Lika barn av Ildikó Fritz

Den här boken bjöd på efterlängtad läsning. Jag visste redan innan att den delvis skulle utspela sig i Småland, och som smålänning älskar jag ju det lite extra. Dessutom befann de sig stundvis på en brygga vid en insjö, så en bild på boken ståendes på ”min” brygga kändes som en självklarhet.

Det finns så mycket, förutom den småländska miljön, som jag gillade med boken. Vi möter flera olika karaktärer och det är både nutid och dåtid. I nutid ska två unga par fira midsommar och samtidigt träffa familjen till deras respektive. Arash ska träffa Elins familj och Mala ska träffa Gustavs. Det skulle kunna vara så enkelt men det blir det så klart inte. Och så är det det här med tankarna på om man verkligen har hittat den rätta eller om det finns någon annan?

Det är mycket misskommunikation i den här boken. Saker som sägs tolkas fel, saker som INTE sägs tolkas fel. Samma sak gäller med handlingar. Det är så intressant att först få följa den enas perspektiv och sedan den andres, och som läsare vill man flera gånger hoppa in i handlingen och säga att nä, nu missförstår ni varandra. Så frustrerande ibland att bara kunna titta på. Men det är ju precis så här det är i verkliga livet. Vi tolkar inte alltid ord och handlingar rätt och det finns oftast ingen som heller kan leda oss rätt.

När jag läste tänkte jag mycket på det här med att känna sig välkommen och delaktig – i en vängrupp, i en familj, i ett land. I den här boken tycker jag ibland att karaktärerna ställer sig utanför och vill bli inbjuden, men utan att riktigt bjuda till själv.

Det här är en imponerande debut. Otroligt välskriven med ett språk som är klockrent, intressanta karaktärer och en story som bjuder på både allvar och humor. Jag ser fram emot att läsa mer av Ildikó Fritz framöver.

Läs!

Förtjänst och skicklighet av Monica Nebelius Lüning

Det här är den första delen i Varbergsfallen och jag har lyssnat på den i samband med att Monica Nebelius Lüning kommer till Jönköpings bokvänner nästa vecka. Det var både spännande och intressant lyssning, speciellt att få lite större inblick i arbetet vid domstolsväsendet. Jag gillar när jag får lära mig något nytt tack vare läsningen och det fick jag här. Lite extra kul att det utspelar sig i härliga Varberg och att kunna se en del av miljöerna framför sig.

Polisen Gabriella och domaren Ingrid är huvudpersonerna som vi får följa växelvis och jag gillar att man får lära känna dem både i det privata livet och på jobbet. Båda har en hel del intressanta händelser omkring sig i sina liv. Det är också kul att få följa deras begynnande vänskap, två kvinnor som verkligen lyfter och stöttar varandra, i både arbetslivet och det privata. Mänskliga relationer är ju något jag uppskattar att läsa om och det här är en deckare där just mänskliga relationer får ta stor plats. Det finns även en bikaraktär i form av Liam, en missbrukare som gick rakt in i hjärtat.

Det enda jag inte riktigt gillade med boken var att själva brottet var så ingående beskrivet, men det var å andra sidan relativt enkelt att skumma förbi.

Nu ska jag snart ta mig an den andra del i serien och nästa vecka får jag även chansen att fråga författaren om alla frågor som bubblar upp under läsningen. Det ser jag fram emot!

När tranorna dansar av Charlotte Dahlström

Charlotte Dahlström vann Harper Loves manustävling med den här boken, och efter att ha läst är det lätt att förstå varför. Den här boken har flera ingredienser som jag gillar att läsa om.

Sofie lever utåt sett det perfekta livet, med ett bra jobb, en fantastisk fästman och en fin lägenhet. När Erik friar svarar hon ja, trots att hela hennes inre snarare skriker nej. Hon känner att livet hon lever är helt fel och hon står inte längre ut med sin influencer-man, att äta maten kall för att han ska fota i alla vinklar, att ytan utåt alltid måste vara putsad och perfekt. För att få tid att tänka bestämmer hon sig för att fira jul i föräldrahemmet utan honom. När hon följer med kompisen ut en kväll träffar hon sin ungdomskärlek och känslorna tar fart igen.

Den här boken handlar om livsval, att fundera över de val man har gjort och om de är rätt. Att våga bryta upp och göra om, trots att ingen förstår varför. Jag kan känna igen mig så väl i det för jag gjorde också ett stort uppbrott då jag vaknade upp och insåg att jag levde helt fel liv, med fel person och på fel plats. Jag är så himla glad att jag vågade för det ledde mig till det liv jag lever i dag, och jag hejar på Sofie i boken, att hon tar mod och vågar göra om och göra rätt. Man måste våga lyssna på sin magkänsla. ❤️

En väldigt mysig och romantisk bok om att hitta tillbaka till sin inre röst och följa den. Kan varmt rekommendera! 

Låt vågorna göra resten av Ulf Kvensler

Den här boken stod på min läslista redan innan den blev nominerad till Årets bok eftersom det lät som spännande läsning. Jag har tidigare läst och gillat ”Sarek” av Ulf Kvensler, och hans Brandmannen” står i bokhyllan och väntar på att bli läst. Det är ju det där med den långa läslistan och att hinna…

Den här boken handlar om hur en lögn blir startskottet på ett rullande eldklot av ännu fler lögner. Som läsare inser man redan från början att det här inte kommer att sluta väl. Opålitliga karaktärer, en lögn som borde ha stoppats i tid, prestige och ego samt ett nyväckt mörker. Alla ingredienser till en psykologisk thriller.

Tyvärr var den här boken inte riktigt min kopp te. Den har fått fina omdömen av många och jag kan förstå varför, men för mig funkade det inte riktigt. Läsningen gick lite segt inledningsvis och när storyn väl tog fart var allt så ångestladdat. Allt kretsar ju kring huvudpersonen Marcus och den lögn han blir indragen i, något som senare får långtgående konsekvenser. Det är så mycket ångest, rädsla, missförstånd och en enda härva av lögner. Det blir alldeles för mycket ångest för min del.

Inte en bok som passade mig, men den kanske passar dig? Det är ju det som är så intressant med böcker och läsning – hur otroligt olika vi tycker och tänker kring det vi läser.

Biroller av Veronica Linarfve

Jag tyckte otroligt mycket om förra delen i Veronica Linarfves serie Bi-sviten, så jag blev väldigt glad att det kommit en ny del. I förra boken hade Gabriella huvudrollen och Debora en biroll, men nu har hon fått stiga fram och ta huvudrollen. 

Debora som pratar baklänges när hon blir stressad, tar över ansvaret för bigården Air Be and Bee. På gården kommer människor för att bo samtidigt som de hjälper till med sysslorna. Det är en väldigt brokig samling människor, men det är särskilt en äldre dam som kommer och komplicerar allt – Deboras mamma som har varit död i 30 år. 

Jag älskar Veronica Linarfves sätt att skriva, hur hon mixar lättsam humor med djup eftertanke. Jag skrattar högt åt roliga kommentarer och händelser ena stunden, för att i nästa stund känna Deboras sorg över allt hon har tvingats gå igenom i livet. Det finns en lekfullhet i språket som jag tycker så mycket om, allt ifrån underfundiga ordval (Air Be and Bee!) till det här med att Debora pratar baklänges ibland. Och så det här med den titeln biroller som har så många olika betydelser. Det handlar både om de olika roller vi har i livet och för Deboras del hur hon så länge bara haft birollen i sitt eget liv, men det handlar också så klart om bin. Jag har lärt mig så mycket om bin tack vare den här serien – dessa fantastiska och så oerhört viktiga djur. 🐝 

Den här boken (och serien) är verkligen en frisk fläkt i feelgoodgenren. Det är humoristisk, underhållande och berörande läsning med karaktärer som jag tycker så otroligt mycket om. Jag älskar hela gänget på bigården och skulle också vilja checka in där och få prata baklänges med Debora. 

Dagarna jag älskade dig som mest av Amy Neff

Låt mig bara torka tårarna så ska jag berätta om denna så underbara bok. Första gången jag såg den här boken var när jag scrollade igenom engelska böcker i samband med bokrean. Minns inte varför den här boken dök upp där men jag fick en så stark känsla att DEN måste jag läsa. När jag såg att den skulle släppas på svenska bestämde jag mig för att vänta och nu har jag äntligen fått läsa! Och den bjöd på en precis så ljuvlig läsupplevelse som jag hoppats på.

Detta är ett riktigt familjeepos som spänner över flera generationer. Evelyn och Joseph växte upp som grannar, blev kära och har sedan levt på samma ställe med barn och barnbarn där flera generationer tidigare gjort. När Evelyn får en dödlig diagnos bestämmer de sig för att avsluta sina liv tillsammans om ett år, och de samlar sina tre barn för att meddela detta. Efter 60 år tillsammans kan inte Joseph tänka sig att fortsätta utan henne. Detta ska bli deras sista år.

Vi följer dem i både nutid och i tillbakablickar av deras gemensamma liv, med flera historiska händelser. De har alltid funnits vid varandra sida, men livet har inte alltid varit enkelt. Det är gripande, intressant och medryckande läsning. Jag har levt mig in i allt som de har gått igenom och det har känts som om jag också har varit där vid deras strand i New England.

Jag älskar verkligen den här boken. Språket är underbart, med formuleringar som ofta fick mig att läsa om vissa stycken för att det var så fint formulerat. Det här var ren njutläsning från början till slut och den här boken kommer att hamna på min topplista för årets bästa böcker.

Och som sagt – tårarna flödade i slutet. Det var länge sen jag grät så mycket till en bok. Jag var tvungen att sitta och krama boken en stund efteråt. ❤️

Tillbaka till Hemsjö av Maria Wensund

Den här boken har blivit så otroligt hyllad och den har stått på min läslista sedan den släpptes. Men ibland tar det ju lite tid att ta sig igenom den där oändliga läslistan. 😅 Nu har jag i alla fall äntligen läst och jag förstår att den ska bli film, för det känns som en bra kandidat till att bli en riktigt härlig film med dessa miljöer.

Den här boken har flera ingredienser som jag brukar tycka om att läsa om. Hemligheter, växelvis dåtid och nutid, vänskap över generationsgränserna, djur, landsbygd och härliga miljöbeskrivningar. Jag trivdes väldigt bra på Pensionat Hemsjö och personerna som fanns både där och i bygden runt omkring. Att läsa feelgood som utspelar sig på landsbygden är verkligen en favorit.

Tyvärr lyckades jag läsa en bok precis innan den här där hemligheten var nästan exakt samma, vilket gjorde att min hjärna började blanda ihop böckerna. Vilket märkligt sammanträffande att läsa två så otroligt lika böcker direkt efter varandra. När hemligheten började uppdagas hade jag redan kommit så pass långt in i boken att det kändes fel att pausa, men det påverkade tyvärr min upplevelse negativt att jag läste dem så tätt inpå. Jag tyckte fortfarande om boken, men jag tror att den hade blivit en större favorit om dess berättelse hade fått stå för sig själv, utan att jämföras.

Jag vill i alla fall gärna läsa fortsättningen av serien och nästa del finns redan här hemma i bokhyllan.

En vild mörk kust av Charlotte McConaghy

Jag älskar den här boken så innerligt, jag vet knappt inte vad mer jag kan skriva om den? Den är underbar, precis allt med den. Jag har läst den långsamt, lite då och då, för att få den att räcka längre. Egentligen brukar jag avsky att läsa en bok på det sättet, men för den här växte snarare kärleken mellan varje lässtund. Karaktärerna fanns där och väntade på mig, och jag omslöts totalt av berättelsen varje gång.

Efter att ha läst Charlotte McConaghys tidigare böcker var förväntningarna skyhöga. Jag köpte boken så fort den släpptes, men sedan har den fått ligga och gotta till sig här hemma ett tag. Det var nästan lite läskigt att börja läsa – skulle hon lyckas skriva ytterligare en magisk bok?

Den här boken är om möjligt ÄNNU bättre än de två tidigare. Jag älskar den karga miljön och beskrivningen av den, karaktärerna som har levt så länge på denna helt isolerade plats ute i havet. Kontakten med alla djur, beskrivningen av alla fantastiska djurmöten. Jag har googlat för mig helt okända växter och djur för att skapa mig en bild. I slutet av boken skriver Charlotte McConaghy om sitt eget besök på ön och dess verkliga namn, vilket gjorde att jag var tvungen att googla på även det namnet och fann bilder som visade sig vara exakt så som jag föreställt mig ön.

Så känslosam, gripande och rent ut sagt magiskt bra läsning. Jag älskar hennes språk, det där lite mystiska draget och hennes förmåga att få det att kännas som om jag är där på plats. I slutet satt jag med tårar i ögonen. Årets hittills bästa bok för mig!

Triss i vårkänslor av Joakim Hedin

Det här är den tredje, fristående, delen i Joakim Hedins serie De fyra årstiderna och det är också min favorit. Jag har tyckt mycket om de tidigare delarna men den här var något alldeles extra. Det var verkligen njutläsning från början till slut tack vare de två damerna som är huvudpersoner.

Louise och Hedvig möts via en sorgegrupp i kyrkan. Det enda de verkar ha gemensamt är just att de har blivit i änkor, i övrigt är de otroligt olika och de tycker inte ens om varandra. Men deras vägar går samman när Louise råkar ut för en brand i sitt hus och behöver någonstans att bo tillfälligt. Det blir i Hedvigs lilla stuga vid Hallandskusten och där påbörjas en motvillig vänskap som leder fram till avslöjanden av hemligheter, förändringar i livet och ett äventyr till Frankrike.

De här båda damerna har fått mig att skratta högt flera gånger, både via saker de har sagt och gjort. Så tjuriga och envisa båda två till en början, för att hålla sitt skyddande skal intakt. När murarna kom ner vågade de visa sina rätta jag för varandra och då får vi som läsare ta del av både sorger och dolda hemligheter.

Jag tyckte så otroligt mycket om att följa Louise och Hedvig och att dessutom få skymta tidigare karaktärer. Joakim Hedin är så skicklig på att teckna äkta, varma karaktärer med starka livsöden. Det är humor blandat med allvar, skratt och sorg om vartannat – precis som det är i livet. Berättelsen om Louise och Hedvig är verkligen charmig, underhållande och hjärtevärmande läsning.

Tack för en så otroligt härlig lässtund! @joakimhedinforfattare

Kvinnorna på Weyward Cottage

Vilken otrolig läsupplevelse den här boken bjuder på! Jag har verkligen väntat och längtat efter att den skulle släppas och hade enorma förväntningar på den. Jag blev så glad att alla förväntningar infriades, att den var precis så härlig, mystisk och gripande som jag hoppades.

Boken spänner över flera århundraden där tre kvinnor står i fokus. På 1600-talet möter vi Altha som står åtalad för häxkonst. Under andra världskriget 1942 möter vi Violet som bor med sin pappa och bror i en förfallen trädgård. Hon har en stark koppling till djur och natur och en längtan efter den döda modern som ingen pratar om. I nutidens 2019 möter vi Kate som lever i ett toxiskt förhållande och lyckas fly från London till Weyward Cottage, en stuga hon ärvt av en gammelfaster hon knappt minns.

Tre otroligt starka kvinnoöden vars historia vävs samman i en stark, vindlande och gripande berättelse. Det handlar mycket om mäns våld och makt över kvinnor, men öven människans elakhet i stort. Det som man inte känner till ses gärna som udda och farligt. Kvinnorna i boken måste ofta gömma sig och sina kunskaper för omvärlden.

Den här boken är en riktig bladvändare. Den var svår att lägga ifrån sig men jag tvingade mig ibland för att inte läsa ut den för fort. Jag älskar fokuset på djur och natur, jag ömmade för kvinnornas livsöden och jag gillade blandningen av hemligheter, relationer, mystik och kvinnohistoria. Den här boken kommer att hamna på min topplista för årets bästa böcker. Den har allt som jag vill ha av en bok.

Missa inte denna läspärlan. Läs!

Allt det blå på himlen av Mélissa Da Costa

Jag hade span på den här boken redan innan nomineringen till Årets bok, men nomineringen gjorde att den puttades upp på läslistan. Det är en riktig tegelsten på 639 sidor, vilket gjorde den till ett perfekt val när jag legat hemma sjuk och bara orkat läsa. Lite tung att hålla i dock. 😅

Boken handlar om Émile som vid 26 års ålder får en dödsdom. Han har två år kvar att leva i en form av tidig Alzheimers. I stället för leva dessa sista år instängd på sjukhus väljer han att köpa en husbil och ge sig av på en sista resa, utan att ens ta farväl. Han sätter ut en annons och får svar av en ung kvinna som följer med honom, med löfte om att hålla koll på honom när sjukdomen blir värre. Det blir en resa både i det yttre och det inre och det växer fram en stark vänskap mellan Émile och Joanne som öppnar upp och berättar om sina liv. Resan präglas av möten, nya bekantskaper och vänner, insikter och en chans att bearbeta gamla sorger.

Jag hade höga förhoppningar på den boken, att det skulle vara en berörande och stark berättelse. Efter att ha läst är jag lite kluven i mina tankar om den. Vissa delar bjöd på fantastisk läsning, framför allt andra halvan av boken där Émile finner nya insikter om livet och guidas av Joanne som är kunnig i meditationens grunder. Andra delar av boken känns i stället lite småtråkiga och rentav onödiga. Det är mycket dialog och ibland får jag känslan av att bara sitta och lyssna på någons halvtråkiga samtal. Boken växlar mellan nutidens resa och deras dåtida liv och i slutet hängde jag inte alltid med vid dessa växlingar. Jag fick läsa om vissa stycken för att fatta om det var nutid och dåtid. 

Jag älskar däremot slutet och jag satt med tårar i ögonen och en väldigt nöjd känsla när jag slog igen boken. Sammanfattningsvis en bra bok med många fina insikter om livet, vad som är viktigt, om att leva i nuet och att verkligen öppna ögonen för det vi har. Det är en väldigt tankeväckande bok. Den nådde kanske inte riktigt ända fram för min del, men jag är tacksam över att ha läst och den är väl värd sin nominering. 

Livets ekvation av Sofia Lundberg

Vilken underbar bok det här är. Det är precis en sådan bok som jag har längtat efter att läsa. Berörande, vacker, känslosam och intressant läsning på samma gång.

Vi möter Jack, en professor i matematik vars minne börjar svikta. Hans dotter Malin blir först irriterad när han ringer henne och frågar var han bor, men inser efter ett tag att han är sjuk. De har dålig kontakt och hon aldrig känt någon större kärlek från honom, men när han får diagnosen Alzheimers är det självklart för henne att vara vid hans sida så mycket det bara går.

Berättelsen varvar dåtid och nutid. I dåtid får vi lära känna Jack under hela hans uppväxt fram till nu. Han har levt ett oerhört innehållsrikt och intressant liv, men hans dotter vet nästan ingenting om vem han var innan han blev hennes pappa. Jag älskar att läsa om hans livsberättelse. Vilket livsöde! Så många vändningar och händelser, intressanta möten, kärlek.

I nutid handlar det om Malins kamp att försöka få sin pappas vardag att fungera, samtidigt som hon själv jonglerar sitt vardagspussel. Det är ibland så oerhört sorglig läsning när Jack inte vet var han är, att hans fru är död, att Malin är hans (vuxna) dotter. Alzheimers är en så hemsk sjukdom.

Jag vill varmt rekommendera att läsa den här boken. Jacks historia grep verkligen tag i mig och Sofia Lundberg har mejslat fram en så varm och innerlig berättelse som berörde starkt. Det finns egentligen så mycket att prata om kring denna boken, så många lager och så mycket kring hans nästan maniska användning av matematik, men jag stannar här. Den här boken måste upplevas. En riktig läspärla!

Tills sommaren kommer av Åsa Liabäck

När Åsa Liabäck meddelade att hon hade skrivit sista delen i den så populära och fina Ådala-serien, var vi nog många läsare som blev besvikna. Men vi behövde inte sörja så länge för nu har hon påbörjat en ny serie i samma anda. Den här boken bjuder på precis samma värme och medmänsklighet, med karaktärer som tar en given plats i hjärtat.

Åsa är så skicklig på att teckna karaktärer som känns äkta, vanliga människor som brottas med vardagliga problem som vi läsare kan identifiera oss med. Det är hög igenkänningsfaktor och hon blandar livets glädjeämnen med en hel del sorg och svärta. I den här boken möter vi bl.a. en tonåring som kämpar, som inte mår bra och inte vill gå i skolan. Den maktlöshet man som förälder kan känna och svårigheten att navigera i rädslan att göra saker ännu värre. Mitt hjärta gjorde ont under läsningen av denna tonårstjej och hennes kämpande.

Jag har haft äran att bli hembjuden till Åsa och se hennes fantastiska trädgård och de pickande hönorna som tjusar med sin personlighet. Jag som aldrig riktigt gillat hönor blev omvänd vid det besöket. När jag läste den här boken var det Åsas trädgård och hönor jag såg framför mig i miljöbeskrivningarna. Hennes intresse för trädgård märks tydligt i hennes böcker.

Som jag tycker om Åsas sätt att skriva, att bjuda oss läsare på härliga miljöer, fina karaktärer och en story som både berör och underhåller. Jag ser fram emot kommande delar i den här serien.

Summer in the City av Alex Aster

Åh, det här var precis så ljuvlig modern romance som jag hoppats på. Sommar, New York, fake dejting, vänskap, upplevelser, hemligheter, enemies-to-lovers och så romantik förstås. Om ni undrar om det är någon hetta 🌶️ så kan jag avslöja att jodå, mot slutet sitter man med solfjädern för att svalka sig. 😅

Elle ska tillbringa sommaren i New York för att skriva ett filmmanus till en storfilm som ska utspela sig på flera platser där, och hon vill besöka platserna för att hämta inspiration. Hon får bo tillfälligt i en lyxig lägenhet mot att hon övervakar renoveringen. Problemet är bara att grannen visar sig vara Parker Warren, biljonären som hon hade ett kort, hett möte med för ett par år sedan och som hon hatar. Men! Att återigen möta honom tar henne ur skrivkrampen och hon skriver som aldrig förr, så när han föreslår att de ska fejk-dejta över sommaren tackar hon ja. Han behöver visa upp en putsad fasad utåt för att få igenom en stor affär och hon behöver honom som sin musa. Och det är så de kommer att tillbringa sommaren tillsammans i New York.

Boken bjuder på både humor och allvar. Elle har ett tungt bagage som vi läsare får ta del av bit för bit. Jag tycker så himla mycket om henne och jag tycker precis lika mycket om Parker och jag hoppas hela tiden att hon ska låta sina murar falla och släppa in Parker.

Eftersom hon ska besöka flera platser i New York blir boken lite som en guidebok och jag har suttit och googlat de ställen jag inte kände till. En del av dem vill jag besöka när jag åker dit i sommar.

Jag älskar den här sortens romance. Perfekt eskapism och det är som att befinna sig i en härlig romcom där det är njutläsning från början till slut. Jag hoppas verkligen den här boken blir film!

Försommarblues av Sara Molin och Johanna Johansson

Vi är tillbaka i Kalvinge och det är ett kärt återseende av både det lilla samhället och dess invånare. Precis som i första delen i serien genomsyras även den här andra delen av härliga miljöbeskrivningar och den fina gemenskapen och vänskapen. Jag tycker så mycket om alla karaktärer som man tar till hjärtat, som känns äkta och vars livsöde man vill få följa. Det är så mycket vänlighet och medmänsklighet i båda böckerna och det här är en serie som efterlämnar en så härlig känsla. Det är böcker man trivs i. 

Eftersom detta är andra delen vill jag inte gå  in för mycket på handlingen, men jag kan säga att det var en sak i förra boken som jag hoppades på och det fick jag mer av nu. Jag är väldigt nöjd, men jag vill samtidigt se en fortsättning för det skapade följdfrågor om vad som händer framöver.

Den här serien bockar av mycket av det jag vill se i en feelgood. Det är ett mindre samhälle där alla känner alla, vänskap över generationsgränserna, gemenskap och lite romantik. Samtidigt finns det en dos svärta och karaktärerna får också tumla runt en del i livets torktumlare. Det är en fin mix av både lättsam underhållning och allvar. Jag hoppas på att få återvända till livet i Kalvinge i fler böcker.