Tillbaka till Vitön, tillbaka till Bea Uusmas trollbindande text om polarexpeditionen som hon har jobbat med så länge. En av årets mest efterlängtade böcker för min del för jag älskade första boken med hela mitt hjärta. Vad ÄR det egentligen som lockar så mycket med en polarexpedition från slutet av 1800-talet, där tre män dessutom misslyckades totalt med sitt mål.

Hennes text är personlig, medryckande och informativ på samma gång. Vi är där med henne, när hon skär ut små prov att skicka iväg, när hon tillbringar timmar med att försöka luska ut vad som står i den mögliga dagboken. Vi får följa med i varenda vrå, och i text och bild förmedlar hon sina tankar och känslor samtidigt som hon redogör för vad hon faktiskt kommer fram till. Det är så otroligt intressant och hela boken är så himla snygg. Lotta Kühlhorn har haft ett finger med i utformningen och deras gemensamma verk är en match made in heaven.

Det här är minst lika spännande som värsta deckaren. I slutet får vi följa med på hennes svindyra resa till Vitön, med handplockade forskare och arkeologer, och loggboken från resan var så spännande att jag fick tvinga mig själv att inte bläddra till slutet av den för att se hur det gick. Gah! Nervkittlande läsning.

Jag ska inte avslöja slutet men när jag slog igen boken satt jag med tårar i ögonen och önskade att jag hade haft någon där som kunnat dela min läsupplevelse och prata om den. ❤️

Jag läste ju första boken häromdagen, för tredje gången, och jag tycker att man bör ha läst den först för att verkligen kunna ta till sig denna. Om du har chans att lyssna på Bea Uusma när hon berättar om sitt arbete kan jag rekommendera att göra det för hon är lika bra muntligt som skriftligt. Älskar hennes fascination och dedikation till denna polarexpedition.

Det är tredje gången jag läser den här boken, och ännu en gång blir helt uppslukad i Bea Uusmas jakt på vad som egentligen hände. Hon suger in mig i berättelsen, får mig att bli lika fascinerad och nyfiken som hon är. Trots att jag redan har läst och vet allt som står i boken, blev jag sittande även denna tredje gång utan att kunna lägga ner boken förrän den var utläst.

Första gången jag läste boken, för över tio år sedan, var jag tveksamt inställd. En bok om tre gubbar som gjorde en misslyckad polarexpedition i slutet av 1800-talet – hur intressant kan det egentligen vara? Väldigt, skulle det visa sig. Hennes engagemang och intresse sipprar ut genom sidorna och smittar av sig. Hennes texter är personliga, intressanta och med ett driv som får mig som läsare att inte kunna lägga ifrån mig boken. Det är så häftigt att få se de bilder som de själva tog under sin resa, blandat med bilder på fynd, illustrationer och kartor. Hela boken är så otroligt snyggt uppbyggd.

Jag har varit på Grenna museum och sett deras utställning om Andrée-expeditionen och jag kan varmt rekommendera ett besök dit. Missa då inte filmen som kortfattat beskriver expeditionen – den var guld värd för mina barn.

Bea Uusma var med på bokmässan för nu har hon skrivit ännu en bok om denna polarexpedition. Tolv år har gått sedan första boken och under den tiden har hon idogt fortsatt arbetet. Jag lyssnade på henne i söndags och hon berättar lika bra som hon skriver. Man sugs in i hennes kärlek till expeditionen och vill också få veta mer om vad som egentligen hände.

Jag har redan börjat läsa den nya boken och tillbringade min fredagskväll med att läsa om dessa män och deras eskapader på 1800-talet. Vill verkligen varmt rekommendera att läsa om du inte redan har gjort det. Välj den illustrerade utgåvan, otroligt snyggt formgiven av Lotta Kühlhorn, och sveps med i en tvättäkta pusseldeckare som utspelar sig på en av världens mest otillgängliga platser.