Kategoriarkiv: Malins favoriter

Dom där uppströms av Karin Janson

Publicerad den av
Svara

Åh, den här boken. 🥰 Eller snarare – den här serien! För som jag har älskat att få hänga i Forshyttan med alla invånare. Dessa böcker är dessutom fabulöst inlästa av Isabelle Kyed som läser böckerna på dialekt. Imponerande hur hon ibland kan växla till en annan dialekt för att senare även läsa finska meningar. Jag har mestadels lyssnat på böckerna för att få njuta av hennes inläsning.

I denna del två är Håsa (Håkan Samuelsson) och Caroline huvudpersoner. Lite oväntat köper Håsa den avdankade travhästen Bläsbruden, som annars skulle avlivas. Han som inte alls kan något om hästar egentligen. Inom honom finns en stark längtan att hitta sin försvunna dotter, som dåvarande sambon gav sig av med. Hans granne Caroline kämpar med det nya livet som ensamstående mamma. Som gammal hästtjej börjar hon hjälpa Håsa i stallet och en oväntad vänskap växer fram. Samtidigt letar hon efter kärleken via dejtingappar.

Den här boken har en hel del svärta och det är många människoöden med stora bagage. Livet i Forshyttan innebär att alla känner alla och därmed även tror sig veta allt om alla. Inte alltid så roligt. Det lilla samhället blir som en egen karaktär i boken, och jag älskar att läsa svensk feelgood som utspelar sig i ett mindre samhälle. Det är hög igenkänning, och en fin blandning mellan det skaviga och det härliga. Det är vänskap, relationer, drömmar och en längtan efter något mer.

Det är mycket humor i boken och jag kom på mig själv med att gå omkring och le medan jag lyssnade. Jag tyckte så mycket om alla i boken, och jag blev glad över den fina gemenskapen, att så många ville ställa upp för varandra och var öppna inför nya vänskaper.

Jag hoppas verkligen att det kommer fler delar för jag är inte redo att släppa taget om invånarna i Forshyttan.

Spökskrivaren och kärleken av Emmy Abrahamson

Publicerad den av
Svara

Vilken pärla till bok! Jag fullkomligt älskade den här boken som bjöd på så härlig underhållning och fick mig att skratta högt flera gånger. Det var både dialoger och händelser som fick mig att skratta. Det var bara ett fel med den här boken – den var alldeles för kort.

Huvudpersonen i boken är författaren Frederika som varit hyllad men som nu knappt säljer alls. Hon är sambo med (den urtråkiga) poeten Theodor som säljer ännu sämre och någonstans måste pengarna komma ifrån. Hennes förlag säger att hon inte kommer att få ge ut fler böcker, men hon ges chansen att bli spökskrivare till Youtube-stjärnan Alf ”ChiliAss” självbiografi. De tvingas åka iväg till förläggarens stuga på Österlen där de får en vecka på sig att få ihop något. Till bådas förvåning spirar känslorna, men hur ska de som lever så olika liv kunna ha ett liv tillsammans utanför stugan?

Det är verkligen en ljuvlig romcom om opposites attract och jag njötläst från början till slut. Som jag hejade på dessa två, som jag hoppades på att de skulle hitta en lösning.

Det här boken lyste verkligen upp i höstmörkret och jag slog igen boken med en glad känsla i kroppen och ett stort leende. Vill verkligen varmt rekommendera att läsa om du vill ha en underhållande bok där språk, miljö och karaktärer tillsammans skapar romcom när det är som allra bäst.

Fyren vid havets slut av Catrin Ormestad

Publicerad den av
Svara

Vilken fantastisk läsupplevelse den här boken bjöd på. Jag har längtat så efter att läsa den här typen av bok och nu känner jag mig alldeles lycklig att äntligen ha hittat en. 🥰

Jag älskar berättelser där djur och natur har en central roll och här är det verkligen så. En avlägsen ö, en fyr och en kvinna som räddar fåglar som är insnärjda i taggtråd, som skadat vingen eller som fått en metkrok i halsen. Tamara är uppvuxen på denna avlägsna plats och vill egentligen inte delta i den övriga världen. Hon blev mobbad i skolan och när hennes mamma en natt dog ute på havet har hon hela tiden känt sig uttittad av kustborna. Hennes far jobbar borta en stor del av tiden, men så en dag tar han med sig Roman hem. Ett band växer fram mellan Tamara och Roman, något ingen av dem kan motstå. Men kan Roman tänka sig att leva på en så avlägsen plats?

Jag växlade mellan att läsa och lyssna och den är så oerhört fint inläst. Det är en varm och känslosam berättelse som rymmer så oerhört mycket sorg, om en familj där denna plats har varit både en förbannelse och en välsignelse. En plats som trollbinder och tar på samma gång.

Jag blev så oerhört fascinerad av denna plats, Örskär, att jag nu är sugen på att åka dit. Miljöbeskrivningarna är både fantastiska och lite skrämmande på samma gång. Att vara där när stormen viner, eller när vintern slår till – det är inget som lockar.

Det här är precis min typ av bok – kärlek, djur, natur och med stort fokus på relationer och livsöden. Jag har njutläst från början till slut.

    En särskild plats av Anna Charlotta Wikman

    Publicerad den av
    Svara

    Jag har verkligen längtat efter att Anna Charlotta Wikman ska släppa en ny bok. Jag tokälskade hennes ”För allas bästa” och på bokmässan var hennes nya bok en av få måste-köp för min del. Det är något med hennes sätt att skriva som tilltalar mig. Det är så träffsäkert, med flera humoristiska delar som är så spot on. Jag läste om vissa meningar just för att de var så snyggt formulerade. Jag hade väldigt höga förhoppningar på boken och de infriades med råge. 

    För som jag har njutit av att läsa den här boken. När jag hade 100 sidor kvar ville jag inte läsa mer, för jag var inte redo att ta farväl av karaktärerna. Jag ville fortsätta hänga med Teresa, Livia och Ulla. Tre väldigt olika kvinnor på helt olika platser i livet vars vägar korsas och som leder till vänskap. De går alla tre en kurs i personlig utveckling, en kurs som tar en lite oväntad inriktning men som gör att det börjar röras om i kvinnornas liv. De börjar se att det där med att vara tacksam och glad inte alltid är till gagn. Ibland måste man faktiskt stå upp för sig själv och våga säga ifrån. 

    Den här boken var minst lika bra som hennes förra och jag hade velat att boken var dubbelt så lång. Minst. Det här var en rolig, varm och härlig feelgood de luxe om vänskap och om att våga stå upp för sig själv. Härliga karaktärer som man tar till hjärtat och jag gillade att de hade så olika livsöden och åldrar. Vänskap över generationsgränserna är en favorit att läsa om. 

    Vill verkligen varmt rekommendera att läsa denna både hjärtevärmande och tankeväckande bok. Njutläsning får början till slut. 

    24 brev till jul av Jenny Fagerlund

    Publicerad den av
    Svara

    Det här är Jenny Fagerlunds fjärde julbok, och i mitt tycke även den bästa. Jag har tyckt så mycket om att följa Hanna och de andra karaktärerna på vägen fram mot jul. Jenny Fagerlund vet hur man kryddar berättelsen med juliga ingredienser i form av dofter, smaker, inredning och juliga göromål. Hon har verkligen fått mig att längta till att få plocka fram julen här hemma. 

    För två år sedan dog Hannas man Tom strax innan jul, och nu har hon och dottern Clara flyttat till hennes barndoms Nyponviken. De flyttar in i Hannas mormors gamla hus, ett hus som behöver lite kärlek och omvårdnad för att fungera igen. När Clara hittar en låda med brev från Tom med uppmaningar om att fira julen stort igen, blir det ett projekt både att renovera huset och försöka hitta tillbaka till någon form av julkänsla igen. Med hjälp av grannen Jack tar Hanna sig an båda projekten och ett försök att få flytten att leda till en nystart och chans till att börja leva igen.

    Den här boken rymmer en stor dos sorg, men också lika delar hopp och glädje. Vi får följa Hanna både i nutid med renoveringen och den nya tillvaron, samt i dåtid hennes och Toms kärleksresa. Det är många gånger känslosam läsning men det finns hela tiden ett spirande hopp om ett lyckligt slut, precis som det ska i en bra feelgood. 

    Jag tyckte så mycket om den här boken. Härliga miljöer i en småstad och karaktärer man tar till hjärtat samt flera hundar som bidrar till stämningen. En berättelse om familj, vänskap, relationer och sorg men också om romantik och kärlek. Jag är lite extra förtjust i det här med småstad och hur folk sluter upp och stöttar, både genom gester och försiktiga puffar i rätt riktning. En riktigt fin julbok som jag varmt rekommenderar. 

    God jul, Agnes av Kristin Emilsson

    Publicerad den av
    Svara

    Kristin Emilsson är en favoritförfattare och den här boken är min nya favorit av henne. Hon är så skicklig på den där balansen mellan allvar och det mer humoristiska. Jag berörs alltid av hennes karaktärer som känns äkta och i den här boken hade huvudpersonen och jag några gemensamma beröringspunkter som gjorde att jag tog henne lite extra till hjärtat. 

    Jag jublade lite när jag fick veta att hon skulle släppa ännu en julbok, för hon gör det så bra. För även om julen är närvarande är den på något sätt ändå lite vid sidan av, puttrandes där bakom utan att ta över. Jag får allt jag vill ha av julstämning och dofter, men det funkar ändå fint att läsa så här långt innan juletider. 

    Agnes är på väg till flyget med sin sambo. De ska till Kanarieöarna för att fira hennes 40-årsdag. Men hon kommer aldrig dit, för i stället blir hon dumpad på flygplatsen och flyr till första bästa hotell. Där får hon ett mail från sitt 15-åriga jag, skrivet 25 år tidigare. I mailet radar Agnes upp allt hon hoppas ha hunnit med när hon fyller 40. Nedslagen inser hon att hon inte alls gjort alla sakerna på listan, men en av sakerna verkar lättare att fixa: att kyssa snygg-Tobbe. Frågan är bara var han håller till nu för tiden? Det blir första punkten på listan att blocka av. 

    Jag tyckte så otroligt mycket om den här boken. Så intressant med mailen från sig själv och jag undrar vad jag själv skulle ha skrivit? Jag tror att 15-åriga Malin hade blivit besviken för jag har nog inte uppfyllt min tonårslista. Men. Jag är nöjd med livet som det är och som det blev. 

    Den här boken bjuder på både vänskap och romantik, humor och svärta. Det är en härligt feelgoodig julbok om hemligheter, familj och relationer samt att hitta sig själv. 

    Faller som stjärnor av Alice Vånner

    Publicerad den av
    Svara

    Jag skulle önska att Alice Vånner kunde ge ut flera böcker om året så att det alltid finns något att läsa av henne. För även om titeln på den här boken innehåller ordet stjärnor är det hon som är en stjärna. För som hon kan skriva! Jag både ville plöja boken och läsa så sakta det bara gick för att få njutläsningen att räcka länge.

    Jag lyssnade på Alice Vånner i ett samtal på bokmässan där hon bl.a. pratade om att kunna leka med språket, och det är något jag verkligen älskar. Jag har alltid varit svag för just det, när författare använder språket på ett personligt sätt genom att både skapa helt nya ord men också att införliva språket som en del av handlingen. Hon är en sann mästare på det, och även om handlingen i boken bjuder på sträckläsning är det språket som verkligen får mig på fall. Det är personligt, inbjudande och med en stor portion humor.

    Jag älskade hennes förra bok ”Otur i turen” och jag älskar denna lika mycket. Det var så härligt att få hänga med Kitty och Petter, följa med dem till Grekland, deras resa från friends-to-lovers och deras fantastiska konversationer. Jag ville hoppa in i boken och få hänga med dem.

    Det här är romcom när det är som absolut bäst. Kärlek och vänskap, humor och svärta, roliga situationer blandat med allvar. Det finns nog inget jag saknade i den här boken.

    Vill varmt rekommendera både denna och förra boken. Huvudpersonerna i den här boken är bikaraktärer i den förra så för absolut bästa upplevelse tycker jag att man ska läsa dem i rätt ordning, även om det egentligen inte behövs.

    Jag älskar dig, och det förstör mitt liv av Veronica Almer

    Publicerad den av
    Svara

    Den här boken tog mig med till min gamla studentstad Lund och det var så härligt att kunna känna igen sig i miljöerna. Alltifrån klassiska Lundagård till Delphi där jag bodde. Jag hade dock inte samma erfarenhet av den romans som vi får uppleva i den här boken. 

    Ella-Mei har studerat i flera år utan någon egentlig tydlig riktning. Hennes kompisar har börjat stadga sig och få barn, medan hon fortfarande lever studentliv. När hon söker efter en inneboende får hon svar av Chris, och han är inte den optimala inneboende hon har tänkt sig. Han låter för mycket, är slarvig och är allmänt störig. Men så tvingas de något motvilligt samarbeta då båda får ansvar för Lundakarnavalen och under tiden växer något annat än motvilja fram mellan dem. 

    Det här är modern romance när det är som bäst. Det är humor blandat med svärta, romantik och vänskap, funderingar kring livet och studentliv i en enda härlig mix. Dessutom har Ella-Mei en underbar familj som är så där härligt jobbig och lägger sig i hennes liv på ett sätt som bara familj kan göra. 

    Jag tyckte väldigt mycket om den här boken – alltifrån karaktärer till miljöer och storyn i sig. Och hur snygg är boken?! Både omslag och de färgade snittytorna drar blickarna till sig och gör denna bok till en prydnad i bokhyllan.

    Kan varmt rekommendera denna mysiga romance!

    Ovännen av Moa Herngren

    Publicerad den av
    2

    Mästaren Moa Herngren har gjort det igen. Hon har ännu en gång fått mig att vrida på perspektiv och se saker från flera håll. Så otroligt intressant och tankeväckande läsning. Jag ville både inhalera boken i ett nafs samt dra ut på njutläsningen så länge det bara gick.

    Den här gången handlar det om vänskap och vi möter Karolin och Saga som har varit bästa vänner i trettio år. De har alltid funnits i varandras liv och Saga är gudmor till Karolins dotter. Jag tänker inte gå in på handlingen mer än så, men har man läst tidigare böcker vet man att man först får den enas perspektiv och tror stenhårt på det, för att sedan få sina föreställningar om rätt och fel helt omkullkastade när den andres perspektiv presenteras. I det här fallet är det Karolins perspektiv som inleder boken och när det är dags att följa Saga kan jag verkligen inte förstå hur Moa Herngren ska lyckas omvända mig. Men det gör hon! Självklart gör hon det och jag sitter återigen med skämskudden över att jag litade så blint på Karolins perspektiv.

    Jag fick chansen att träffa Moa Herngren i går och hon berättade att när hon skrev första boken Svärmodern var hon medveten om att hon ju bröt mot regeln att lura läsaren. Att få läsaren investerad i och tycka om en karaktär för att sedan omkullkasta detta och få oss att ompröva dessa känslor till det motsatta. Och skulle det funka att göra samma sak även i kommande böcker när vi läsare har fattat upplägget? Svaret blir så klart ett rungande ja, för även om man VET redan från början att första karaktärens perspektiv kommer att visas vara opålitligt, är man som läsare så nyfiken på hur och när man kommer att förstå hur det egentligen ligger till.

    Jag älskar hela Perspektivsviten och tänker också att detta är så viktig och tänkvärd läsning, för det är ju likadant i verkligheten. Hur vi ser på saker skiljer sig åt och en enda människa har inte det enda och sanna perspektivet.

    Missa inte att läsa dessa böcker! De kan läsas i vilken ordning som helst för det är olika karaktärer i alla böcker.

    Okuvliga kvinnors klubb av Kathryn Stockett

    Publicerad den av
    Svara

    Trots sina över 700 sidor är det här en bok man bara vill ha mer av. Karaktärerna, berättelserna, miljön, språket – allt skapar tillsammans en så intressant och givande läsupplevelse. En av årets bästa böcker, utan tvekan.

    Boken utspelar sig under 1930-talet i Mississippi. Vi får följa elvaåriga Meg som hamnar på barnhem efter att hennes mamma inte kommer hem. Hon vet inte vad som har hänt mamman och ingen svarar när hon frågar. Barnhemmet är ingen lycklig plats för barnen, särskilt inte för de äldre. Det är bebisar och småbarn som hittar nya familjer. Men så en dag kommer Birdie dit. Hon åker för att hälsa på sin syster som har gift sig rikt och nu hoppas hon på att systern kan ge pengar till henne och mamman som kämpar. Systern gör volontärarbete på barnhemmet och Birdie får hjälpa till med deras redovisning. Under sitt besök lär hon känna Meg, som är utstött och får sitta i ett mörkt och mögligt rum. Samtidigt lär hon känna Charlie, som tagit sig till deras stad för att börja om. Detta blir början på en sammanflätning av dessa tre livsöden. 

    Det är många olika livsöden som utspelas i den här boken, och fokus ligger främst på kvinnors historia och utsatthet. Det är många gånger både gripande och förfärande läsning.

    I slutordet berättar författaren om sin research och viljan att skildra denna tid och kvinnornas öden på ett korrekt och rättvist sätt. Det här är en roman med grunden i en historisk miljö, där man som läsare får lära sig historia samtidigt som man läser en skönlitterär berättelse. Ett upplägg som jag alltid har varit väldigt förtjust i.

    Vill verkligen varmt rekommendera denna storslagna bok! 

    En dag ska vi återvända av Carina Bergfeldt

    Publicerad den av
    Svara

    Vilken hjärtskärande läsning det här var. Jag hade egentligen inte tänkt läsa den här boken, eftersom ämnet kändes som tung läsning. Men så gjorde jag det ändå, och det är jag väldigt tacksam över.

    Jag valde att lyssna och Sarah Dawn Finer är perfekt som inläsare. Hennes mjuka röst bidrog till att de fruktansvärda händelserna i boken på något sätt mildrades. I slutet lät det nästan som om hon också blev berörd, eller så var det bara jag som inbillade mig eftersom jag själv satt där med tårar i ögonen.  

    Carina Bergfeldt har gjort ett fantastiskt arbete med att levandegöra denna grymma del av historien. En del som Sverige bidrog med, och som vi har alldeles för lite vetskap om. Berättelsen är fiktiv men bygger på hennes grundliga research och hon har även använt verkliga namn. 

    Boken handlar om livet på ön Saint-Barthélemy, Sveriges slavkoloni i Västindien. Det är 1790 och juristen Axel Banér skickas dit tillsammans med frun Milda och deras barn. Samtidigt firas bröllop mellan Yaa och Kwame i Ashantiriket när de attackeras och tas till fånga av slavhandlare. De kedjas och tas ombord på skepp som för dem till ön för ett liv som slavar.

    Det är en berättelse med flera fruktansvärda händelser som får hjärtat att krossas över människans ofattbara grymhet. Samtidigt är boken oerhört välskriven och hon gör karaktärerna och miljön så levande. Det är gripande, hjärtskärande och samtidigt lärorik läsning och jag ser fram emot att läsa mer i serien. Vill verkligen varmt rekommendera den här boken! 

    The One Day You Were My Husband av Rosie Walsh

    Publicerad den av
    Svara

    Den här boken har jag läst långsamt och med stor njutning. Det är något med författarens sätt att skriva som jag gillar, en känsla och en stämning hon förmedlar. Hennes förra bok ”För kärleks skull” är en stor favorit och har man läst den kan man känna igen sig även i den här boken. Små pusselbitar som delas ut lite i taget tills hela bilden framträder.

    Boken handlar om Carrie och Johan som gifter sig på en strand i Thailand, efter att ha varit ett par bara en kort tid. Men bara timmar efter bröllopet kommer ett gäng män med dragna vapen och tar med sig Johan. Tolv år senare har Carrie gift om sig och har två små barn. Hon upptäcker av en slump att Johan har tagit sig ut från Thailand och nu bor i Sverige igen. Hon kan inte låta bli att börja luska vidare och frågan hon har levt med i alla år tar nu återigen fart – vad hände egentligen den där dagen på stranden?

    Det må låta som en spänningsroman men det är det inte riktigt. Möjligen en lågmäld sådan. Vi får följa berättelsen både i dåtid och nutid och vi bjuds på en långsamt växande frågeställning om vem man egentligen kan lita på. Carries värld vänds verkligen upp och ner när hon upptäcker att Johan lever och bor i Sverige och som läsare bjuds man på oväntade vändningar som ibland leder till ännu fler frågor. Och slutet! Åh, som jag älskade slutet.

    Jag gillar kopplingen till Sverige och det känns passande att boken ska ges ut på svenska nästa år. Själv blir jag sugen på att läsa mer av författaren och jag har även hennes första bok här hemma, vilken jag ska läsa väldigt snart.

    Jag fick den här boken av snälla @frue_s som inte var lika förtjust i den. Det känns fint att den fick flytta hem till mig och för mig är det här en bok som kommer att få bo kvar här. Jag tyckte väldigt mycket om den!

    Kim Jiyoung, född 1982 av Cho Nam-Joo

    Publicerad den av
    1

    Åh, vilken bok det här är. Det här är ett bra exempel på när skönlitterär ger lärdomar. Den här boken handlar om hur det är att vara kvinna i Sydkorea och det är en fiktiv berättelse blandat med fakta. Det är intressant, lärorik och ofta omskakande läsning som gör mig både ledsen och förbannad.

    Kim Jiyoung är en helt vanlig kvinna i Sydkorea. Hon får tidigt lära sig att det är männen som är viktiga och att hennes bror alltid kommer först. Att få en son är oerhört viktigt och flickfoster blir t.o.m. aborterade.

    Hon arbetar hårt och försöker komma framåt i livet och karriären, men hon lever i ett samhälle där kvinnor förväntas sluta jobba helt efter att de har fått barn. Under hela sin livstid får hon utstå trakasserier, att ständigt bli förbisedd, att vara rädd när det är mörkt och hon möter en man. Och det är alltid hon som kvinna som får skulden om/när något händer, för det är aldrig mannens fel.

    Det må handla om Kim Jiyong men hennes berättelse speglar alla kvinnors upplevelser. Systrar tvingas arbeta för att bekosta sina bröders studier, för det är alltid mannen som ska ta sig vidare. Flera gånger tvingas hon bita ihop och inte säga något, trots att hon egentligen vill stå upp och säga ifrån mot orättvisor. Mitt hjärta blöder för henne under läsningen och tyvärr kan man som kvinna även känna igenkänning vid flera situationer.

    Boken kom ut redan för 10 år sedan och har också filmatiserats, och jag är tacksam att den nu översatts till svenska. Det här måste vara en perfekt bok att bokcirkla om och jag önskar också att det är en bok som når ut till många läsare. Det är en tunn bok med ett väldigt stort innehåll.

    Flickorna vid altaret av Mattias Edvardsson

    Publicerad den av
    Svara

    Det är alltid lite läskigt att påbörja en bok av favoritförfattare, eftersom förväntningarna är så höga. Med Mattias Edvardsson behöver jag dock aldrig oroa mig för med den här boken bjuder han på ännu en bladvändare. Det här är den tredje delen i serien ”Brottsplats Söderslätt” och jag tyckte att förra boken hade ett sådant otroligt driv, där uttrycket ”bara ett kapitel till” aldrig har känts mer sant. Den här boken har precis samma driv i berättelsen, och han håller läsaren i ett järngrepp genom hela berättelsen. Det var helt omöjligt att lägga ifrån mig boken, men till slut var jag helt enkelt tvungen för att sova. Dagen efter satt jag på jobbet och läste i varenda liten mikropaus jag kunde smyga till mig för att få veta hur det skulle sluta. Så otroligt spännande läsning! 

    Eftersom det är en del i en serie vill jag inte skriva så mycket om handlingen, men vi får så klart återigen följa polisen Gunni och hennes kollegor och den här gången får de hand om ett fall som ligger lite väl nära Gunni. Om man har läst förra boken vet man att den slutade med en cliffhanger som vi får följa vidare här.

    Det här är exakt den sortens deckare jag gillar att läsa. Det är välskriven, spännande och underhållande läsning där karaktärerna får stort utrymme och man slipper onödiga beskrivningar av våld eller blod. Det jag gillar med Mattias böcker är just hans karaktärer. Han är så skicklig på att teckna karaktärer som känns verkliga och relationerna dem emellan får stort fokus, både de fina relationerna och de mer skaviga. Jag är lika nyfiken på personen Gunni och hennes vardag som att få veta hur själva fallet ska lösas. Efter tre böcker känns Gunni numera som en vän och jag är lite extra förtjust i att hon är en hästtjej. Det får mitt hjärta att klappa lite extra för henne.

    Jag vill också nämna att jag tycker så mycket om att dialektala uttryck får ta plats i boken. Som den språkälskare jag är blir jag nördigt glad när jag tvingas googla skånska uttryck för att fatta. 

    Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Jag hade hoppats på att kunna läsa den långsamt och få njuta av den länge, men det är ju totalt omöjligt när hela berättelsen fullkomligt skriker bladvändare. Jag inhalerade den, men det måste ju vara ett gott betyg om något? Kan varmt rekommendera att läsa, men börja med första delen för bästa upplevelse.

    Bara vänner av Maria-Therése Brandberg

    Publicerad den av
    Svara

    Ojojoj, vad jag tyckte om den här boken. Jag tyckte även om den förra, men den här är faktiskt ÄNNU bättre. Det här är modern, smart och rolig romance som fick mig att skratta högt flera gånger under läsningen. Christians sätt att ofta säga precis vad han tänker och tycker gör att han både säger roliga saker och försätter sig i sådana situationer. Jag läste faktiskt om flera scener och skrattade lika mycket även andra gången. 

    Det här är andra delen om familjen Grant. Böckerna går att läsa fristående, men missa inte att läsa båda. Den här gången är det storebror Christian som är i fokus, och när han träffar Sienna måste han omvärdera vad han trott att han vill ha. Hon är däremot tveksam eftersom han har ett visst rykte. De bestämmer sig för att bara vara vänner, för hur skulle något annat ens funka? 

    Det sprakar verkligen som ren elektricitet mellan dessa två, från första mötet, och man vet så klart vad som kommer att hända men vägen dit bjuder på både humor och svärta. Detta är HET romance, bara en förvarning eftersom alla inte gillar det. 

    Jag älskade att följa deras berättelse och detta var en sådan bladvändare att jag fullkomligt inhalerade den. Jag läste den i en sittning för den var omöjlig att lägga ner. Riktigt bra romance! Så otroligt härligt underhållande bok.