Månadsarkiv: januari 2014

E-böckerna går framåt

Publicerad den av
7

ipadmini3Jag läser alltfler e-böcker, för att det är så himla smidigt och snabbt. När jag blir sugen på en bok vill jag läsa den nu, och då är det så himla enkelt att klicka hem den till paddan och börja läsa bara ett par minuter efter att jag först hörde talas om boken. Jag lånar än så länge alla e-böcker, eftersom jag tycker att priserna är lite för dyra för att bara ha som en fil i paddan. Kanske kommer jag att köpa e-böcker i framtiden, men än så länge tycker jag att det är smidigt att låna och sedan bli av med dem från paddan när de är färdiglästa.

Förra året var 25% av böckerna jag läste just e-böcker. Jag vet inte hur mycket ökning det från tidigare år eftersom jag inte fört statistik tidigare, men jag vet att det har ökat kraftigt. Från början läste jag e-böcker i mobilen, via appen Blue Fire Reader. Jag gillade att alltid ha en bok tillgänglig, utan att behöva släpa på tunga böcker i väskan. Men att läsa på mobilen är smått och ibland ansträngande för ögonen. När jag märkte att jag läste alltfler e-böcker köpte jag därför en iPad, och även där läser jag via Blue Fire Reader.

Jag har funderat på att köpa en riktig läsplatta, men det är än så länge bara en tanke. Kanske är det lättare/snällare för ögonen med en läsplatta? Det jag har fastnat på är i så fall vilken jag ska välja? Det är alltid där jag fastnar. Jag vill att det ska vara enkelt att låna böcker och det är väl där jag har tvekat. Det verkar lite knepigt att låna e-böcker via läsplatta, eller är det bara mina fördomar?

Hur som helst är e-böckerna här för att stanna i mitt läsliv. Och de kommer ganska garanterat att öka. Jag gillar e-böcker. Jag gillar det smidiga och enkla och det snabba de medför.

Dagboksanteckningar från ett källarhål av David Wiberg

Publicerad den av
1

DagboksanteckningarDet var några veckor sedan jag läste den här boken nu, och ärligt talat har mycket av den försvunnit ur minnet. Det kan bero på att jag inte alls förstod mig på den här boken, något jag verkar vara rätt ensam om. Alla recensioner jag har läst om den är så översvallande positiva om hur träffsäker och bra den är, hur mycket man kan känna igen från sin egen tonårstid o.s.v. Själv känner jag mig som ett stort frågetecken. Den här dagboken är väldigt långt ifrån min egen från när jag var 16 år. Visst finns det småsaker som jag kan känna igen mig i, men på det stora hela – nej. Det känns inte alls som en dagbok från en 16-årig tjej.

Boken ska alltså föreställa en dagbok skriven av 16-åriga Linnea. Texter varvas med serier, eftersom det är något hon brinner för att göra. Det finns också en del foton. Eftersom det är en dagbok får vi följa Linnea och hennes vänner i vardagen, med allt vad gäller skola, vänskap, ensamhet och allt annat som hör tonåren till.

Nja, det här var inte alls min grej. Jag ska sätta den i händerna på mina elever för att se vad de tycker om den. Jag köpte in den till biblioteket strax innan jul så det är ingen som har fått chans att läsa den än. Kanske kommer de att tycka bättre om den. Jag hoppas det, för av mig får den knappt ett godkänt. Jag gillade inte innehållet och jag gillade absolut inte språket med en massa påhittade ord som bara störde läsningen. Tyvärr, det här var inget för mig.

Läs mer om boken här.

Mellan vinter och himmel av Elin Bengtsson

Publicerad den av
Svara

mellan vinter och himmelDet här är en bok som handlar om det svåraste som finns: döden. Och för att göra det ännu svårare och tyngre; en ung människas död.

Den här boken har främst tre olika berättarperspektiv. Det är Andreas som är 15 år och ska dö. Alla vet det, och han har bara några få månader kvar innan det är dags. Det är hans storebror Martin som lever för musiken, och som helst av allt vill skrika till sin bror att göra något viktigt av den sista tiden. Och så är det Sara, Martins flickvän. Sara som brottas med komplex och som inte riktigt klarar av situationen hemma hos Martin. Det är ofta en något krystad stämning hemma hos bröderna. Många tänker mycket, men de säger inte högt vad de egentligen vill säga. Alla tassar på tå kring sådant ingen säger. Och så mitt i alltihop tickar tiden nedåt, mot döden som alla vet kommer att komma.

Till att börja med har jag lite svårt att komma in i boken, att skilja bröderna åt. Men ju mer jag läser desto mer fastnar jag och berörs. Det är ofta rätt jobbig läsning, särskilt när allt det som inte säga bara tänks hela tiden. Jag vill hoppa in i boken och ruska om alla och få dem att ta tillvara på den sista tiden. Säga allt det där de egentligen vill. För tiden är så skör, och de har så lite tid kvar. Och samtidigt är det ju så det är. Martin är arg på sin bror för att han inte tar tillvara på den sista tiden, och han känner en massa ilska mot honom och mot hela situationen. Mot familjen. Och så skuldkänslorna. För han älskar ju honom, samtidigt som han är arg på honom. Det är så himla fint skildrat, och det gör ont att läsa.

Det är så himla bra när Andreas till slut sätter sig ner och skriver en lista på saker han ska göra innan han dör: 1. Säga till Martin vilken jävla idiot han är. 2. Säga till Martin att jag älskar honom!! 3. Göra något som finns kvar när jag är borta. Dessa tre punkter säger rätt mycket om hur brödernas relation är, och hur tankarna går.

Den här boken påminner lite om Johanna Thydells I taket lyser stjärnorna (en av mina absoluta favoritböcker). Just det där med ungdomars sörjande, att vrede och sorg ligger väldigt nära varandra på känsloskalan. Att livet fortsätter med allt det innebär att vara tonåring, samtidigt som någon man älskar håller på att dö. Ilska, maktlöshet, sorg, kärlek och fester. Alla bitar finns med.

Det är definitivt en bok som jag vill rekommendera vidare. Den är rätt tunn, men det är ett starkt innehåll och den kräver ändå en någorlunda läsvan läsare. Det är en bok som berör, utan att vara en snyftare. Den är snarare stark och rak i sin framtoning. Och även om den riktas mot unga vuxna funkar den precis lika bra att läsa för oss inte så unga vuxna.

Läs mer om boken här.

Bokåret 2013 – igen

Publicerad den av
4

Listnörden i mig kan helt enkelt inte låta bli. Inne hos Monika hittade jag en enkät över bokåret 2013, så vi kör förra året ett varv till.

Hur många böcker läste du?
103

Och hur många sidor blev det totalt?
Ingen aning faktiskt

Vilken var den bästa boken du läste?
En man som heter Ove av Fredrik Backman

En bok du längtat efter och trodde du skulle älska men inte gjorde?
Om jag tänker på ordet ”älska” och hur starkt det är så säger jag väl Nattsländan av Katerina Janouch. Jag hade förväntat mig ett älsk på boken, men det kanske inte blev riktigt så starkt som jag hoppats och trott.

Mest överraskande på ett positivt sätt?
Warm bodies av Isaac Marion, eftersom jag trodde att det inte var min bok för mig

Vilken bok rekommenderade du till flest människor?
Åh, svårt. Vet faktiskt inte. Jag rekommenderar mest böcker till mina elever, och där är det ingen som har varit lite mer rekommenderad än någon annan, för det beror ju på vad eleven är ute efter. Pass på den, med andra ord.

Bästa bokserien du upptäckte?
Jag läser ju inte så många serier så det får bli Legend av Marie Lu = enda serien jag upptäckte.

Nya favoritförfattare som du upptäckte?
Jonathan Tropper!

Den bästa boken utanför din comfort zone eller som var en ny genre för dig?
Jag som är fegis läste (och gillade) Warm bodies av Isaac Marion efter tips

Mest spännande bladvändare?
Kvinnan han älskade av Dorothy Koomson, eller kanske Sankta Psyko av Johan Theorin

Bästa skräckisen?
Fågelbarn av Christin Ljungqvist

Den sorgligaste boken?
En man som heter Ove av Fredrik Backman

Den roligaste boken?
Saker min son behöver veta om världen av Fredrik Backman

Den mest hypade boken?
Det måste väl nästan vara Fredrik Backmans En man som heter Ove

Bästa ungdomsbok?
Barnkolonin av Kerstin Lundberg Hahn, för att den lyckades skrämma mig så

En bok som överträffade dina högt ställda förväntningar?
Livet efter dig av Jojo Moyes

Mest minnesvärda karaktär?
Ove, kan man ens säga någon annan? 🙂

Vackrast skrivna boken som du läst?
Vad mina vänner inte vet av Sonya Sones, för hennes sätt att använda språkets uppbyggnad som ren konst

En bok som gjorde starkt intryck på dig?
En man som heter Ove av Fredrik Backman

En bok du inte kan fatta att du väntade så länge med?
Livet efter dig av Jojo Moyes

Kortaste boken du läst?
Egentligen en novell, men jag säger ändå den: Det sällsamma fallet Benjamin Button av  F. Scott Fitzgerald.

Längsta boken du läst?
Jag har faktiskt ingen aning. Jag räknar inte sidor, och eftersom många böcker är e-böcker får jag inte heller någon överblick över tegelstenar. Gissar att ca 450 är den tjockaste boken. Jag är inget fan av tegelstenar, som för min del börjar vid 300 400 sidor.

Favoritbok du läste av en författare du har läst andra böcker av?
Vilken som helst av Jonathan Tropper

Har du sett filmatiseringen av någon av böckerna du läst 2013?
Ja, Warm bodies

Bästa bok du läst endast för att du fick tipset från någon annan?
Musselstranden av Marie Hermanson

Favoritrecension du skrev?
Va? Alltså, roligast att skriva eller som jag tycker blev bäst?

Mest populära inlägget på din blogg?
Tips på spännande böcker

En bok du inte läste 2013 som du kommer att prioritera 2014?
Jag får nog svara Flickan från ingenstans av Justin Cronin. Fast prioritera är nog inte rätt ord, snarare bara att läsa den någon gång under året.

En bok du ser fram emot?
Åh vad svårt. Jag vet inte om jag har en sådan där speciell bok jag ser fram emot att läsa. Kanske fortsättningen av Katerina Janouchs serie om Cecilia Lund?

 

Fjärilseffekten av Karin Alvtegen

Publicerad den av
8

fjärilseffektenEn av mina absoluta favoritfilmer heter The Butterfly Effect, och har ni inte sett den vill jag passa på att tipsa om den. Den handlar om konsekvenser, om att små förändringar kan ge stora effekter. Något som kan verka så litet och obetydligt kan ändra framtiden på ett katastrofalt sätt. Och det är också vad den här boken handlar om, därav namnet Fjärilseffekten. När jag fick höra talas om den var det nästan ett måste för mig att läsa den, eftersom den påminde om min favoritfilm.

Själva poängen med den här boken är ju att man inte vet vad som händer eller vad som har orsakat det. Därför tänker jag bara väldigt kort kommentera innehållet. Storyn inleds med en allvarlig tågolycka när en bil krockar med ett tåg. Elva personer dör i olyckan. Men vad orsakade den? Genom att gå tillbaka i tiden får vi läsare möta några karaktärer och få bakgrunden till varför olyckan skedde. Den första personen vi möter i berättelsen är Bodil, som i 50-årsåldern drabbats av en obotlig sjukdom och bestämmer sig för att lämna sin man. Därifrån börjar sedan historien och alla trådar nystas upp, fram till själva olyckan. För vad har Bodil med olyckan att göra? Eller, har hon ens något med olyckan att göra?

Det tar tar lite tid att komma in i berättelsen eftersom några olika personer presenteras inledningsvis, och jag har först svårt att skilja dem åt. När jag väl har fått en bild av vem som är vem börjar min hjärna direkt att leta ledtrådar för att se hur allt hänger ihop. Vem hör ihop med vem och varför och vad har hänt o.s.v. Jag vet ju att allt kommer att leda fram till olyckan, och jag försöker lösa pusslet med de ledtrådar som jag får. Det är själva grejen med den här boken, det som gör den spännande och för handlingen framåt. Man vill veta varför och man vill veta vem det är som orsakar olyckan.

Det är en bra bok med ett intressant tema och starka karaktärer. Jag tycker att det är intressant hur människor kommer in i andras liv och påverkar dem, ibland helt omedvetet. I de här människornas liv är det mesta medvetet, och de val de gör/har gjort påverkar i flera generationer. Det är värt att tänka på.

Som sagt, det är svårt att skriva om den här boken utan att avslöja för mycket. Det är en rätt tragisk bok, med många sorgliga livsöden som berättas. Det är en bok jag kan rekommendera vidare då den är tänkvärd och ger spännande läsning för stunden.

Läs mer om boken här.

 

Nedpackade

Publicerad den av
6

Nu är de nedpackade, alla böcker, i väntan på flytten som tickar allt närmare. För att säkerställa att jag inte blir helt boklös här hemma under januari lät jag 15 böcker vara opackade. För att ha lite att välja mellan. Sedan finns ju alltid möjligheten att låna böcker från mitt bibliotek, så det där med att bli boklös behöver jag nog aldrig oroa mig för.

Nu är det inte ens månad kvar till vi flyttar till huset. Vi längtar som tokar allihop här hemma. Dottern hjälpte mig att packa ner böckerna i dag och hon ville väldigt gärna packa ner även sina leksaker och gosedjur, men där fick jag stoppa henne. Jag tror inte att hon vill vara utan dem hela januari ut. Men nu när hon skulle lägga sig kunde hon inte sluta bubbla om huset och att vi ska flytta. ”Jag älskar huset” utbrast hon exalterat när vi senast åkte förbi det. Någon som längtar? 😉

Mest av allt längtar jag efter att få packa UPP alla lådor, att få ordning och komma till ro. Att kunna krypa upp i läsfåtöljen i mitt h u s, och sitta där och mysa med en bok. Som jag längtar efter det. Och så klart – att få säga hej till alla böcker som just nu ligger magasinerade och förmodligen känner sig ensamma och lite bortglömda. Snart ses vi, böckerna!

Fulast i världen av Ingrid Olsson

Publicerad den av
Svara

fulastDet här är en rätt så tunn bok med en väldigt stark titel. Och det är en bok som jag hoppas ska hitta fler läsare, för det är mycket innehåll i den här lilla boken.

Siw går i nian och umgås med klassens (och skolans) populäraste tjejer. Särskilt Evelina är den som bestämmer och den som alla vill vara med och vara som. När Simon kommer ny till deras klass sätter Evelina direkt en tönt-stämpel på honom och Siw tvingas hålla med för att få vara kvar i gruppen. Problemet är bara att denne Simon egentligen är hennes stora sommarkärlek. Simon ger henne frågande blickar, men inser snart att det de hade inte kommer att fortsätta. Innerst inne vill Siw egentligen säga ifrån, vara med Simon, våga fortsätta tävla med sin kanin i hoppning, våga vara sig själv. Hon vill vara den hon var innan hon hamnade i Evelinas gäng, men hon vet att om hon säger ifrån blir hon ensam. Hon måste följa spelets regler om hon vill vara med, även om det innebär att göra Simon illa.

Det här är en väldigt bra bok om relationer och identitet, om att våga stå upp för sig själv. Det är en bok som får en tänka till, att vad är rätt och vem har rätt? Vem är det som bestämmer reglerna och varför just den personen? Det är definitivt en bok att sätta i händerna på tonåringar, och jag kommer att rekommendera den så mycket jag kan. För det är ett viktigt ämne och det skildras väldigt bra i den här boken. Siw är så extremt olycklig, men ändå fortsätter hon att umgås med Evelina och det gänget, och fortsätter göra saker som hon egentligen inte alls vill göra.

Det är en lättläst och rätt tunn bok, med ett stort innehåll. Rekommenderas för både vana och ovana läsare, och innehållet gör också att den passar de flesta. Jag hoppas att den här boken når många läsare.

Läs mer om boken här.

Flyt som en fjäril, stick som ett bi av Elin Nilsson

Publicerad den av
1

flyt som en fjärilDen här boken gjorde mig främst nyfiken eftersom huvudpersonen lever för sin idrott; ett ämne som jag inte kan minnas ha läst om i en ungdomsbok tidigare.

Miranda går på högstadiet och simning är hela hennes värld. Där kan hon lägga allt fokus, känna att hon är bäst och där vet hon spelreglerna. Hemma har hon det jobbigt efter hennes storebror försvunnit in i ett spelberoende. Han sitter hela dagarna på sitt rum och spelar på datorn och föräldrarna har tappat makten att kunna påverka honom, att få honom att delta i livet. Miranda känner sig osynlig hemma, trots att hon är den som faktiskt deltar i livet, som sitter vid köksbordet och äter, som hjälper till att duka fram och som finns där och pratar. Men allt fokus ligger på brodern. I skolan brottas hon med vänproblem, och hennes f.d. bästa kompis och hon går skilda världar när kompisen dras alltmer mot sin pojkvän och bort från Miranda. Kvar finns simningen.

Det här är en väldigt välskriven och träffsäker bok, både vad gäller innehåll och språk. Den förmedlar verkligen den där jobbiga tiden som tonåren ofta är, att känna smärtan omkring sig. Den har många bra ämnen att fundera kring och ta till sig. Det är många rätt tunga ämnen, men de flyter naturligt in i berättelsen. Och jag gillar att huvudpersonen lever så för simningen, utan att det för den sakens skull blir en sportbok. Det handlar mycket om simningen, men det är genom simningen vi får lära känna Miranda som person. Hennes tankar, personlighet, drömmar och vilja kommer fram genom hur hon beter sig under träningspassen.

Jag tror att den här boken skulle passa väldigt många eftersom ämnena som behandlas egentligen är väldigt träffande för alla tonåringar. Man måste absolut inte vara intresserad av simning för att gilla boken. Det är definitivt en bok som jag kommer att rekommendera till mina elever. Och själv vill jag väldigt gärna läsa mer av samma författare.

Läs mer om boken här.

När man inte har koll på sin bokhylla

Publicerad den av
2

20140103-105005.jpg

Jag har precis läst ut Lisa Jewells Syskonmakaren, en bok jag köpte på årets Bokmässa. Eftersom jag tyckte väldigt bra om den var det ju skönt att veta att jag hade ytterligare en bok av henne i hyllan. Jo, det hade jag koll på. Vad jag däremot inte hade koll på var att boken visst var samma som jag precis hade läst… För på förra årets Bokmässa köpte jag hennes The Making of Us, vilket alltså är den engelska titeln på boken jag precis läste. Så kan det gå när man inte har koll på vad man har i sin bokhylla. Fast den var ju bra i alla fall!

Gul utanpå av Patrik Lundberg

Publicerad den av
2

gul utanpåJag har många vänner som har adopterat barn, med hela den process och väntan som det innebär. Inget av den processen finns med i den här boken, däremot vad som händer efteråt och då sett ur det adopterade barnets perspektiv.

Jong Dae adopterades från Korea till Sverige 1983 och fick då namnet Patrik Lundberg. Under uppväxten fick han många frågor var han kom ifrån ”från början”. Han blev något av klassens clown för att väga upp det han inte var. När han blev äldre fick han möjlighet att studera i Korea och det är framför allt vistelsen där som boken handlar om. Väl där blev han plötsligt den populäre killen, den som både tjejer och killar ville umgås med. Han var västerlänningen som var så annorlunda, ”the awesome guy”. I Korea träffade han också sin biologiska familj, och han fick chansen att ställa alla de frågor han undrat över under uppväxten.

Det är en väldigt intressant skildring, särskilt om tiden i Korea och de kulturkrockar han så ofta ställs inför. Det är svårt att skriva vad man tycker om en sådan här bok för den är ju så oerhört personlig. Han delar med sig om sina innersta tankar och alla känslor och tankar han brottas med innan, under och efter resan. När han kommer hem hamnar han också i adoptionsdebatten.

Det är som sagt en väldigt personligt skriven bok, nästan som att läsa någons dagbok. Ibland blir det lite för intimt för min smak, vissa saker vill jag faktiskt inte veta… Men samtidigt är det just det så personliga tilltalet som gör den så bra. Jag har aldrig läst något liknande, fått en sådan inblick som han ger. Jag har som sagt sett adoptionsprocessen på nära håll, men väldigt sällan hört/läst något om problematiken efteråt.

Boken riktas mot ungdomar, enligt förlaget 15+. Jag vet inte varför den anses vara just en ungdomsbok? Innehållet och debatten som han gick in i efter resan borde tilltala även äldre läsare. Med tanke på en del av innehållet blir det svårt för mig att placera boken i händerna på mina elever. Det är det enda minuset med boken; att jag tror att den inte funkar för en del av målgruppen. Det blir lite för intimt, lite för närgånget. Däremot rekommenderar jag verkligen boken till äldre läsare. För att få en insyn i hur adopterade upplever sin livssituation. Där har boken en viktig inblick att ge.

Läs mer om boken här.

Yoga – ett livsval av Malin Berghagen

Publicerad den av
Svara

yoga ett livsvalNär jag fick hem den här boken började jag med att bara bläddra igenom den för att njuta av de fantastiskt vackra fotona av Katarina di Leva. De är så oerhört vackra, med en så pricksäker känsla. Fotografi är ett av mina största intressen och att se fotona i den här boken fick mitt fotograf-hjärta att slå lite, lite snabbare av glädje.

När det var dags för andra rundan av boken kröp jag upp i favoritfåtöljen för att kunna njuta även av texten i lugn och ro. Precis som hennes förra bok Yoga med Malin är det här inspirerande och positiv läsning. Den här gången får vi följa med henne till de olika platser som betyder mycket för henne, och fotografierna är tagna på alla dessa platser vilket bidrar till upplevelsen.

Boken blandas med fakta och övningar om yoga och hennes mer personliga berättelse. Jag tycker att båda delarna är lika intressanta. Det är konstigt egentligen för jag har gjort väldigt lite yoga i mitt liv. Jag har en önskan om att bli en yogi, men jag har svårt att få till det. Sådana här böcker får mig att drömma mig bort och kanske, kanske ta ett litet steg närmare min önskan.

Det här är en mycket vacker och inspirerande bok för alla med åtminstone ett litet intresse för yoga. Eller perfekt som present? Rekommenderas, och missa inte de vackra bilderna.

Läs mer om boken här.

Läsplaner för 2014

Publicerad den av
8

Jag har funderat de senaste dagarna om läsplanerna inför 2014. Vad vill jag läsa? Hur? Jag kanske kommer att ändra mig senare under året, men just nu känner jag att det får bli ett år med färre utmaningar. Jag tänker bara köra min egen Författarfemman eftersom den ger mig chans att komma tillbaka till favoriter. För min del är det där med att läsa nya författare inga som helst problem, snarare att hitta tillbaka till gamla favoriter. Därför hoppar jag Boktolvan i år, med viss tvekan. Kanske försöker jag i stället beta av författarna från 2013 misslyckade lista.

Eftersom vi om mindre än en månad flyttar till hus (!) kommer jag äntligen kunna packa upp alla böcker som legat magasinerade i flyttlådor. Då kommer jag att få en bättre överblick över vilka böcker jag faktiskt har. Eftersom huset är rätt litet, vi ville ha ett litet och lättskött hus, måste jag förmodligen rensa ut bland böckerna också. En del böcker har varit hyllvärmare i så många år att det inte är särskilt troligt att de någonsin blir lästa… Då är det bättre att skänka bort dem till någon som faktiskt vill läsa dem. Jag har blivit allt mindre sentimental när det gäller böcker och ägandet av dem. Jag har lärt mig att jag faktiskt inte alls behöver äga alla böcker jag läser och att jag faktiskt kan skänka bort favoriter så att de får chansen att göra någon annan människa lycklig. Jag vill alltid ha en viss mängd olästa böcker i mina bokhyllor, men jag behöver faktiskt inte ha kvar alla lästa. Vissa favoriter har jag svårt att skiljas ifrån, och då får de också stanna hos mig.

Förra året hakade jag på Bokmosters läsmaraton och sådana utmaningar kan jag tänka mig att hoppa på under året. Förra året hade jag också utmaningar vissa månader, som Engelska månaden. Just engelska månaden brukar i och för sig alltid gå ruskigt dåligt, men någon gång kanske jag lyckas. 😉 Jag läser åtminstone någon engelsk bok, och det är bättre än ingen i alla fall.

Hur det än blir med utmaningar och antal lästa böcker hoppas jag på ett riktigt härlig bokår! En kategori som jag ska läsa mer av är i alla fall böcker om träning och hälsa. Det blev alldeles för lite av det under 2013.

 

Livet efter dig av Jojo Moyes

Publicerad den av
9

livet_efter_digJag kan säga att den här boken avslutade mitt läsår 2013 med ett riktigt dunder och brak. Vilken bok! Det är en bok som jag kan relatera till på ett mycket personligt plan.

Will är en mycket aktiv och levnadsglad kille med ett toppjobb, som en dag blir totalförlamad när han blir påkörd av en motorcykel. Lou är en några år yngre tjej som blir erbjuden jobb som hans sällskapsdam. Hon har nyligen mist sitt jobb på ett café, och eftersom hennes föräldrar har väldigt ont om pengar är ett nytt jobb ett måste för familjen. Trots att hon är 27 år bor hon fortfarande hemma och bidrar med sin lön för att få familjen att klara sig.

Det visar sig ganska snart att Will inte är särskilt intresserad av att ha en sällskapsdam. Han är bister och argsint och Lou får svårt att knyta kontakt med honom. När hans mamma avslöjar för henne att Will bestämt sig för att ta sitt liv med hjälp av en klinik i Sweiz, bestämmer sig Lou för att få honom att ändra sig. Hon gör upp en plan för att få Will att hitta livsglädjen igen, för att inse att livet fortfarande har mycket att erbjuda honom.

Den här boken kommer väldigt nära inpå mig. Den 16 december 1995 åkte min mamma och jag 30 meter rakt nerför ett stup med vår bil, voltade och landade upp och ner. Jag kunde krypa ut helt oskadd medan mamma förlamades från midjan och ner. Hon hamnade i rullstol och efter ett halvår på en specialavdelning för ryggmärgsskadade på Sahlgrenska sjukhuset, kom hon hem igen. Till en början hade hon gott mod, tränade hårt och hade siktet inställt på ett liv som gående igen. Sakta med säkert sjönk dock modet när hon insåg att rullstolen hade kommit för att stanna. Hon skulle aldrig mer kunna gå igen. Under åren som gick blev hon alltmer hemmabunden, av egen vilja. Hon tackade nej till vännerna som mer än gärna lyfte och hjälpte för att hon skulle kunna komma hem till dem eller ut på restaurang och andra evenemang. Men någonstans inom henne hade livsgnistan sakta börjat ta slut. Hon tyckte att rullstolen var ett fängelse, att allt blev så komplicerat. Ibland när hon bestämt sig för att gå ut på stan en runda fick hon vända tillbaka när hon insåg att hissen, igen, var trasig. Då kom hon helt enkelt ingenstans.

Ganska exakt 5 år efter olyckan, den 9 december 2000, dog hon av en propp som hade satt sig mitt emellan båda lungorna. Hon blev 50 år. När man sitter stilla hela dagarna i en rullstol får man lätt proppar som vandrar genom blodet och som kan fastna, såsom det gjorde på mamma.

Trots saknaden och den oerhörda sorgen hennes död medförde, visste vi som stod henne nära att döden på något sätt ändå var en lättnad för henne. Visst hade hon velat se sina barn växa upp, få lära känna sitt barnbarn. Men till vilket pris? Efter 5 år i rullstol hade hoppet om att kunna gå slocknat och därmed också en del av hennes livsgnista.

Med det sagt, denna långa historia, kan jag förstå Will. Jag har sett på nära håll hur en människa kan påverkas av ett liv i rullstol. I hans fall dessutom som totalförlamad. Att läsa boken var delvis som att kastas tillbaka i tiden, även om mamma aldrig pratade om att avsluta sitt liv. Men smärtan, att minnas den man var och det liv man levde; det kan jag känna igen.

Det här är definitivt en bok som jag vill rekommendera vidare. Inte bara på grund av innehållet utan även för de härliga karaktärerna. Hela Lous familj gör boken värd att läsas. För även om boken innehåller mycket smärta, innehåller den precis lika mycket kärlek och glädje. Det är en oerhört vacker berättelse om medmänsklighet, vänskap, familj och livet i stort. Helt klart en av årets absolut bästa böcker. Läs!

Den här recensionen kom visst att handla mer om mina egna erfarenheter än om själva boken. Så är det ibland: vissa böcker kommer nära. Riktigt, riktigt nära.

Läs mer om boken här.

Kvinnan han älskade av Dorothy Koomson

Publicerad den av
Svara

kvinnan hanNär vi var i Göteborg i helgen var jag bara tvungen att lyxa till det och gå in på Pocketshop och köpa en bok. Jag hade faktiskt glömt att packa ner en bok och då måste man ju köpa en. Eller hur?

Boken börjar väldigt dramatiskt med att en bilolycka precis har skett. Huvudpersonen Libby är svårt skadad och i återblickar får vi veta hur hon träffade sin make Jack som också var med i olyckan, men utan att skadas. Efter olyckan misstänks Jack för att ha orsakat den och en polis som sköter utredningen säger rent ut att han även är misstänkt för sin förra frus död. Eve, hans förra fru, dog i deras gemensamma hem, genom ett misstänkt fall nerför trappan. Omständigheterna är oklara och även om Jack är misstänkt kan inget knytas till honom. Ganska snart efter olyckan hittar Libby Eves gamla dagböcker som har legat gömda under alla år. Dagböckerna börjar redan i hennes tonår och hon berättar sin oerhört tragiska och mörka historia. Libby blir som trollbunden och kan inte sluta läsa. Kanske kan hon få svar på vem hennes mördare är, om det är Jack?

Den här boken har egentligen flera olika ingredienser som borde göra att jag inte gillar den. Den har två parallella berättelser: den om Eve (från hennes tonår och fram till hennes död) och den om Libby och Jack (i nutid). Hela Eves berättelse består av en dagbok, dessutom i kursivt, och jag brukar avsky att läsa dagböcker/brev och liknande i böcker. Det saktar ner berättelsen. Men här är det precis tvärtom. Det är dagböckerna som driver berättelsen och som avslöjar detaljer om karaktärerna, bit för bit. Och att det är två parallella berättelser som sedan knyts samman bidrar också till spänningen i boken. För spännande är det – oerhört.

Det här är en riktig bladvändare och jag kunde inte släppa den ifrån mig. Den började något segt och en tidig scen med Libby och Jack fick mig att tveka inför fortsättningen, men ju mer jag läste desto mer fastnade jag. Eves berättelse var oerhört fängslande och frågorna kring hennes död och vem/vad som orsakade den fick mig att läsa, läsa, läsa. Det var länge sedan jag läste en så spännande och fängslande bok.

Jag kan varmt rekommendera den här boken vidare. Ta er förbi den lite, lite tråkiga inledningen och låt Eve få komma till tals i sina dagböcker. Därefter är det bara att sträckläsa.

Läs mer om boken här.