Den här boken bjöd på nyttig och värdefull läsning. Det är en bok med andnings- och avslappningsövningar riktade mot barn. Jag har testat flera av övningarna på min 9-åriga son och det har verkligen varit värdefullt för honom. Ibland när känslorna tar över och det är svårt att komma ner i varv kan det vara nyttigt att lära sig hur man kan göra. Han kommenterade själv att det kändes så skönt efteråt och vi kommer fortsätta använda övningarna här hemma.
Det är enkla, lättförståeliga övningar. I boken står det också hur man ska läsa, t.ex. när man ska pausa läsningen en stund så att barnet kan göra övningen i lugn och ro.
Det finns även några övningar med kompismassage, men det har vi inte testat.
Boken funkar både hemma eller i större grupper som t.ex. förskola och skola. Jag var ledare i barngympa när mina barn var små och då avslutade vi alltid med avslappning och den här bokens övningar hade varit perfekt till det. Så tips om du håller på med något liknande.
Även om boken riktar sig mot barn, från ca 6 år och uppåt, funkar övningarna så klart även för vuxna. Jag känner igen flera av dem från olika meditationer. I en tid när stressen i samhället ökar och vi ofta utsätts för liv och rörelse är det hjälpsamt att lära sig hur man kan sakta ner och stilla sinnet. Lika viktigt för stora som små.
Den här boken gillade jag, men jag är också lite besviken på den. Vi bokcirklade om den på vårt läsretreat och även om vi tyckte lika om mycket kunde vi också diskutera en del som vi saknade eller frågor som uppstod under läsningen.
”Julen står för dörren och Hattie gör allt för att skapa den ultimata julstämningen i sitt lilla värdshus. En bokcirkel har bokat in sig för en vecka av bokprat, vila och mysiga vinkvällar och Hattie vill att de tre kvinnorna ska trivas.
Anna ville egentligen helst stanna hemma och ordna en perfekt jul för familjen, men hon lät sig övertalas att följa med. Kocken Claudia har haft ett tufft år. Hon behöver ladda batterierna, men sedan måste hon ta tag i sitt liv. Och Erica bär på en stor hemlighet som ingen annan i bokcirkeln vet om.
Samtidigt som snöflingorna faller över det lilla värdshuset växer vänskapen mellan kvinnorna. Kanske kan vänskap och en rejäl dos julmagi få dem alla att påbörja ett nytt kapitel?”
Sarah Morgan brukar vara skicklig på att både ge en mysig och underhållande berättelse, samtidigt som det finns ett stråk av smärta. När vännerna åker iväg till värdshuset förstår man att någonting kommer att hända men jag var inte riktigt beredd på den twist som kom. Fast det var en positiv överraskning, jag gillade den delen av berättelsen även om vi också diskuterade kring att den väckte frågor.
Värdshuset de åker till är verkligen ett drömställe och jag hade god lust att åka dit själv och få uppleva denna miljö. Men det var också just detta som gjorde mig lite besviken på boken. Upplägget med det mysiga värdshuset, snön, omgivningarna med bergen och allt bäddar för julkänsla de luxe, men tyvärr tycker jag att boken inte alls är särskilt julig. Julen puttrar på lite där i bakgrunden men boken känns mer vintrig än julig, vilket är jättesynd. Jag saknar juliga aktiviteter och dofter, att känna att vi befinner oss mitt i juletider. Jag får inte riktigt den känslan när jag läser. Nu är jag i och för sig rätt kräsen kring den biten när jag läser, men jag vill bli översköljd av julstämning när jag läser en julbok.
Sammanfattningsvis är det en väldigt mysig bok med både mys och djup, men mer åt det vintriga än det juliga hållet. En bra start på julläsningen om man vill börja lite lugnt med just den juliga biten.
Adelina är tillbaka! Den här gången med en bok som riktas mot de allra yngsta barnen.
Serien om Adelina bygger på en jättegullig verklig tjej med Downs syndrom som använder tecken som stöd. Att tidigt lära sig att använda tecken stimulerar språkutvecklingen och bidrar till att det lilla barnet kan göra sig förstådd. I alla böcker om Adelina finns en QR-kod som leder till en film där Adelina tillsammans med sin mamma Linda Wenthe visar hur tecknen ska göras.
En färgglad och fin bilderbok som kan användas både hemma och i förskolan. När mina barn och jag har läst böckerna har vi också tränat på att göra tecknen, men det är ju en kunskap man skulle behöva fortsätta träna på. Barnen fick också lära sig tecken när de gick i förskolan, men det försvann tyvärr när de började förskoleklass. Synd, för det är berikande att lära sig kommunicera på olika sätt/språk.
Vill tipsa om den här lärorika boken nu när vi börjar närma oss juletider med julklappar. En jättefin bok att ge bort i julklapp.
Den här boken var verkligen fängslande läsning som inte gick att lägga ner när jag börjat läsa. Kristin Hannah är en av mina favoritförfattare och jag undrar om detta inte är hennes bästa bok? Jag blev så starkt berörd av och engagerad i den här berättelsen.
”’Women can be heroes, too‘. When twenty-year-old nursing student, Frances ”Frankie” McGrath, hears these unexpected words, it is a revelation. Raised on California’s idyllic Coronado Island and sheltered by her conservative parents, she has always prided herself on doing the right thing, being a good girl. But in 1965 the world is changing, and she suddenly imagines a different path for her life. When her brother ships out to serve in Vietnam, she impulsively joins the Army Nurses Corps and follows his path.
As green and inexperienced as the young men sent to Vietnam to fight, Frankie is overwhelmed by the chaos and destruction of war, as well as the unexpected trauma of coming home to a changed America. Frankie will also discover the true value of female friendship and the heartbreak that love can cause.”
Boken handlar om Frankie som väljer att tjänstgöra som sjuksköterska i Vietnam. Hon är från en militärsläkt, hennes bror är redan där, och hon vill också bidra. Mitt i brinnande krig, under flera attacker, skadade överallt, svettigt arbete. Men också – stark vänskap och en stolthet över att bidra med något viktigt och att faktiskt göra skillnad. Frankies tid i Vietnam blir oerhört tufft och hemkomsten lika svår. Hon lever i en tid där kvinnor bara ska bry sig om att träffa en man och skaffa familj.
Jag vill inte spoila något om själva handlingen för det här är en bok som ska upplevas. Trots att en stor del av handlingen är förlagd i Vietnam med både våldsamma och blodiga detaljer var läsningen inte tung, konstigt nog. Det var snarare gripande och lärorik läsning. Det var skildring av krig från en sida man inte ser så ofta.
Det här är definitivt en av årets absolut bästa böcker. En hjärtskärande och känslosam läsupplevelse med både glädje och sorg. Jag tänker att när jag har hört om Vietnamkriget är det oftast om männens bedrifter så det var väldigt intressant att få höra om dessa kvinnors hjältemod. Kvinnor som ofta har glömts bort och vars bedrifter har ansetts mindre viktiga. När jag googlade efteråt fick jag läsa om flera av de verkliga kvinnorna – den här boken är för dem.
Återigen en tunn bok med stort innehåll. Det blir så speciellt när författaren väger varje ord och håller det kort och kärnfullt. Det är så många lager i den här boken, och för varje sida förstår jag lite mer om vad som händer eller kanske ännu mer – vad som HAR hänt tidigare. Det mesta som händer berättas mellan raderna, i tystnaden mellan far och dotter.
””Jag ser mig omkring. Brukar känna mig trygg här. Har alltid trott att fjällen är på min sida. Är inte så säker längre.”
Alltid annars brukar det finnas en radio som fyller tomrummet mellan dem. Men när en dotter och hennes pappa fastnar på kalfjället finns inte längre något som kan fylla ut tystnaden. Det måste de göra själva.”
Det är en melankolisk berättelse, om det som aldrig blev och om orden som aldrig sades. Det handlar om samernas historia, de stora såren som är svåra att prata eftersom det gör för ont. Det skapar också ett glapp mellan generationerna, i det här fallet mellan en far och en dotter. När de fastnar på kalfjället får de tid att både tänka och tala om det som varit.
Ibland gör läsningen direkt ont i hjärtat, men det är samtidigt hoppfullt och vackert. Det finns ju en vilja där, att nå fram och förstå. Jag är tacksam över att ha läst så mycket om samernas historia de senaste åren eftersom jag nu känner till mycket av det som nämns i boken. Det gjorde jag inte för några år sedan och det är tack vare skönlitterära berättelsen jag har fått kunskapen.
Den här boken är så otroligt fint skriven och rymmer så mycket. Det är både en uppväxtskildring om familjehemligheter och arv, men det handlar också om en ung kvinnas drömmar och hopp om framtiden. Vi ska bokcirkla om den här boken i helgen och det är verkligen en perfekt bok att samtala kring. Jag ser fram emot att höra vad de andra tycker. För mig är det här en av årets bästa böcker. Fantastisk läsupplevelse!
Så har jag läst den tredje och avslutande delen i Åsa Hellbergs fina historiska trilogi. En släkthistoria som bygger på hennes egen släkt, vilket gjorde att böckerna berörde mig extra starkt. Det känns alltid lite vemodigt att ta farväl av en serie man har tyckt mycket om.
”I den sista, storslagna, delen i serien ”Systrarna från Fjällbacka” är Hildur förväntansfull inför resan till Amerika. På gården i Wisconsin ska hon och Thomas Hellberg bilda familj och föda upp djur. Framtiden ser oändligt ljus ut. Fast tillvaron blir inte så som hon hoppats. Till familjen i Fjällbacka skriver hon att Thomas är en underbar make och far. Inget kunde vara längre från sanningen. Hennes tvillingsyster Signe, som har fått tjänst som maskinskriverska och husa i Fjällbacka, kämpar mot sina känslor för sonen i den högborgerliga familjen hon arbetar för. Hjälplös dras hon in i rivaliteten mellan honom och hans bror. Är Signe bara en bricka i ett vidrigt spel? Vem kan hon lita på när katastrofen är ett faktum?”
Även om Åsa Hellberg främst skrivit feelgood tidigare, känns mycket igen i den här historiska serien. Det är starka och ofta modiga kvinnor, något som blivit lite av hennes signum. Jag känner mig alltid stärkt när jag har läst hennes böcker, som att all samlad kvinnokraft smittar av sig ut från sidorna.
Under läsningen av den här serien kunde jag inte låta bli att tänka på min egen släkt och dess historia. Jag började släktforska i början av förra året och det är fascinerande att läsa om hur annorlunda livet tedde sig enbart några få generationer tillbaka. Jag tycker att hon skildrar vardagslivet, drömmarna, vänskapen och familjebanden så fint i alla tre böckerna. Det har varit stark, intressant och medryckande läsning. Ibland har det varit sorgligt och ibland har man fått glädjas tillsammans med karaktärerna. Vilka livsöden!
Jag lyssnade delvis på böckerna och de är väldigt fint inlästa av Anna Maria Käll som är perfekt för just den här sortens serie.
Vill verkligen varmt rekommendera hela serien och har du inte läst den än är det ju verkligen perfekt läge att börja nu när alla tre delar finns ute.
Vilken bok det här är! Jag fullkomligt slukade boken för den gick inte att lägga ner när jag börjat läsa. Jag hade höga förväntningar, men jag tror faktiskt att jag t.o.m. tyckte mer om boken än vad jag trodde att jag skulle göra.
”London, 1943. Mitt under brinnande krig möter gruvarbetardottern Lilian Craig, född Davies, en man som ska komma att vända upp och ner på hela hennes liv. De gemensamma vännerna kallar honom ”Prince Bertil of Sweden”, men Lilian tror dem inte och svarar att i så fall är hon drottningen av Saba. Det blir början på en av vår tids mest slitstarka kärlekshistorier – en berättelse om hopp och väntan, krig, plikter och svek. Om en outtröttlig och evig kärlek och om modet att stå emot normer och våga följa sitt hjärta, trots omvärldens förväntningar.”
Vi bjuds på en så otroligt fint skildrad kärlekshistoria mellan två människor som inte alls borde, eller ens får, falla för varandra. Under brinnande världskrig när det mesta i vardagen är annorlunda, finner de varandra. Till en början som vänner, men kärleken växer ofrånkomligt fram mellan dem. Men de skulle få vänta i hela 33 år innan de fick tillåtelse att gifta sig.
Jag minns att vi brukade åka förbi Prins Bertils hus i Halmstad när jag var liten. Vi hade sommarstuga i Halmstad och gjorde ibland en bilutflykt förbi hans hem. Man såg så klart inte något, bara en liten bit av huset, men jag tyckte det var spännande bara att veta att det bodde en kunglighet där. Jag har alltid varit intresserad av det kungliga och dess intressanta historia.
Det jag gillar mest med boken är att den känns så respektfullt skriven. Det är en så fin ton genom hela berättelsen, och det känns som om de själva hade kunnat gilla boken. Även om jag kände till en del om deras kärlekshistoria sen tidigare var det både underhållande och intressant att få läsa om den så här.
Jag ser fram emot att läsa om mer kunglig kärlek i kommande delar och jag blir även sugen på att läsa framför allt Lilians biografi.
Serien om Vera och Ville har verkligen blivit en succé och den nyaste delen sålde slut på bokmässan i ett nafs. Och inte nog med att böckerna är populära, nyligen avslöjades att nu väntar musik, filmer och musikaler! Så himla roligt!
Den senaste boken i samlingen är ”Titta det snöar” där Vera och Ville bygger en snögubbe tillsammans. Min son har verkligen älskat den här serien, men nu är han 9 år och känner sig lite för stor för den. Vi läste den tillsammans ändå och han tyckte att boken var mysig och så lite busig.
Har du någon liten blivande bokälskare i din närhet vill jag varmt rekommendera hela serien. En vardagsnära, mysig och underhållande serie med hög igenkänningsfaktor för de allra minsta. Katarina Ekstedt och Lovisa Blomberg har verkligen lyckats fånga små barns vardag i både text och bild.
Det här året har jag fått en ny favoritförfattare – Abby Jimenez. När jag fick läsa ”Del av din värld” älskade jag den så mycket att jag genast beställde även hennes första böcker, på engelska. Jag har läst två av dem och ALLA hennes böcker är så otroligt bra. Nu har hennes senaste bok ”Med varma hälsningar” precis släppts och den bjöd på helt ljuvlig läsning. Njutläsning från början till slut.
”Briana Ortiz liv är helt klart på väg utför. Hon har slösat tio år av sitt liv på en man hon snart kommer att vara skild från, hon tycks inte kunna hitta en njurdonator till sin bror innan det är för sent, och var är den där befordran hon hoppats på? Tjänsten går förmodligen till Jacob Maddox, den vansinnigt irriterande nykomlingen på avdelningen.
Brianas tillvaro lämnar mycket övrigt att önska, tills hon en dag får ett brev från Jacob. Det är ett riktigt bra brev, ett sådant som bevisar att Jacob kanske inte alls är den hon först trodde. Han visar sig vara fantastiskt rolig och sympatisk, bara usel på att göra ett första gott intryck. Snart utbyter han och Bri brev dagligen, har lunchdejter i hennes ”snyftgarderob” och diskuterar fördelarna med märkligt små hästar. När Jacob dessutom visar sig vara den anonyma donator som ska ge en njure till hennes bror vet hon inte längre hur hon ska kunna motstå honom … särskilt när han ber henne om en tjänst som hon inte kan neka honom.”
I den här boken är Briana huvudperson och hon var ju bikaraktär i den förra. Jag tycker så mycket om det här med att de förra huvudpersonerna finns med i bakgrunden även i den här delen, som att de faktiskt är verkliga personer samt att man får veta hur det gick för dem sen. Och just det här med karaktärer är Abby Jimenez styrka. Hennes karaktärer går rakt in i hjärtat, de är så fina och de bär alla på sitt bagage som har format dem. Bagage som de måste komma över för att kunna låta kärleken ta plats.
I den här boken brottas Jacob med social ångest och jag kan verkligen känna igen mig i hans ångest inför nya människor, nya situationer och nya platser. Att vara så mån om att ge bort rätt present, att vilja veta hur en ny plats ser ut innan man ska dit, att inte gilla överraskningar, att behöva vila efter sociala tillställningar o.s.v. Det var som att läsa om sig själv. Mycket av det han går igenom skulle jag säga är HSP, men det nämns inte i boken. Introvert och högkänslig skulle jag vilja benämna det som. I vilket fall tog jag honom till hjärtat och blev tårögd av Brianas fina bemötande.
Det här är en modern romance med massa underbara karaktärer, humor blandat med svärta, om att acceptera en människa precis som den är. Det finns så klart även en supergullig hund som i alla hennes böcker.
Jag älskade verkligen den här boken. Den fick mig att både skratta och gråta och när jag slog igen den saknade jag omedelbart alla karaktärerna. Alla Abby Jimenez böcker är som en stor varm kram, böcker som får en att må bra och som lämnar en så härlig känsla efter läsningen.
Den här boken köpte jag för ett par år sedan men sen blev det stående oläst, som det kan bli. När jag såg att det kommit en serie på Netflix som baseras på boken, kände jag att det verkligen var på tiden att läsa. Så nu har jag läst och jag började kolla på tv-serien direkt därefter.
”På den amerikanska överklassens sommarparadis Nantucket råder det bröllopsfeber. Den vanliga klyftan mellan lokalbefolkningen och sommargästerna fördjupas när ön svämmas över av den förnäma familjen Winburys bröllopsgäster. Föreningen mellan Celeste, den duktiga flickan från blygsamma förhållanden, och Benji, sonen till en brittisk arvtagerska tillika deckarförfattare, ser ut att bli en extravagant affär och en fest att minnas.
Men på morgonen för den stora dagen hittas brudtärnan Merritt drunknad och med ett skärsår på foten. Plötsligt är alla misstänka. När polischef Ed Kapenesh intervjuar familj och brudfölje inser han att bröllop är minfält för familjeintriger – och att inget par är så perfekt som de ger sken av.”
Den här boken kräver sin koncentration för den hoppar både i karaktärers perspektiv och i tid. Jag märkte att läsningen funkade bäst när jag sträckläste, men jag tyckte ändå att det var svårt att hålla koll på just tidshoppen. Ibland är det nutid efter dödsfallet, ibland dagen innan, ibland flera år innan, ibland några månader innan. Väldigt förvirrande kände jag och därför behövde jag läsa i stora sjok för att lättare hänga med.
Boken påminner om en pusseldeckare där alla är misstänkta, alla har hemligheter och alla befann sig på platsen då hon dog. Det är intriger, makt och fulspel blandat med vänskap, kärlek och festyra. Vem kan man lita på och vem talar osanning?
Det är spännande och underhållande, men samtidigt inte på den nivån jag hade hoppats på. Jag hade förväntat mig mer på något sätt, att jag skulle bli mer engagerad i berättelsen. Kanske är det de lite röriga tidshoppen som gör att den inte når fram hela vägen. Så fort jag hade läst ut boken började jag kolla på tv-serien och jag återkommer med mina tankar kring den. Det första jag la märke till i tv-serien var att flera karaktärer fått andra namn, lite märkligt.
☞ Läs om du gillar pusseldeckare och vill få både drömmiga miljöbeskrivningar av ett somrigt Nantucket och New York. Intriger, hemligheter och en klassisk ”vem var det som gjorde det?”.
Den här boken var precis så där underhållande och härlig läsning som jag behövde just nu. Det här är romantisk komedi när det är som allra bäst. Jag verkar vara inne i någon slags romantisk period nu och kan inte få noga av den här sortens böcker. Inte mig emot. Jag läser och njuter för fullt.
”Daphne och hennes fästman Peter är redo att börja sitt liv tillsammans. De är förälskade och lyckliga – åtminstone fram till ögonblicket då Peter inser att han egentligen är kär i sin barndomsbästis Petra. Helt plötsligt är Daphne strandsatt i vackra Waning Bay, Michigan, utan vare sig familj eller vänner men med ett drömjobb som barnboksbibliotekarie och med en ny rumskamrat – Petras ex, Miles Nowak.
Miles är raka motsatsen till Daphne och de två rumskamraterna gör sitt bästa för att undvika varandra. Tills de en kväll, samtidigt som de dränker sina sorger, inleder en trevande vänskap och kommer på en plan. Om sagda plan innefattar att lägga upp medvetet missledande bilder från deras sommaräventyr tillsammans – så vadå, vem kan klandra dem? Det är ju såklart inte på riktigt, för Daphne skulle absolut inte förälska sig i sin före detta fästmans nya fästmös ex … eller hur?”
Jag tror konstigt nog att det här är det första jag läser av Emily Henry, men jag blir definitivt sugen på att läsa mer av henne. Jag gillar hur hon blandar humor och romantik med ämnen som ensamhet och utanförskap. Jag tycker väldigt mycket om huvudpersonen Daphne som jag verkligen tar till hjärtat. Hon är roligare än vad hon själv förstår – både i vad hon säger men också hennes inre monolog. Jag kan känna igen mig en del i henne, både i känslan av utanförskap och den haltande relationen till pappan.
Det här är ju en romance och boken bjuder förstås på både romantik och en del hetare scener. Men det handlar lika mycket om relationer i andra former som t.ex. familj, vänner och kollegor. Det är inte helt enkelt att flytta till en helt ny stad och bygga upp alla relationer omkring en, särskilt inte när man precis blivit dumpad på ett alldeles fruktansvärt sätt.
Boken bjuder på så många härliga karaktärer, klockrena dialoger och miljöbeskrivningar som får mig att vilja åka dit och få uppleva i verkligheten. Den där vingården Miles jobbar på hade jag gärna velat besöka.
Underhållande, mysig och härlig läsning som var ren njutläsning från början till slut. Jag skulle gärna se en uppföljare av den här boken för vad händer med Daphne och Miles i framtiden?
Gårdagskvällen bjöd på härlig digital bokcirkel med gänget där vi tillsammans läser klassiker. Till den här gången hade vi passande nog läst en nobelpristagare: Gabriel García Márquez. Jag har tidigare läst hans ”Krönika om ett förebådat dödsfall” som är en riktig favoritbok. Jag har t.o.m. läst den 2 gånger, en gång på spanska och en gång på svenska. ”Hundra år av ensamhet” har stått en mindre evighet på läslistan och nu har jag äntligen läst – extra passande då den kommer som serie på Netflix i december.
Jag säger äntligen av två anledningar. Det är nämligen skönt att äntligen ha läst den OCH det är skönt att äntligen ha läst ut den. 😅 För oh my vilken bok! Det är utan jämförelse den konstigaste bok jag läst. Den kändes som en lång feberdröm. Människor som återuppstår från de döda eller som plötsligt svävar upp i himlen och försvinner. Magisk realism, javisst, men mycket mer än jag var beredd på. Allt är oerhört detaljerat beskrivet och de verkar kriga mest hela tiden. Det är incest inblandat i flera generationer och alla barn döps efter tidigare generationer vilket betyder att alla förvirrande nog heter nästan likadant. Det är ofta både vulgärt och direkt äckligt. Jag orkade bara läsa ett visst antal sidor varje dag, sedan ville jag läsa något annat för att få bort bilderna ur huvudet.
Det är inte så att boken är dålig, den är bara märklig. Det fanns också delar då jag njöt av läsningen och gillade både det där konstiga och språket.
Vi var väldigt överens om den här boken och det blev många skratt under vår diskussion. Vi enades om att det var bra att ha som mål att läsa ut den inför vår diskussion för att liksom orka fortsätta läsa samt att det känns fint att kunna bocka av den då flera haft den på läslistan. Men vi undrar också hur sjutton det ska kunna bli en tv-serie av den? Vad kommer att väljas ut och vad ska sållas bort?
Jag brukar älska magisk realism och den sydamerikanska berättarkonsten, men den här boken fick jag känna mig besegrad av.
Åh, den här boken. En så fin läsupplevelse fylld av starka känslor och ett gäng tilltufsade karaktärer som letade sig rakt in i hjärtat. En bok om ensamhet, smärta, utanförskap men också om vänskap, medmänsklighet och hopp. När jag slog igen boken var jag tvungen att sitta en stund och fundera över vad jag precis läst, stanna kvar i känslan.
”Julia har inget sällskap. Precis som hon vill ha det. Det sköra körsbärsträdet intill glasverandan och räta rader i trädgårdslandet; varannan lök, varannan morot. Lugnt och stilla, precis som Julia vill ha det. Om det bara inte vore för fågeln under krusbärsbusken. Kajan, med sina ljusa ögon och sitt mexikanska avokadonät.
På bara ett par veckor, ändras förutsättningarna i Julias stilla tillvaro rejält; när några tilltufsade individer, ett kuvert av dyrt papper, samt en särdeles elegant äldre herre gör entré i hennes liv. Ingen av dem verkar anse att det mörkt rosa ärret på Julias kind spelar någon större roll. Men är Julia verkligen redo att ta den utsträckta handen? Ett långsamt steg, följt av två snabba. Kan Julia följa, eller ska hon fortsätta gömma sig? Är ensamheten att föredra, eller finns det något bortom september?”
Jag hade först lite svårt att komma in i boken, men när jag hittade in i rytmen blev jag i stället helt fast och sträckläste boken från början till slut. Det är en udda skara karaktärer vi möter. Huvudperson är Julia som råkat ut för något som gör att hon bor ensam i en kolonistuga och försöker hålla sig undan från världen. Hon får sällskap av en skadad kaja och senare även en luggsliten hund, en rädd pojke och en tweedklädd 86-årig herre. Julia måste öppna upp både sin stuga och sitt hjärta för dessa tre ensamma individer som behöver hennes omsorg och det blir i sin tur även en hjälp för henne att komma över sitt trauma och ut ur sitt gömställe.
Vi följer Julia växelvis i nutid och dåtid, hennes uppväxt från tidig barndom fram till nu. Vi får lära känna hennes bästa vän, den stora kärleken och så småningom vad som egentligen hände. Boken bjuder på både smärtsam och lättsam läsning och jag har kastats mellan att vara arg, ledsen, glad och lättad om vartannat under läsningen. Så känslosam läsning.
Kan varmt rekommendera denna bok som har är lika fin på utsidan som på insidan.
Jag gillar att läsa poesi och det grundar sig nog mycket i min kärlek till språk. Det finns en lekfullhet, rytm och känsla i just poesi som tilltalar mig. Det finns liksom inga regler om hur det ska se ut eller vad det ska innehålla. Det är ofta personligt, tankeväckande och känslosamt – precis min grej.
När jag fick frågan om att läsa den här diktsamlingen tackade jag därför ja. Det är enligt baksidan ”dikter om allt eller inget” och de rymmer verkligen allt mellan himmel och jord. Det handlar om naturen, kärlek, svunna tider, döden. Ibland är det stort allvar och ibland skrattar jag högt, och jag gillar att innehållet är så varierande.
Vissa dikter tar jag direkt till mig, andra förstår jag inte alls och ytterligare några behöver jag läsa flera gånger och vid andra tider. Precis det som jag gillar så mycket med poesi, att den talar till en olika vid olika tidpunkter i livet.
Urban Dahlberg har lång bakgrund i musikens värld, vilket verkligen märks i hans poesi. Det finns en så fin och tydlig rytm i dikterna och personligen är det sådan poesi jag mest tycker om. Det ger en så härlig känsla att läsa och samtidigt känna hur texten rytmiskt gungar sig fram. Svep för att se några exempel ur boken.
Sammanfattningsvis en läsvärd diktsamling med betraktelser ur livet, högt och lågt, med både humor och sorg. Kan varmt rekommendera om man är intresserad av att läsa poesi.
Den här boken bjöd på både spännande och filosofisk läsning. Det är en pusseldeckare med filosofisk inriktning, kan man säga.
”Champagnen flödar under den blåsvarta himlen i Botaniska trädgården i Uppsala, men kvällen får ett abrupt avslut när den unge doktoranden Carl-Henrik hittas död på festen. Han har fallit från en hög balkong inne i det tvåhundra år gamla orangeriet. Omständigheterna kring hans död är oklara. När filosofistudenten Liam förlorar både jobbet och kärleken bestämmer han sig för att återuppväcka ett mytomspunnet filosofiskt sällskap. Den person som vet mest om sällskapet är den kända journalisten Greta Sparre som nyligen tvingats gå i pension. En oväntad vänskap växer fram mellan de två och tillsammans startar de Filosofiska klubben, där de ska dricka rödvin och prata filosofi. Men starten för Greta och Liams nya klubb blir inte så lugn som de tänkt sig. En sensommarkväll i september hamnar de på den ödesdigra festen i orangeriet. Greta och Liam dras in i ett nät av lögner, hemligheter och filosofiska dilemman som omger dödsfallet. Snart är Greta och Liam själva i stor fara och ställs inför frågan: får man döda en människa för att skydda en annan?”
Eftersom det är en pusseldeckare vet man upplägget redan i förväg – någon dör och alla är misstänkta. Boken inleds med att Carl-Henrik dör och sedan får vi lära känna honom genom andra karaktärers berättelser om honom. Men vem är den skyldige? Och varför?
Förr såg jag ofta på både Poirot och Miss Marple och jag gillade det där med att få klura på vad som egentligen hade hänt, vem som hade gjort det och motivet. Samma känsla finns i den här boken och Greta kallas också vid ett tillfälle för Miss Poirot. Alla karaktärer bär på hemligheter och jag misstänkte först starkt en person, men nä, det var inte rätt gärningsman.
Boken utspelar sig i Uppsala och trots att ett mord begås får miljöbeskrivningarna mig att vilja åka dit. Det var extremt länge sedan jag var i just Uppsala. Jag tyckte väldigt mycket om miljöerna och inslagen av de filosofiska tankarna.
Jag hade en livesändning med Karolina Schützer där hon berättade om arbetet med boken, inspiration, skrivande samt vad som väntar framöver. Blir du nyfiken på att lyssna finns livesändningen kvar på instagram att se även i efterhand. Nästa år kommer del två och jag ser fram emot att läsa vidare i serien.
☞ Läs om du gillar snällare deckare i form av pusseldeckare.