Jag har tyckt otroligt mycket om Marie Lok Björks tidigare böcker. Hon har ett sätt att skriva så att man känner sig omsluten av berättelsen, som om man är där på plats och upplever allt tillsammans med karaktärerna. När jag såg att hon skulle släppa en ny bok blev förväntningarna därför höga – och de infriades med råge.

Boken utspelar sig under andra världskriget. I Sverige möter vi Edith som snart ska gå ut skolan och drömmer om att bli författare. Men hemma råder traditionella värderingar och hennes mamma och pappa ser inte varför hon skulle studera vidare, hon ska ju gifta sig och skaffa barn? I Budapest tvingas Viola se på när nazisterna griper hennes man. Hon flyr med den lilla dottern till sina föräldrar, men snart hämtas även dem och alla förs till koncentrationsläger. De båda kvinnornas vägar möts så småningom på beredskapssjukhuset på Sigtunastiftelsen.

Som vanligt när Marie Lok Björk skriver möts vi av kvinnokraft, kvinnor som vågar gå emot rådande norm och trampa upp nya vägar. Det är så mycket mod och styrka i den här boken. Flera av karaktärerna bygger på verkliga personer, vissa med fiktiva namn, och händelserna är verkliga.

Det är stark och gripande läsning och jag blir så berörd av den här berättelsen. Det märks att det ligger gedigen research bakom och det är en bok som är både informativ och tankeväckande. Det här är den första delen i serien Sigtunasviten och jag ser fram emot att läsa även kommande delar.

Om du inte har läst hennes tidigare böcker vill jag varmt rekommendera att läsa både dem och den här, särskilt om du är intresserad av att läsa om starka kvinnor som har banat väg för oss som kom efter. Väldigt bra böcker som inte bör missas.