Vilken hjärtskärande läsning det här var. Jag hade egentligen inte tänkt läsa den här boken, eftersom ämnet kändes som tung läsning. Men så gjorde jag det ändå, och det är jag väldigt tacksam över.

Jag valde att lyssna och Sarah Dawn Finer är perfekt som inläsare. Hennes mjuka röst bidrog till att de fruktansvärda händelserna i boken på något sätt mildrades. I slutet lät det nästan som om hon också blev berörd, eller så var det bara jag som inbillade mig eftersom jag själv satt där med tårar i ögonen.  

Carina Bergfeldt har gjort ett fantastiskt arbete med att levandegöra denna grymma del av historien. En del som Sverige bidrog med, och som vi har alldeles för lite vetskap om. Berättelsen är fiktiv men bygger på hennes grundliga research och hon har även använt verkliga namn. 

Boken handlar om livet på ön Saint-Barthélemy, Sveriges slavkoloni i Västindien. Det är 1790 och juristen Axel Banér skickas dit tillsammans med frun Milda och deras barn. Samtidigt firas bröllop mellan Yaa och Kwame i Ashantiriket när de attackeras och tas till fånga av slavhandlare. De kedjas och tas ombord på skepp som för dem till ön för ett liv som slavar.

Det är en berättelse med flera fruktansvärda händelser som får hjärtat att krossas över människans ofattbara grymhet. Samtidigt är boken oerhört välskriven och hon gör karaktärerna och miljön så levande. Det är gripande, hjärtskärande och samtidigt lärorik läsning och jag ser fram emot att läsa mer i serien. Vill verkligen varmt rekommendera den här boken!