Åh, vilken fantastisk bok! Jag har suttit i solstolen och plöjt denna berörande och fina historian om gorillan Ivan. Den bygger på en sann historia om gorillan Ivan som tillbringade 27 år i en galleria med cirkustema. Till slut började folk uppmärksamma hans ensamma, sorgliga boende och han fick ett nytt hem på Atlanta zoo med både vänner och utomhusvistelse.

Det är Ivan som är berättare och han berättar om sitt liv i en bur på en galleria. Där bor också elefanten Stella och den hemlöse hunden Bob som smiter in och sover på Ivans mage varje natt. Ivans berättelse pendlar mellan nutid och återblickar till livet i frihet med sin familj. Han gillar att måla och ägaren Mack säljer hans konstverk för dyra pengar till besökare. Städarens dotter Julia kommer ofta med kritor och papper till honom och de båda visar sin konstverk för varandra. En dag flyttar elefantungen Ruby in och han börjar drömma om ett liv utanför glasfönstret. Han bestämmer sig för att måla ett konstverk och visa för Julia som han tror kanske kan hjälpa dem att få flytta till ett annat ställe. För Rubys skull.

Boken är skriven med korta meningar, på ett enkelt men mycket tonsäkert språk. Det är en oerhörd känsla i texten och man blir så berörd av Ivans historia. Boken riktar sig egentligen mot åldern 9-12 år men jag tycker att den funkar minst lika bra för vuxna läsare. Det må vara en lättläst bok men med ett stort innehåll.

I slutet av boken sitter jag med tårar i ögonen. Det är en så himla, himla fin berättelse och jag känner så starkt med Ivan och alla de andra djuren. Det är så fint att Ivan själv berättar. Den här boken lär oss verkligen något om människans grymhet mot djur. Den hemlöse hunden Bob tycker att alla människor är elaka, men Ruby berättar att hon fick hjälp av människor en gång och att en del människor faktiskt är väldigt snälla.

Nu ska jag ge den här till dottern att läsa. Det är en rätt tjock bok, men med tanke på innehållet tror jag den kommer funka fint ändå. Rekommenderas!

Recex från B|Wahlströms.