Den här boken har jag läst så långsamt jag kan, både för att få stanna kvar i Maria Borelius text men också för att hinna begrunda det jag läst. Det handlar om långlevnad och Maria Borelius har intervjuat de främsta forskarna samt åkt till flera av de s.k. blå zonerna där ovanligt många blir över 100 år.

Hon låter oss följa med på resorna och med nyfiken blick och öppet sinne berättar hon vad hon möter på varje plats. Miljön, människorna, maten, dofterna – vad hon ser och upplever på varje plats. Med skarp blick och nyfikna frågor får hon veta hur dessa människor lever, vad de tänker på, vad de äter och hur deras vardag ser ut. Det är pigga, nyfikna och glada 100-åringar som är aktiva, rörliga och fortfarande väldigt sugna på vad livet har att erbjuda. Det är otroligt inspirerande läsning och så härligt att få följa med på dessa resor och känna det som om man är där på plats. Hon är så skicklig på att förmedla detta, att bjuda in oss att ta del av hennes upplevelser och möten.

Jag har läst alla hennes böcker samt har även läst mycket annat i ämnet så en hel del känner jag igen sedan tidigare, men en hel del är också nytt för mig. Forskningen går hela tiden framåt i ämnet. I slutet av boken sammanfattar hon väldigt pedagogiskt så att man enkelt kan välja vad som skulle funka att implementera i ens eget liv. En del av det gör jag redan medan annat är sådant jag vill lägga till. Jag har fått nya nycklar att addera.

Den här boken tog verkligen med mig på en resa över världen – bl.a. till Okinawa, Costa Rica, Sardinien och Grekland. Det är inspirerande att läsa om 100-åringar som dagligen går upp och ner för berg, rider, odlar sina egna grönsaker, jobbar i trädgården. Men det som slår mig mest är deras glädje och nyfikenhet på livet. De verkar harmoniska, tillfreds med sitt liv och med ett sinne öppet för tacksamhet och glädje. Det är något jag tar med mig.

Vill verkligen varmt rekommendera att läsa den här boken om man är nyfiken på ämnet. Och vem vill inte bli en pigg 100-åring?