Jag har verkligen längtat efter att Anna Charlotta Wikman ska släppa en ny bok. Jag tokälskade hennes ”För allas bästa” och på bokmässan var hennes nya bok en av få måste-köp för min del. Det är något med hennes sätt att skriva som tilltalar mig. Det är så träffsäkert, med flera humoristiska delar som är så spot on. Jag läste om vissa meningar just för att de var så snyggt formulerade. Jag hade väldigt höga förhoppningar på boken och de infriades med råge. 

För som jag har njutit av att läsa den här boken. När jag hade 100 sidor kvar ville jag inte läsa mer, för jag var inte redo att ta farväl av karaktärerna. Jag ville fortsätta hänga med Teresa, Livia och Ulla. Tre väldigt olika kvinnor på helt olika platser i livet vars vägar korsas och som leder till vänskap. De går alla tre en kurs i personlig utveckling, en kurs som tar en lite oväntad inriktning men som gör att det börjar röras om i kvinnornas liv. De börjar se att det där med att vara tacksam och glad inte alltid är till gagn. Ibland måste man faktiskt stå upp för sig själv och våga säga ifrån. 

Den här boken var minst lika bra som hennes förra och jag hade velat att boken var dubbelt så lång. Minst. Det här var en rolig, varm och härlig feelgood de luxe om vänskap och om att våga stå upp för sig själv. Härliga karaktärer som man tar till hjärtat och jag gillade att de hade så olika livsöden och åldrar. Vänskap över generationsgränserna är en favorit att läsa om. 

Vill verkligen varmt rekommendera att läsa denna både hjärtevärmande och tankeväckande bok. Njutläsning får början till slut.