Jag älskar dig, och det förstör mitt liv av Veronica Almer

Den här boken tog mig med till min gamla studentstad Lund och det var så härligt att kunna känna igen sig i miljöerna. Alltifrån klassiska Lundagård till Delphi där jag bodde. Jag hade dock inte samma erfarenhet av den romans som vi får uppleva i den här boken. 

Ella-Mei har studerat i flera år utan någon egentlig tydlig riktning. Hennes kompisar har börjat stadga sig och få barn, medan hon fortfarande lever studentliv. När hon söker efter en inneboende får hon svar av Chris, och han är inte den optimala inneboende hon har tänkt sig. Han låter för mycket, är slarvig och är allmänt störig. Men så tvingas de något motvilligt samarbeta då båda får ansvar för Lundakarnavalen och under tiden växer något annat än motvilja fram mellan dem. 

Det här är modern romance när det är som bäst. Det är humor blandat med svärta, romantik och vänskap, funderingar kring livet och studentliv i en enda härlig mix. Dessutom har Ella-Mei en underbar familj som är så där härligt jobbig och lägger sig i hennes liv på ett sätt som bara familj kan göra. 

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken – alltifrån karaktärer till miljöer och storyn i sig. Och hur snygg är boken?! Både omslag och de färgade snittytorna drar blickarna till sig och gör denna bok till en prydnad i bokhyllan.

Kan varmt rekommendera denna mysiga romance!

Ovännen av Moa Herngren

Mästaren Moa Herngren har gjort det igen. Hon har ännu en gång fått mig att vrida på perspektiv och se saker från flera håll. Så otroligt intressant och tankeväckande läsning. Jag ville både inhalera boken i ett nafs samt dra ut på njutläsningen så länge det bara gick.

Den här gången handlar det om vänskap och vi möter Karolin och Saga som har varit bästa vänner i trettio år. De har alltid funnits i varandras liv och Saga är gudmor till Karolins dotter. Jag tänker inte gå in på handlingen mer än så, men har man läst tidigare böcker vet man att man först får den enas perspektiv och tror stenhårt på det, för att sedan få sina föreställningar om rätt och fel helt omkullkastade när den andres perspektiv presenteras. I det här fallet är det Karolins perspektiv som inleder boken och när det är dags att följa Saga kan jag verkligen inte förstå hur Moa Herngren ska lyckas omvända mig. Men det gör hon! Självklart gör hon det och jag sitter återigen med skämskudden över att jag litade så blint på Karolins perspektiv.

Jag fick chansen att träffa Moa Herngren i går och hon berättade att när hon skrev första boken Svärmodern var hon medveten om att hon ju bröt mot regeln att lura läsaren. Att få läsaren investerad i och tycka om en karaktär för att sedan omkullkasta detta och få oss att ompröva dessa känslor till det motsatta. Och skulle det funka att göra samma sak även i kommande böcker när vi läsare har fattat upplägget? Svaret blir så klart ett rungande ja, för även om man VET redan från början att första karaktärens perspektiv kommer att visas vara opålitligt, är man som läsare så nyfiken på hur och när man kommer att förstå hur det egentligen ligger till.

Jag älskar hela Perspektivsviten och tänker också att detta är så viktig och tänkvärd läsning, för det är ju likadant i verkligheten. Hur vi ser på saker skiljer sig åt och en enda människa har inte det enda och sanna perspektivet.

Missa inte att läsa dessa böcker! De kan läsas i vilken ordning som helst för det är olika karaktärer i alla böcker.

Okuvliga kvinnors klubb av Kathryn Stockett

Trots sina över 700 sidor är det här en bok man bara vill ha mer av. Karaktärerna, berättelserna, miljön, språket – allt skapar tillsammans en så intressant och givande läsupplevelse. En av årets bästa böcker, utan tvekan.

Boken utspelar sig under 1930-talet i Mississippi. Vi får följa elvaåriga Meg som hamnar på barnhem efter att hennes mamma inte kommer hem. Hon vet inte vad som har hänt mamman och ingen svarar när hon frågar. Barnhemmet är ingen lycklig plats för barnen, särskilt inte för de äldre. Det är bebisar och småbarn som hittar nya familjer. Men så en dag kommer Birdie dit. Hon åker för att hälsa på sin syster som har gift sig rikt och nu hoppas hon på att systern kan ge pengar till henne och mamman som kämpar. Systern gör volontärarbete på barnhemmet och Birdie får hjälpa till med deras redovisning. Under sitt besök lär hon känna Meg, som är utstött och får sitta i ett mörkt och mögligt rum. Samtidigt lär hon känna Charlie, som tagit sig till deras stad för att börja om. Detta blir början på en sammanflätning av dessa tre livsöden. 

Det är många olika livsöden som utspelas i den här boken, och fokus ligger främst på kvinnors historia och utsatthet. Det är många gånger både gripande och förfärande läsning.

I slutordet berättar författaren om sin research och viljan att skildra denna tid och kvinnornas öden på ett korrekt och rättvist sätt. Det här är en roman med grunden i en historisk miljö, där man som läsare får lära sig historia samtidigt som man läser en skönlitterär berättelse. Ett upplägg som jag alltid har varit väldigt förtjust i.

Vill verkligen varmt rekommendera denna storslagna bok! 

En dag ska vi återvända av Carina Bergfeldt

Vilken hjärtskärande läsning det här var. Jag hade egentligen inte tänkt läsa den här boken, eftersom ämnet kändes som tung läsning. Men så gjorde jag det ändå, och det är jag väldigt tacksam över.

Jag valde att lyssna och Sarah Dawn Finer är perfekt som inläsare. Hennes mjuka röst bidrog till att de fruktansvärda händelserna i boken på något sätt mildrades. I slutet lät det nästan som om hon också blev berörd, eller så var det bara jag som inbillade mig eftersom jag själv satt där med tårar i ögonen.  

Carina Bergfeldt har gjort ett fantastiskt arbete med att levandegöra denna grymma del av historien. En del som Sverige bidrog med, och som vi har alldeles för lite vetskap om. Berättelsen är fiktiv men bygger på hennes grundliga research och hon har även använt verkliga namn. 

Boken handlar om livet på ön Saint-Barthélemy, Sveriges slavkoloni i Västindien. Det är 1790 och juristen Axel Banér skickas dit tillsammans med frun Milda och deras barn. Samtidigt firas bröllop mellan Yaa och Kwame i Ashantiriket när de attackeras och tas till fånga av slavhandlare. De kedjas och tas ombord på skepp som för dem till ön för ett liv som slavar.

Det är en berättelse med flera fruktansvärda händelser som får hjärtat att krossas över människans ofattbara grymhet. Samtidigt är boken oerhört välskriven och hon gör karaktärerna och miljön så levande. Det är gripande, hjärtskärande och samtidigt lärorik läsning och jag ser fram emot att läsa mer i serien. Vill verkligen varmt rekommendera den här boken! 

The One Day You Were My Husband av Rosie Walsh

Den här boken har jag läst långsamt och med stor njutning. Det är något med författarens sätt att skriva som jag gillar, en känsla och en stämning hon förmedlar. Hennes förra bok ”För kärleks skull” är en stor favorit och har man läst den kan man känna igen sig även i den här boken. Små pusselbitar som delas ut lite i taget tills hela bilden framträder.

Boken handlar om Carrie och Johan som gifter sig på en strand i Thailand, efter att ha varit ett par bara en kort tid. Men bara timmar efter bröllopet kommer ett gäng män med dragna vapen och tar med sig Johan. Tolv år senare har Carrie gift om sig och har två små barn. Hon upptäcker av en slump att Johan har tagit sig ut från Thailand och nu bor i Sverige igen. Hon kan inte låta bli att börja luska vidare och frågan hon har levt med i alla år tar nu återigen fart – vad hände egentligen den där dagen på stranden?

Det må låta som en spänningsroman men det är det inte riktigt. Möjligen en lågmäld sådan. Vi får följa berättelsen både i dåtid och nutid och vi bjuds på en långsamt växande frågeställning om vem man egentligen kan lita på. Carries värld vänds verkligen upp och ner när hon upptäcker att Johan lever och bor i Sverige och som läsare bjuds man på oväntade vändningar som ibland leder till ännu fler frågor. Och slutet! Åh, som jag älskade slutet.

Jag gillar kopplingen till Sverige och det känns passande att boken ska ges ut på svenska nästa år. Själv blir jag sugen på att läsa mer av författaren och jag har även hennes första bok här hemma, vilken jag ska läsa väldigt snart.

Jag fick den här boken av snälla @frue_s som inte var lika förtjust i den. Det känns fint att den fick flytta hem till mig och för mig är det här en bok som kommer att få bo kvar här. Jag tyckte väldigt mycket om den!

Kim Jiyoung, född 1982 av Cho Nam-Joo

Åh, vilken bok det här är. Det här är ett bra exempel på när skönlitterär ger lärdomar. Den här boken handlar om hur det är att vara kvinna i Sydkorea och det är en fiktiv berättelse blandat med fakta. Det är intressant, lärorik och ofta omskakande läsning som gör mig både ledsen och förbannad.

Kim Jiyoung är en helt vanlig kvinna i Sydkorea. Hon får tidigt lära sig att det är männen som är viktiga och att hennes bror alltid kommer först. Att få en son är oerhört viktigt och flickfoster blir t.o.m. aborterade.

Hon arbetar hårt och försöker komma framåt i livet och karriären, men hon lever i ett samhälle där kvinnor förväntas sluta jobba helt efter att de har fått barn. Under hela sin livstid får hon utstå trakasserier, att ständigt bli förbisedd, att vara rädd när det är mörkt och hon möter en man. Och det är alltid hon som kvinna som får skulden om/när något händer, för det är aldrig mannens fel.

Det må handla om Kim Jiyong men hennes berättelse speglar alla kvinnors upplevelser. Systrar tvingas arbeta för att bekosta sina bröders studier, för det är alltid mannen som ska ta sig vidare. Flera gånger tvingas hon bita ihop och inte säga något, trots att hon egentligen vill stå upp och säga ifrån mot orättvisor. Mitt hjärta blöder för henne under läsningen och tyvärr kan man som kvinna även känna igenkänning vid flera situationer.

Boken kom ut redan för 10 år sedan och har också filmatiserats, och jag är tacksam att den nu översatts till svenska. Det här måste vara en perfekt bok att bokcirkla om och jag önskar också att det är en bok som når ut till många läsare. Det är en tunn bok med ett väldigt stort innehåll.

Flickorna vid altaret av Mattias Edvardsson

Det är alltid lite läskigt att påbörja en bok av favoritförfattare, eftersom förväntningarna är så höga. Med Mattias Edvardsson behöver jag dock aldrig oroa mig för med den här boken bjuder han på ännu en bladvändare. Det här är den tredje delen i serien ”Brottsplats Söderslätt” och jag tyckte att förra boken hade ett sådant otroligt driv, där uttrycket ”bara ett kapitel till” aldrig har känts mer sant. Den här boken har precis samma driv i berättelsen, och han håller läsaren i ett järngrepp genom hela berättelsen. Det var helt omöjligt att lägga ifrån mig boken, men till slut var jag helt enkelt tvungen för att sova. Dagen efter satt jag på jobbet och läste i varenda liten mikropaus jag kunde smyga till mig för att få veta hur det skulle sluta. Så otroligt spännande läsning! 

Eftersom det är en del i en serie vill jag inte skriva så mycket om handlingen, men vi får så klart återigen följa polisen Gunni och hennes kollegor och den här gången får de hand om ett fall som ligger lite väl nära Gunni. Om man har läst förra boken vet man att den slutade med en cliffhanger som vi får följa vidare här.

Det här är exakt den sortens deckare jag gillar att läsa. Det är välskriven, spännande och underhållande läsning där karaktärerna får stort utrymme och man slipper onödiga beskrivningar av våld eller blod. Det jag gillar med Mattias böcker är just hans karaktärer. Han är så skicklig på att teckna karaktärer som känns verkliga och relationerna dem emellan får stort fokus, både de fina relationerna och de mer skaviga. Jag är lika nyfiken på personen Gunni och hennes vardag som att få veta hur själva fallet ska lösas. Efter tre böcker känns Gunni numera som en vän och jag är lite extra förtjust i att hon är en hästtjej. Det får mitt hjärta att klappa lite extra för henne.

Jag vill också nämna att jag tycker så mycket om att dialektala uttryck får ta plats i boken. Som den språkälskare jag är blir jag nördigt glad när jag tvingas googla skånska uttryck för att fatta. 

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Jag hade hoppats på att kunna läsa den långsamt och få njuta av den länge, men det är ju totalt omöjligt när hela berättelsen fullkomligt skriker bladvändare. Jag inhalerade den, men det måste ju vara ett gott betyg om något? Kan varmt rekommendera att läsa, men börja med första delen för bästa upplevelse.

Bara vänner av Maria-Therése Brandberg

Ojojoj, vad jag tyckte om den här boken. Jag tyckte även om den förra, men den här är faktiskt ÄNNU bättre. Det här är modern, smart och rolig romance som fick mig att skratta högt flera gånger under läsningen. Christians sätt att ofta säga precis vad han tänker och tycker gör att han både säger roliga saker och försätter sig i sådana situationer. Jag läste faktiskt om flera scener och skrattade lika mycket även andra gången. 

Det här är andra delen om familjen Grant. Böckerna går att läsa fristående, men missa inte att läsa båda. Den här gången är det storebror Christian som är i fokus, och när han träffar Sienna måste han omvärdera vad han trott att han vill ha. Hon är däremot tveksam eftersom han har ett visst rykte. De bestämmer sig för att bara vara vänner, för hur skulle något annat ens funka? 

Det sprakar verkligen som ren elektricitet mellan dessa två, från första mötet, och man vet så klart vad som kommer att hända men vägen dit bjuder på både humor och svärta. Detta är HET romance, bara en förvarning eftersom alla inte gillar det. 

Jag älskade att följa deras berättelse och detta var en sådan bladvändare att jag fullkomligt inhalerade den. Jag läste den i en sittning för den var omöjlig att lägga ner. Riktigt bra romance! Så otroligt härligt underhållande bok. 

Dolly all the time av Annabel Monaghan

Den här boken tyckte jag väldigt mycket om. Jag lyssnade på den, och jag såg till att ha saker att göra för att få lyssna vidare. Fina karaktärer som satte sig i hjärtat, tillsammans med en kärlekshistoria som jag hejade på, gjorde detta till en riktig favorit.

Dolly Brick tar hand om allt och alla, men glömmer ofta bort sig själv. När hennes lillebror fick en hjärnskada efter en bilolycka, lämnade mamman dem och det blev Dolly som tog hand om familjen. Nu är Dolly 39 år och ensamstående mamma till en tonårig son. Hon bor i Boston men kommer hem till Whitfield varje sommar för att hjälpa till. Det ligger så i hennes natur att hjälpa till att när hon ser Stewart Whitfield med punktering, och dessutom i hetluften pga ett väldigt offentligt uppbrott från sin fästmö, erbjuder hon sig att hjälpa honom. Deras samtal leder till att han föreslår att hon ska vara hans låtsas-flickvän för att han ska ro en affär i land. Deras fejk dejtande leder dock till känslor, men frågan är om hon för en gångs skull kan våga be om och hoppas på något bara för sin egen skull?

Det här är både roligt och sorgligt, romantiskt och med en hel del svärta. Jag kände så starkt med flera av karaktärerna, eller nä, ALLA karaktärerna. Dolly, Stewart, hennes son, pappan och hennes lillebror. Alla fick mitt hjärta att klappa. Dessutom förpackat i härlig sommarmiljö – kan det bli bättre än så? 

Jag ville inte att den här boken skulle ta slut, och nu är jag nyfiken på att läsa mer av den här författaren. Det känns som om jag har missat en riktigt bra romance-författare. 

Korrespondensen av Virginia Evans

En bok som bara består av brev, hur intressant kan det vara egentligen? Mycket intressant, skulle det visa sig. Jag som brukar tycka att brev i böcker är tråkigt och stoppar upp drivet, läste den här boken med stor behållning. 

Boken består som sagt helt och hållet av brev, skrivna av eller till den nu 73-åriga Sybil Van Antwerp. Hon skriver brev varje dag, till familj och vänner men också till favoritförfattare och andra. Det finns också ett icke skickat brev till en okänd mottagare, det svåraste brevet av dem alla att skriva.

Genom breven får vi lära känna Sybil och människorna omkring henne. Hon har gått igenom en hel del svårigheter i livet och jag blev så berörd av hennes livsöde. Till en början framstod hon som en rätt hård och sluten person, men allt eftersom jag lärde känna henne insåg jag att hon byggt upp murar för att skydda sig. 

Jag bokcirklade om den här boken med vänner och det är en väldigt bra bok att samtala kring. Vi pratade både om upplägget i form av brev, men också vissa saker som framkom i breven och Sybils reaktion på dem. Som läsare håller man inte alltid med om Sybils val, och hon är inte alltid sympatisk, men det gör boken bara bättre. Det är en annorlunda, originell och tänkvärd bok om livsval, hemligheter och förlåtelse som både berör och griper tag. Sybil är en karaktär som stannar kvar i tankarna.

Jag kan förstå att den här boken vann årets Women’s Prize for Fiction. Vill verkligen varmt rekommendera att läsa! 

You & me and You & me and You & me av Josie Lloyd och Emlyn Rees

Den här boken tyckte jag väldigt mycket om. En bok som fick mig att tänka till samtidigt som jag njöt av en underhållande och intressant berättelse. Jag hoppas att något förlag översätter den till svenska!

Jules och Adam är i femtioårsåldern och funderar en hel kring hur livet blev och det som inte blev. Deras barn är 21 och 24 år men bor fortfarande hemma. Ekonomin är inte den bästa och det är nog det som gnager mest, för Adam tackade nej till ett förslag för många år sedan som gjorde hans vän till miljonär. Medan vännen kör en Ferrari bor Adam i sitt gamla barndomshem, där inte ens köksmaskinerna är utbytta. Så en dag snubblar han över en tidsmaskin som visar sig finnas i deras skjul. Genom gamla kassettband i en bandspelare kan han ta sig tillbaka till just den tid då han fick nämnda kassettband. Han visar Jules och de turas om att resa tillbaka i tiden. De har bara en regel – de får inte ändra något i dåtiden. Det visar sig dock vara svårt är att besöka sina yngre jag utan att ändra något.

Jag slukade verkligen den här boken. Det var lika intressant att följa dem i nutid som i dåtid. De besöker sig själva när de precis träffades, när barnen var små, under semestrar, i vardagen. Det är intressant det där med hur vissa val visar sig få stora konsekvenser. Ett ja eller nej kan påverka resten av livet, en händelse kan sätta sådana spår att man väljer en annan väg, någons kommentar kan kicka igång en tankekedja som leder till en ny händelse. Små till synes obetydliga val kan göra hela skillnaden. Så otroligt intressant och tankeväckande. Det går inte att låta bli att fundera över sina egna livsval och vad som har format livet som det ser ut just nu.

Och spana in hur vacker boken är under omslaget! Jag tillhör ju kassettbandsgenerationen och kunde läsa med en känsla av nostalgi över dessa blandband man spelade in.

Jag kan varmt rekommendera att läsa den här boken och jag håller som sagt tummarna att något svenskt förlag översätter den. Jag vill definitivt läsa mer av paret som skrivit boken, för de har skrivit fler böcker – både var för sig och gemensamt.

Titeln med trippla You & me and You & me and You & me får sin förklaring i boken.

Salta pärlor av Katarina och Niklas Ekstedt

Det här var verkligen härlig bladvändar-läsning. Jag fullkomligt sögs in i den här berättelsen och världen som målades upp. Vilken fantastisk berättelse!

Vi möter journalisten Desiree Swahn som får i uppdrag att skriva ett personporträtt av den legendariska stjärnkocken Pierre Bernard. Hennes skilsmässa lämnade henne både barskrapad och stukad. Hon tackar motvilligt ja till uppdraget, men intervjun kommer att få oväntade vändningar. Pierre Bernard berättar om sina stora framgångar inom restaurangbranschen men han ger också en berättelse om kärlek. 

I nutid får vi följa intervjun och Desirees liv och i dåtid får vi följa Pierres smått episka berättelse. Det är storslagna matminnen blandat med historiska händelser, kärlek, sorg och drama. Vilket livsöde! Jag uppskattade väldigt mycket de invävda historiska händelserna, som t.ex. bröllopet mellan Charles och Diana, som gjorde berättelsen extra intressant.

Den här boken bjöd verkligen på en härlig läsupplevelse. Det är känslosam, medryckande och samtidigt både intressant och lärorik läsning. En historisk matroman som får smaklökarna att vattnas. Vill verkligen varmt rekommendera att läsa! 

Under samma sol av Cassandra Brunstedt

Det här är en hett efterlängtad bok. Det är en fristående uppföljare till smått magiska ”Mellan himmel och här” som jag först läste om och sedan kastade jag mig ivrigt över fortsättningen.

Det kan vara läskigt med en uppföljare till en favoritbok, men den här är minst lika bra. Cassandra har ett så träffsäkert språk och jag kommer på mig själv med att flera gånger läsa om vackra formuleringar. Hon fångar stämningen och känslorna så fint, samtidigt som hon får det att vattnas i munnen när hon beskriver maten. Jag är där på plats, sitter bredvid karaktärerna och både känner och ser allt. Framför allt lever jag mig så starkt in i deras känslor.

Det här är en så oerhört fin skildring av sorg, hur det känns att förlora en mamma. Hur man lätt tappar fotfästet och famlar i den nya tillvaron när ens stora trygghet i livet är borta. Hur man först faller innan man sakta tar sig uppåt igen och hur krokig vägen dit kan vara.

Jag har läst alla Cassandras böcker och har lärt mig att med hennes böcker kommer också en stor portion livsvisdom. Jag känner mig alltid lite mer uppfylld och klokare efter att ha läst något av henne. Hon väver in livsråd i sin berättelse, ibland i form av begrepp som jag bär med mig, som t.ex. synkronicitet och kvantintrassling. Jag älskar hur hon får mig att tänka till lite extra.

Dessa två böcker har parkerat sig i mitt hjärta. Underbara, gripande och berörande läsupplevelser som jag bär med mig och som jag säkert kommer att läsa om fler gånger. Missa inte dessa läspärlor!

Mellan himmel och här av Cassandra Brunstedt

Det här är en omläsning av denna helt fantastiska bok. Dels för att ha den aktuell i minnet eftersom Cassandra och jag skulle ha en livesändning, och dels för att jag ville läsa den igen innan jag läste uppföljaren. Men också för att detta är en bok jag faktiskt behövde läsa just nu.

I den här boken samspelar liv och död sida vid sida. Det är många tankar och reflektioner kring livet vi lever och har levt, men också vad som händer efter döden. Det är så mycket klokhet och visdom och jag kände så stort behov att läsa boken just nu när jag själv går igenom sorg. Jag har gått igenom mycket sorg i livet. Jag förlorade både min mamma och bror i unga år och mina tankar kring döden och livet har alltid varit många.

Det var något tröstande i att läsa, trots att jag redan läst boken tidigare. Eller kanske var det just därför? Den här gången visste jag handlingen och kunde sjunka djupare in i tankarna och känslan.

Jag brukar sällan läsa om böcker men jag är så glad att jag valde att göra det med den här boken. Den var precis så underbar, varm och tankeväckande som första gången jag läste. En stark och väldigt gripande läsupplevelse. En klar favoritbok. 🩷

Slutartid av Maja Lunde

Åh, fantastiska Maja Lunde. Som hon får mig som läsare att tänka till, att fundera både över vad jag läser och berättelsens betydelse. Det är intressant, tankeväckande och samtidigt rätt skrämmande läsning. För vad händer med oss om tiden plötsligt upphör?

Det är vad som händer i den här boken. Tiden upphör, vilket gör att ingen varken dör eller åldras. Det kan låta positivt, men det betyder också att inga barn föds. Gravida kvinnor går över tiden, fortsätter vara gravida utan att veta om det någonsin kommer att bli en födsel. Är det ett virus? Är det något människan har gjort? För samtidigt fortsätter naturen som vanligt. Det är bara människan som drabbas.

Vi får följa flera olika personer som alla är på olika plats i livet. En har fått en dödsdom som nu pausas, en är pensionär, en ska få barn, en jobbar på begravningsbyrå. Särskilt berörande är paret som väntar barn, kanske för att deras liv ligger mig själv närmast. Det är intressant att få följa karaktärernas reaktioner och hur de väljer att tillbringa tiden. Hur hade man själv reagerat?

Det är en rätt tunn bok, men med ett stort innehåll. Det är en bra bok att bokcirkla om för det finns massor att diskutera kring både ämnet och boken i sig. En snyggt skildrad berättelse som väcker tankar kring människans plats på jorden. Rekommenderas!