Och bergen svarade av Khaled Hosseini

och-bergen-svaradeDen här stackars boken har legat på mitt soffbord sedan i juni. Jag kom ungefär halvvägs innan jag var tvungen att ge upp kampen. Men så häromveckan bestämde jag mig för att slutföra den och med viss möda kom jag så äntligen till slutet.

På baksidan av boken står det att boken handlar om två syskon; Abdullah och Pari. De båda står varandra väldigt nära och när deras far tvingas lämna bort den då 4-åriga dottern blir det ett hårt slag för storebror Abdullah. Familjen har det knapert och Pari hamnar hos en barnlös familj som har det gott ställt, och i gengäld får fadern en summa pengar. Den var  löftet med den historien som fick mig att gripa tag i boken med stor iver, med förväntan över att få läsa ett starkt och gripande levnadsöde.

Tyvärr luras baksidetexten något, för berättelsen har inte syskonens berättelse i fokus. Den inleds med deras historia men ganska snart kommer en mängd andra människor och deras livshistorier in och tar över. Det blir spretigt och svårt att hålla fokus och jag känner hela tiden en längtan efter att få veta hur det går för syskonen. Det är det som blir mitt problem hela boken igenom; det jag vill läsa om försvinner iväg i helt andra trådar som är svåra att knyta till kärnan. Det blir ett myller av människor och historier och jag knyter inte an till någon av karaktärerna, hur intressant deras historia än må vara.

Jag läste Hosseinis Tusen strålande solar med stor glädje eftersom det var en gripande och mycket fängslande historia. Även där fick jag dock traggla lite med läsningen; i början innan berättelsen grep tag och flöt på. Den här gången var det snarare tvärtom, att det var början som var spännande och den största behållningen. Visst är han en skicklig berättare och visst är det gripande livsöden han skildrar, men det är för spretigt och för mycket. Jag hittar inte den röda tråden och det gör att läsningen blir alltför mycket till en kamp för att bli till en njutning.

Så, tyvärr; den här gången tog jag inte till mig Hosseinis historia. I stället ser jag fram emot att läsa hans Flyga drake som står oläst i min bokhylla.

Läs mer om boken här.

Att bokfynda i massor

20131105-160856.jpg

Vet ni vad jag har gjort hela eftermiddagen?

Jag har bokfyndat. I massor! Jag bestämde mig för att åka runt till stadens second hand-butiker och kolla efter böcker till skolbiblioteket. Vissa böcker som är populära har slutat att ges ut och våra exemplar börjar trilla sönder. Därför tänkte jag se om jag kunde hitta dessa som begagnade, i bra skick så klart. Och jag kan säga att jag har fyndat två stora kassar med böcker till bibblan. Massa härliga böcker för nästan ingen peng alls. De dyraste böckerna kostade 15kr, de billigaste 5kr. Tyvärr hittade jag inte de böcker jag helst ville ha, men utbudet var ändå bra och särskilt den ena affären är värd att göra fortsatta besök i. Där hittade jag en hel del gobitar. Nu återstår bara att se om eleverna tycker om mina fynd eller inte…

Och jag kunde inte låta bli att fynda en bok till mig själv. En enda liten pocket norpade jag åt mig. Egentligen är det en bok som jag sagt att jag inte vill läsa, men den liksom ropade till mig där den låg. Det var bara att plocka med den i korgen helt enkelt. Vilken bok? Den som syns i bilden ovan. Vad säger ni? Hiss eller diss på den?

Femton kvar

Jag har betat av några halvlästa böcker, så nu är det bara 15 böcker kvar till 100-målet. Yay!

Nu är frågan; välja böcker från min egen bokhög, från böcker-från-skolan-högen eller fortsätta beta av bland alla påbörjade böcker? Så många böcker – så många val…

Konsten att tala med en änkling av Jonathan Tropper

konsten-att-tala-medJag har sagt det så många gånger nu, men här kommer det igen; Jonathan Tropper har blivit en av mina stora favoriter. För hans sätt att skildra stor sorg blandat med humor och hans sätt att skildra karaktärer som kryper rätt in i hjärtat. Och för hans sätt att krydda sina berättelser med de mest fantastiska små anekdoterna.

Huvudpersonen är Doug som vid inte ens 30 års ålder är änkling. Han bor kvar i huset där han och Hailey skulle skapa sin framtid, och han har svårt att gå vidare i livet. I huset bor också Russ, Haileys tonårsson som hellre bor hos Doug än hos sin egen far vilket ger en del bekymmer. För vilken relation har de nu när Hailey är död? Är Doug och Russ fortfarande familj? Doug har en tvillingsyster som försöker sparka igång honom ut i livet och till sin hjälp har hon en hel drös singelkvinnor (och även icke-singlar) som mer än gärna vill se Doug ute på marknaden igen. Men hur går man vidare när ens livs kärlek är död och den framtid man har byggt upp tillsammans raseras i ett enda slag?

Återigen har Tropper skapat en historia där sorg är det genomgående temat. Och återigen är det så skickligt gjort att man gråter och skrattar om vartannat. Det man skrattar åt i boken är en del lustiga situationer som uppstår, men även åt karaktärerna. Min favorit i boken är Dougs pappa. Han är en helt fantastisk karaktär som det inte går annat än att älska. Sedan fler år tillbaka är han dement vilket gör att han ibland glömmer att Hailey är död och frågar efter henne. Men så uppstår ögonblick av klarhet då han minns allt, om vem han är och var han är och de ögonblicken öppnar en hel värld av känslor hos familjen.

Det är en fantastisk bok; varm och gripande och rolig och sorglig på samma gång. Det handlar om relationer mellan människor, kärlek, vänskap, familj, sorg och glädje. Det handlar om livet helt enkelt. Jag har läst tre av Troppers böcker och alla håller samma jämna kvalitet. Alla har gett mig en härlig lässtund med både skratt och tårar, och alla lämnar efter sig en mer-känsla. Jag vill läsa mer av Tropper, helt klart!

Läs mer om boken här.

Barnkolonin av Kerstin Lundberg Hahn

barnkoloninRedan omslaget på den här boken ger rysningar utmed ryggraden. Eller hur?

Joels föräldrar har köpt ett gammalt övergivet pensionat och tagit med sig hela familjen dit för att bo där. Familjen består förutom av mamma och pappa av Joel, 14 år, hans storasyster Agnes och småsyskonen Max och Hanna som är tvillingar. Medan föräldrarna renoverar får Agnes och Joel ofta passa småsyskonen. Ganska snart efter deras ankomst får Joel syn på vaktmästaren, som han hjälper att laga en dörr. Vaktmästaren säger att han bor på stället men när han frågar sina föräldrar säger de att det inte finns någon vaktmästare. Ändå fortsätter Joel att stöta på honom och han känner att det är något konstigt och ganska så skrämmande med den där vaktmästaren.

Till Joels stora lycka lär han känna Nina, som en dag kommer med en inflyttningspresent till dem från sin mormor. När han hälsar på hemma hos henne och mormodern berättar han om den kusliga mannen och mormodern blir märkbart uppjagad och börjar sätta upp skydd utanför sitt hus. Vem är mannen egentligen? När Joels småsyskon säger att de brukar leka med en liten pojke nere i källaren blir Joel rädd på riktigt. Det är något som inte står rätt till på det gamla pensionatet.

Den här boken är verkligen superspännande. Riktigt nervkittlande, ryslig och skrämmande. Målgruppen är 12-15 år, men den funkar definitivt även för äldre läsare. Om man vill ha sådär lite lagom läskigt, om man är en fegis som jag; ja, då funkar den alldeles utmärkt för att få nackhåren att resa sig. Jag sträckläste den under en kväll för det fanns ingen chans att jag skulle kunna gå och lägga mig utan att veta slutet.

Som sagt, spännande och läskigt men också underhållande och rätt lättläst. Den funkar bra för lite mer läsovana tonåringar eftersom den är just spännande och håller tempot uppe hela tiden. Det här är en sådan där perfekt bok att sätta i händerna på elever som frågar efter just spännande böcker. När jag hade läst den och tagit med den till bibblan hann jag knappt sätta upp den på boksnurran förrän den blev utlånad. Sedan dröjde den kanske en halvtimme innan nästan elev fick syn på omslaget och ville låna den. Det är definitivt ett omslag som fångar blicken. Den där döskallen har förresten en viktig del i berättelsen…

Som ni förstår är det här en bok jag varmt rekommenderar. Köp och ge bort i julklapp och läs den själv också!

Läs mer om boken här.

Rörgast av Johan Theorin

rörgastDet här är den efterlängtade och avslutande delen i vad som kallas Ölands-kvartetten. De tidigare delarna Skumtimmen, Nattfåk och Blodläge har jag läst och tyckt om mycket för det öländska landskapet och de lite övernaturliga inslagen. Och; Gerlof. Han förtjänar att omnämnas som en av mina absoluta favoritkaraktärer.

Rörgast är sommarboken i kvartetten och utspelar sig alltså under den årstiden. Återigen möter vi Gerlof, som nu har hunnit bli riktigt skröplig och gammal, kroppsligt sett i alla fall. I den här boken får vi gå tillbaka i tiden och veta en del om Gerlofs ungdom. Där finns Hemvändaren, som utvandrade tillsammans med sin far i unga år. Gerlof och Hemvändaren var båda två på plats den där gången man hörde knackningar inifrån en kista under en begravning. Nu är han tillbaka, redo att hämnas på familjen Kloss som har orsakat hans familj så mycket lidande. Familjen Kloss äger en stor familjeanläggning i området och är i sin tur beredda att slå tillbaka.

En natt väcks Gerlof av att någon bankar på hans dörr mitt i natten. Utanför står en ung pojke som säger sig ha varit ombord på ett spökskepp med döda gastar. Gerlof börjar nysta i vad pojken egentligen har sett och spåren leder honom i riktning mot familjen Kloss och Hemvändaren.

Den här boken är som sagt var efterlängtad, och efter att ha lyssnat på Theorin under Bokmässan blev jag bara ännu mer sugen. Nu så här efteråt är jag lite kluven i mitt omdöme. Det finns vissa delar som jag tycker är otroligt bra; och till dem håller jag historieberättandet. Lika skicklig som Theorin är på att muntligt berätta och trollbinda, lika skicklig är han på att skriva och berätta en underhållande historia. Det är otroligt snyggt gjort. Jag gillar hur han bygger upp stämningen, levererar ledtrådarna allt eftersom och sedan knyter ihop allt i slutet.

Vad jag blir besviken på är det jag saknar i boken. Jag saknar de där nervkittlande lite övernaturliga inslagen som bidrog till den kusliga stämningen i de tidigare delarna. Och jag saknar det öländska landskapet som jag tycker är en bidragande stämningshöjare i serien. I den här boken är en stor del av handlingen förlagd utanför Öland, i ett helt annat land t.o.m. De tidigare delarna balanserar mellan mystik, skräck, spänning och deckare. I den här delen är det mest spänning och deckare och därmed försvinner en del av det jag gillar mest med serien.

Om det här hade varit en enstaka bok hade den fått ett högre omdöme av mig, men nu när den är del av en serie vill jag också känna igen de element jag kommit att tycka om i serien. Jag saknar Ölands mystiska, karga miljö och jag saknar den spöklika känslan som legat över varje berättelse.

Trots att jag är något besviken på den här avslutande delen är jag fortfarande imponerad av Theorins sätt att berätta en historia och jag kommer definitivt läsa fler böcker av honom i framtiden. Om du har missat att upptäcka Ölandskvartetten vill jag också rekommendera att läsa den. Dessutom har ju Skumtimmen kommit på film nu i höst, och det är en film jag måste se.

Läs mer om boken här.

Stjärnskott av Anna Lena Stålnacke

stjärnskottVad är det egentligen med tonårstjejer och idoldyrkan? Just idoldyrkan är temat i den här boken.

I den här boken möter vi Frida Karlsson, 14 år. Hon har tillsammans med sina kompisar ett rätt nystartat band och de drömmer om att bli stora och slå igenom. När talangshowen Stjärnskott kommer till stan är de för unga för att få delta, men Frida går dit som publik för att inspireras. Där får hon för första gången se Leon och hans band. Leon blir snabbt en stor favorit bland många tjejer och Frida blir en del av ett tjejgäng som går på varje deltävling för att heja fram sin favorit. Samtidigt försummar hon sitt eget band och hennes drömmar går över till att i stället handla om Leon. Hon gör allt för att komma nära honom och hon drömmer om att få lära känna honom på riktigt. Hon är beredd på att göra en hel del för att få komma in i hans liv, t.o.m. att rymma hemifrån.

Det här är en lättläst och underhållande bok som nog skulle tilltala framför allt tonårstjejer i yngre tonåren eller strax därunder. Jag hör ju nästan dagligen av mina elever hur mycket de älskar Justin Bieber och killarna i One Direction, att de ska gifta sig med dem o.s.v. Jag tror att jag ska ge dem den här boken för att se hur de reagerar på allt Frida gör och vad hon ger upp enbart för Leons skull. Att ge upp sina egna drömmar och hänge sig helt åt någon annan; det är definitivt riskfyllt.

Som vuxen läsare ger inte boken mig så mycket mer än att jag kan komma ihåg hur det var. När jag var tonåring var det framför allt New Kids On The Block som var stora och mina kompisar och jag var tokkära i dem, även om alla inte ville erkänna det. En av mina kompisar svimmade under deras konsert, något hon efteråt bestämt förnekade. På samma sätt blir Frida lite idiotförklarad när hon hamnar på tv under en av deltävlingarna. Hon och en annan tjej beter sig minst sagt lite vilt i sin iver att heja på Leon, och när skolkompisarna ser det på tv:n får hon surt för det efteråt.

Den här boken har ett tema som skulle vara intressant att diskutera med flera av mina elever. De kallar sig för Bieber när de lämnar in uppgifter, de bråkar om vem som ska gifta sig med honom och de dyrkar honom förbehållslöst. Det skulle vara mycket intressant att höra deras åsikt om den här boken, om de ens ser vad Frida ger upp eller om de håller med henne. Det får bli mitt mission nästa vecka; att sätta boken i handen på någon av mina elever.

Läs mer om boken här.

Bokbloggsjerka – om boktrailers

Nu var det ett bra tag sedan jag var med på Bokbloggsjerkan, men den här veckan hoppar jag på den igen.

Veckans fråga är: Boktrailers bli allt vanligare men det är ingenting jag själv brukar titta på, men frågan är hur du ställer dig till dessa och om det finns någon trailer/några trailers som du tycker att vi bör se?

Jag ska ärligt säga att jag inte ens vet om jag någonsin sett någon? Jo, kanske någon enstaka. Jag är inte särskilt intresserad av just boktrailers, men jag tror ändå att de fyller sitt syfte. Jag kan tänka mig att just ungdomsböcker borde dra nytta av det, eftersom många ungdomar nog lättare kan ta till sig och bli intresserade av innehållet då. Där är en målgrupp som säkert hittar böcker att läsa via trailers. Själv är jag nog alldeles för gammaldags.

För egen del känns boktrailers lite som överkurs. Jag hittar mina böcker genom andra bokbloggar, och då främst antingen via recensioner eller tipsinlägg. Om de har bifogat en trailer klickar jag aldrig på den. Det är liksom inte intressant. Trailers är för film, inte böcker. Jag vill ju läsa och skapa mina egna bilder i huvudet, inte bli påverkad av en boktrailer där jag får en färdig bild att hålla kvar vid.

Så svaret blir att nej; jag har inga boktrailers att rekommendera. Det finns säkert en massa bra och vägjorda trailers därute, men för min del överlåter jag dem till andra.

Träning för nyblivna mammor av Olga Rönnberg

träningOlga Rönnberg har blivit mammatränaren nummer 1. Hon har hjälpt massor av mammor att komma i form, mammor som har gett upp hoppet om att någonsin bli av med sin gravidmage. Med hjälp från henne har de slutligen lyckats och om man följer Olgas Facebook-sida Mamma Fitness Sweden kan man se före- och efterbilder på deras resultat. Och det är många fantastiska och inspirerande berättelser man får ta del av.

Den här boken är indelad i 4 steg och tanken är att man ska ge sig själv och sin kropp 1 år genom att följa stegen noggrant och i följd. Om det tar 9 månader för kroppen att växa under graviditeten måste man förstå att det tar minst lika lång tid att komma tillbaka till sin gamla form, eller t.o.m. i bättre form än tidigare. 

Upplägget går ut på att man ska kunna göra träningen hemma, med hjälp av några få tillbehör. Oftast är det tiden, att åka hemifrån, som gör träning för småbarnsmammor svårt. Med den här boken visar hon att träning kan göras hemma och att man kan få minst lika bra resultat som på ett gym. 

Det är en mycket inspirerande bok med tydliga instruktioner och ett upplägg som är lätt att följa. Det är en träningsbok jag verkligen kan rekommendera, och man behöver inte vara varken mamma eller nybliven sådan för att få användning för den. Om man är ur form eller om det var flera år sedan man fick barn; den funkar lika bra då. Och ett tips för att få pepp är att börja följa henne på Mamma Fitness Sweden. Där lägger hon i stort sett dagligen upp pepp, info, tips, före- och efterbilder och annat om kost och träning. Om jag har en låg dag och inte alls känner för att träna brukar det räcka med att gå in på hennes sida för att bli superpepp på att träna. Hon har definitivt hjälpt mig att få energi många dagar. Däremot blev jag besviken på hennes online-tjänst. Jag anmälde mig till hennes online-träning men blev så grymt besviken på flera olika saker vilket gjorde att jag valde att avsluta. Mitt tips är i stället att köpa boken och följa upplägget samt att följa henne på Facebook för inspo och pepp. 

Läs mer om boken här