Det verkar som…

… att de flesta läser här för att få boktips. Jag har läst era svar på mina frågor med stort intresse ska ni veta. Det är jättekul att få veta vilka ni är som läser här, varför ni gör det och hur länge ni har gjort det. Det verkar som om många av er är här för böckernas skull och jag fick lite dåligt samvete över det eftersom det har varit rätt tunt med recensioner senaste tiden… 🙂 Mycket på jobbet och fritiden i kombination med megatenta i spanska nu på lördag har gjort läsandet till en bisyssla som får alldeles för lite tid. Efter att lördagens tenta är gjord ska jag bara njuta av att läsa igen och nu lite mer djupa och ”riktiga” böcker med ett innehåll som berör.

Jag kan passa på att tipsa om den bok som jag håller på med just nu: Katedralen vid havet av Ildefonso Falcones. Jag har läst ca 200 sidor och är djupt tagen av boken som är så välskriven och så mänsklig. Redan nu känns den som en av årets höjdpunkter. Där har ni en recension att se fram emot.

Och ni som ännu inte har gett er tilkänna i mina frågor – se till att göra det omedelbums! Och ni som redan har gjort det – supertack för alla snälla kommentarer. Det är just roliga, snälla  och givande kommentarer som gör det roligare att blogga. Jag vill ju att bloggen ska ge något till fler än bara mig själv. Det vore lite tråkigt om man skrev en massa som ingen läste mer än en själv och kanske de närmast anhöriga. Så fortsätt kommentera! Svara på frågorna direkt nu om du inte redan gjort det!

Au pair av Melissa de la Cruz

När jag lånade den här boken från skolbibblan berättade litteraturpedagogen att en av mina elever tycker att den är sååå bra. Det är klart att man blir lite extra nyfiken då. När jag läser ungdomsböcker försöker jag alltid att läsa den ur en tonårings persepktiv. Skulle jag ha tyckt om den som tonåring? Efteråt försöker jag också att tänka på den ur en vuxens perspektiv – är det här något jag vill att mina elever ska läsa? Något jag kan rekommendera? Vad får de ut av boken? Osv, osv.

Den här gången var det otroligt segt att läsa. Jag glömde vad boken handlade om mellan läsningarna och den berörde aldrig. Jag blev bara trött på alla ytliga karaktärer och tyckte tom synd om dem eftersom de var bland de ytligaste stackare jag någonsin stiftat bekanstkap med. Tråkigt, segt och ganska irriterande kan man sammanfata boken med. Det finns visst flera böcker i serien men jag orkar inte läsa fler av dem kan jag säga redan nu.

De tre tjejerna Mara, Eliza och Jaqui får ebjudande att jobba en sommar som au pairer till en av New Yorks rikaste familjer. En hel sommar i The Hamptons lockar i alla fall två av dem, medan Mara är den enda som gör det för att tjäna pengar. Eliza tar jobbet för att kunna komma tillbaka till sitt gamla liv som hon fick ge upp efter att hennes då rika pappa blivit påkommen med lite fuffel. Nu är de helt plötsligt fattiga och en familj som vilken annan, vilket Eliza inte kan acceptera. Jaqui tar jobbet för att kunna hitta sin kärlek Luca som hon spenderade en het tid med när han var på semester i Brasilien men som aldrig hörde av sig när han kom hem till USA igen. Enligt annonsen kommer det här att bli den roligaste sommaren i deras liv, men med tanke på vilka olika baktankar de alla har med jobbet blir det en och annan dispyt. Barnen är en historia i sig också visar det sig…

Som tonåring kanske man faktiskt tycker att det här låter lite spännande och lockande. Jag kanske bara är för gammal för att läsa det här helt enkelt. Jag tycker bara att det är ytligt och tråkigt och att jag faktiskt har slösat bort värdefull lästid på den här boken. Jag har tillräckligt ont med tid som det är just nu. När jag väl får chans att läsa borde det inte vara sådant här jag läser. Nä, det finns bättre ungsomböcker utan tvekan.

Melissa de la Cruz  har skrivit en hel radda böcker och deltagit som expert på trender och stil i diverse tidningar samt på tv. Hon har tydligen sålt rättigheterna för Au Pair till ett filmbolag, men jag har inte lyckats hitta när den ska komma som film.