Åh, den här boken. En så fin läsupplevelse fylld av starka känslor och ett gäng tilltufsade karaktärer som letade sig rakt in i hjärtat. En bok om ensamhet, smärta, utanförskap men också om vänskap, medmänsklighet och hopp. När jag slog igen boken var jag tvungen att sitta en stund och fundera över vad jag precis läst, stanna kvar i känslan.

”Julia har inget sällskap. Precis som hon vill ha det. Det sköra körsbärsträdet intill glasverandan och räta rader i trädgårdslandet; varannan lök, varannan morot. Lugnt och stilla, precis som Julia vill ha det. Om det bara inte vore för fågeln under krusbärsbusken. Kajan, med sina ljusa ögon och sitt mexikanska avokadonät.

På bara ett par veckor, ändras förutsättningarna i Julias stilla tillvaro rejält; när några tilltufsade individer, ett kuvert av dyrt papper, samt en särdeles elegant äldre herre gör entré i hennes liv. Ingen av dem verkar anse att det mörkt rosa ärret på Julias kind spelar någon större roll. Men är Julia verkligen redo att ta den utsträckta handen? Ett långsamt steg, följt av två snabba. Kan Julia följa, eller ska hon fortsätta gömma sig? Är ensamheten att föredra, eller finns det något bortom september?”

Jag hade först lite svårt att komma in i boken, men när jag hittade in i rytmen blev jag i stället helt fast och sträckläste boken från början till slut. Det är en udda skara karaktärer vi möter. Huvudperson är Julia som råkat ut för något som gör att hon bor ensam i en kolonistuga och försöker hålla sig undan från världen. Hon får sällskap av en skadad kaja och senare även en luggsliten hund, en rädd pojke och en tweedklädd 86-årig herre. Julia måste öppna upp både sin stuga och sitt hjärta för dessa tre ensamma individer som behöver hennes omsorg och det blir i sin tur även en hjälp för henne att komma över sitt trauma och ut ur sitt gömställe.

Vi följer Julia växelvis i nutid och dåtid, hennes uppväxt från tidig barndom fram till nu. Vi får lära känna hennes bästa vän, den stora kärleken och så småningom vad som egentligen hände. Boken bjuder på både smärtsam och lättsam läsning och jag har kastats mellan att vara arg, ledsen, glad och lättad om vartannat under läsningen. Så känslosam läsning. 

Kan varmt rekommendera denna bok som har är lika fin på utsidan som på insidan.