att jobba och försöka få till en artikel om det som händer. Det är något ondskefullt som ligger och pyr och har gjort det ett tag. Semestern blir allt annat än lugn för familjen.

Den här boken nådde inte riktigt upp till samma nivå som sin föregångare, men det är fortfarande en väldigt bra bok. Den är spännande, med bra tempo och driv. Jag gillar att vi får följa en del ur Ahmads perspektiv. Han pratar inte, men observerar och hör desto mer och det är både intressant och berörande att få ta del av hans tankegångar och känslor. Hans kapitel var min favorit genom hela boken och jag hoppas att han får ta plats även i nästa del. 

Båda böckerna berör aktuella ämnen om främlingsfientlighet och utanförskap samtidigt som vi också får det mer vardagliga genom familjelivet. Två väldigt bra böcker som jag varmt kan rekommendera och jag hoppas verkligen att det kommer fler delar framöver.