Kategoriarkiv: Böcker

Bländad av Petra Holst

Publicerad den av
Svara

Det här är en psykologisk spänningsroman som får en att fundera på människor runt omkring en. På ett sätt som man egentligen inte vill fundera på… 

Liv bor med sin man Martin och deras tonårstjejer i ett lugnt område där de trivs bra. När hennes gamla gymnasiekompis Malena flyttar in i huset mittemot får Liv en klump i magen av oro. Det finns en anledning till varför hon inte vill ha tillbaka Malena i sitt liv. Sakta men säkert tar sig Malena ändå in i deras liv och ingen verkar se hennes riktiga jag utom Liv. Hon vet vad hon är kapabel till, vad hon gjorde på gymnasiet. Men grannarna, och t.o.m. Martin, ser bara en charmig och levnadsglad Malena medan de tycker att Liv är paranoid och är den som förstör. Malena har återigen lyckats fånga Liv i sitt nät.

Det här är en obehaglig och spännande bok som jag sträckläste med en konstant klump i magen. Jag var tvungen att få veta hur det slutade innan jag kunde krypa ner i sängen och sova gott. En bok som jag verkligen vill rekommendera om man gillar just psykologisk spänning. Det blir lite extra läskigt när det är så vardagligt och utspelar sig i Sverige. Det känns väldigt nära. 

För mig som inte läser deckare är sådana här böcker guld. Det är lagom läskigt och man slipper det där, i mitt tycke, tråkiga polisarbetet. Rekommenderas!

Som om du inte fanns av Kate Eberlen

Publicerad den av
1


Den här boken hade jag höga förväntningar på eftersom den lät så mysig enligt baksidetexten. Tyvärr levde den inte upp till mina förväntningar. De första 200 sidorna var sega, sedan blev den faktiskt lite underhållande, men slutet gillade jag inte alls.

Vi får följa Tess och Gus som i början av boken träffas helt kort. Sedan lever de sina olika liv i många år, och ja, lite intressant är det allt där ett tag. Enligt baksidetexten korsas deras vägar flera gånger men det där är så diffust och jag förstår inte ens alla gånger att det är det som händer. Det är inget som är drivande i boken. Men i slutet möts de på riktigt igen och ni kan ju lista ut vad som händer. För min del blir slutet för smörigt och alldeles för mycket. 

Så nja, den här boken var inget för mig. En ok och smått underhållande bok, men jag känner mig ändå lite lurad efter baksidetexten. Jag hade nog förväntat mig lite mer av En dag-temat. Jag hittar inte riktigt orden för att beskriva känslan kring den här boken. Jag har sett den hyllas på så många håll och jag var väldigt förväntansfull inför läsningen. Kanske var det så att förväntningarna var för höga, att den inte kunde leva upp till mina förhoppningar. 

Inte för nära av Colleen Oakley

Publicerad den av
4


När jag var i New York i juni fick jag ett mail från Lavender lit att jag hade vunnit deras sommartävling. Det innebar att jag fritt fick välja tre böcker ur deras utgivning. Den här boken stod högst upp på min önskelista för jag hade läst så många fina recensioner av den. Och det skulle visa sig vara helt rätt val för den här boken är så himla, himla fin. Jag ville inte slå igen boken när jag läst klart. Jag ville fortsätta hänga med mina nya vänner Jubilee, Eric, Aja och de andra. 

Jubilee är allergisk mot människor och kan dö av närkontakt. Hon lever som en eremit och har inte lämnat sitt hem på flera år. Men så dör hennes mamma och hon tvingas ut i världen för att försörja sig. Genom jobbet på biblioteket träffar hon Eric och hans adoptivson Aja, och mot sin vilja släpper hon in dem i sitt skyddade liv. 

Vi får följa Jubilee och Eric i varannat kapitel och det är ett upplägg jag alltid gillat. Det här är två väldigt fina karaktärer som jag direkt tar till hjärtat. Det är en mycket fint berättad historia som är både sorglig och rolig på samma gång. Trots att det egentligen är ett tungt ämne blir det aldrig särskilt tungt och allvarligt. Det berättas med värme och humor. Boken är välskriven, underhållande och charmig med många härliga karaktärer som förgyller berättelsen. Man får en hel del tillbakablickar från Jubilees barndom, hur ensam hon alltid har varit och hur hon drömmer om att någon gång få uppleva hur det känns att bli rörd vid. En sådan enkel sak som är så självklar för alla andra är hennes allra högsta önskan. Tänk att bli dödligt sjuk av en klapp på kinden, eller ännu värre en kyss. 

Det här är en av de bästa böcker jag läst i år. Det är absolut den mest berörande. Det är en sådan där bok som tar sig rakt in i hjärtat och parkerar sig där. Missa inte den här pärlan! 

Jag vet inte om Colleen Oakley har skrivit fler böcker men om inte så hoppas jag verkligen att hon gör det.  Jag kan t.o.m. tänka mig en fortsättning på den här boken för jag vill egentligen veta mer om hur det går för alla efter bokens slut. Så känner man bara när man har läst en riktigt, riktigt bra bok. 

Jag ser dig av Clare Mackintosh

Publicerad den av
2

Oj, oj, oj så spännande! Jag har verkligen sträckläst den här boken och det var knappt att jag ville gå och lägga mig i går. Jag ville bara läsa vidare och veta hur det skulle gå.

Zoe Walker hittar en dag ett foto av sig själv i tidningen. Det är en annons för någon slags dejtingsida – findtheone.com. Och så ett telefonnummer. Men fotot på henne är dåligt och tagit på avstånd och ingen i hennes familj tror ens att det är hon. Men så upptäcker hon att någon fortsätter annonsera i tidningen, men med andra kvinnors bild. När hon upptäcker att en av kvinnorna blivit utsatt för brott och en annan hittas mördad börjar hon frukta för sitt liv. Vem i Londons pendeltrafik är det som förföljer henne?

Vi får dels följa Zoe men också polisen Kelly som hon kontaktar i ärendet. Det är en riktig katt-och-råtta-lek mellan polisen och den som har lagt ut annonserna. Det är ruskigt spännande läsning och jag, precis som Zoe, misstänker snart varenda person. Usch, obehagligt är det också. Tänk att någon vet precis allt och förföljer en kvinna som i sin tur inte har en aning om att hon är förföljd.

Det här är en väldigt spännande sträckläsningsbok. En riktig page turner som kryper in under skinnet. Rekommenderas! 

Italienska nätter av Kathetine Webb

Publicerad den av
Svara


Jag har tagit upp Katherine Webbs böcker flera gånger och tänkt att jag ska läsa, men det har liksom aldrig blivit av ändå. När den här boken blev en av de nominerade till Årets bok kände jag att det var dags att faktiskt läsa en av hennes böcker.

Den här boken var seg i starten, sedan tog den sig och blev intressant för att återigen bli seg den sista halvan. 

Boken handlar om Claire som åker till Italien med sin styvson eftersom hennes man jobbar där och vill ha dem hos sig. Väl där upptäcker hon att saker och ting inte är så lätta. Det är en svår tid och många är fattiga och männen tigger dagligen om jobb, jobb som både är tunga och dåligt betalda. Claire bor hemma hos hennes mans arbetsgivare och dit kommer också arbetaren (och släktingen) Ettore som efter en svår skada blir omhändertagen. Genom honom får hon lära sig mycket om hur svårt många har det, och så småningom kommer också obehagliga sanningar om hennes eget äktenskap upp till ytan. 

Att boken var seg i början berodde mycket på att det var många namn att hålla reda på. Jag hade lite problem att hålla isär alla olika karaktärer och vem som hörde ihop med vem. Det var svårt att hålla intresset uppe där i början men jag läste vidare med hopp om att det skulle ta sig så småningom. Det mest intressanta med den här boken var att få veta hur invånarna levde, hur oerhört svårt livet var. Det är en plats och en tid jag inte vet mycket om sedan tidigare. Själva storyn i övrigt var ok, men inte så mycket mer och jag tyckte att slutet blev lite väl dramatiskt för min smak. 

Det här var som sagt inte riktigt min typ av bok. Det fanns delar som jag tyckte var intressanta och läsvärda, då främst de historiska aspekterna, men de vägdes inte riktigt upp av den övriga storyn. Jag tror att jag hade gillat boken mer om kärnan av historia hade varit starkare och mer framträdande i storyn, och ja – lite mindre Hollywood över slutet. Jag vet att många andra har tyckt bättre om den här boken, men jag tror ändå inte att den kommer topp tre när vinnaren för Årets bok avgörs nästa månad. 

Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger

Publicerad den av
4

Vilken bok! Vilken läsupplevelse! Den här boken läste jag ut under vår stugsemester i Dalarna och jag längtade till kvällarna och min lästid. Den har varit hyllvärmare i flera år och jag är tacksam över att jag äntligen gav den en chans. Det gäller att komma ihåg att det finns många gamla läsvärda böcker, att inte bara läsa det allra senaste. Jag ska försöka påminna mig om det nu i höst, att gå en extra gång till hyllvärmarna här hemma och ge dem en chans. 

Boken är en kärlekshistoria av allra finaste sort. Henry reser (ofrivilligt) i tiden och varje gång han hamnar i en ny tid anländer han naken och omtumlad. När Clare bara är 6 år möter hon honom första gången och då är han 36 år. Han dyker upp flera gånger under hennes uppväxt och de gifter sig när hon är 22 och han är 30. Eftersom han inte kan styra sina tidsresor blir det Clare som får vänta på att han ska dyka upp igen. 

Jag är imponerad över hur författaren får ihop alla tidsresor som likt ett pussel ger läsaren en ny bit varje tidsresa. Det är lite svårt att följa tråden till en början men snart kommer man in i storyn och förstår upplägget och vad som händer. Och slutet… alltså åh! Det är verkligen en smått fantastisk bok som ger en stark läsupplevelse. Jag är glad att jag valde att läsa just den under semestern. 

Jag har sett att många andra också har gillat den här och jag vill verkligen rekommendera den vidare. Läs! Men läs i stora sjok för att den bäst ska komma till sin rätt.

Det växte ett träd i Brooklyn av Betty Smith

Publicerad den av
2


Den här boken har hyllats av väldigt många och på omslaget kallas den för ”en av århundradets bästa böcker”. Det är inget dåligt betyg precis. Jag blev så klart väldigt nyfiken på den här boken, och lagom till att andra delen snart kommer ut, har jag nu äntligen läst den.

Boken handlar om Francie och hennes familj som bor i det fattiga Brooklyn i början av 1900-talet. Det är många gånger ett hårt liv och de vet inte från dag till dag om de har mat på bordet. Deras mamma Katie är den som står för den mesta försörjningen eftersom pappan Johnny försvinner alltmer in i alkoholens värld. Katie är fast besluten att hennes båda barn Francie och Neely ska ta sig upp i världen och ut ur fattigdomen. Vägen dit är genom bildning är hon övertygad om. Francie drömmer om att bli författare och Neely vill bli läkare. 

Det här är verkligen en läsvärd och intressant bok som ger en bra bild av hur det var i Brooklyn den tiden. Jag tycker det är lite extra intressant eftersom jag nyss var just i Brooklyn och då stod jag på exakt den platsen som syns på bokens omslag. Jag har ett likadant foto över Brooklyn bridge. Vår guide berättade mycket om Brooklyn, hur det har gått från att vara slum till att nu vara hippt och ett ställe där livskvalitet är ledordet. Man bor bra i det lugna vackra Brooklyn och tar sig sedan över bron till Manhattan för att jobba. Det har med andra ord hänt en hel del med stadsdelen på 100 år.

Det här är en bok om den amerikanska drömmen, om att växa upp och vilja förändra sin lott i livet. Det är ofta en tuff verklighet och som f.d. lärare blir jag nästan gråtfärdig över att läsa om hur skolan och lärarna var mot de fattiga. Men samtidigt som det är tungt finns det hela tiden ett hopp och en väldigt stark framtidstro som genomsyrar hela boken. 

Jag kan bara stämma in i hyllningskören av den här boken. Den är intressant och lärorik på samma gång och jag gillar att den berättas ur ett barns perspektiv. Det var inte lätt att vara barn i Brooklyn på den tiden. Jag tycker om det här med att gamla böcker ges ut igen. Den gavs ju ut första gången på 1940-talet, då i fem delar, och nu ges den alltså ut på nytt. Jag hade definitivt missat den här pärlan om den inte hade getts ut igen och det hade varit synd. Den har nog faktiskt ännu mer att ge den här gången eftersom den ger ett historiskt perspektiv som gör den extra intressant för en modern läsare. En mycket bra bok som jag rekommenderar vidare för en stark läsupplevelse. Själv har jag redan börjat läsa andra delen nu. 

Recensionsex från Bookmark förlag. 

Att omorganisera en bokhylla

Publicerad den av
7

I dag fick jag för mig att bokhyllan behövde göras om. Jag tog ner alla böcker och sorterade dem i färghögar och sedan upp med dem igen. Passade på att rensa ut lite också när jag ändå höll på. 
Efteråt kändes det som om hela vardagsrummet fått sig ett lyft. Men då passade jag också på att möblera om lite också… 

När maken kom hem från första jobbdagen efter semestern, bara suckade han. Totalt onödigt blev hans dom. Han kunde inte ens se att det blev skillnad/bättre. Jaja, så är det när en av oss är liiite mer boknörd (och inredningsintresserad) än den andra. 😊

Om du såg mig nu av Sofia Nordin

Publicerad den av
1


Det här är den fjärde delen i serien om ett Sverige där nästan alla har dött av en mystisk feber. Del ett heter En sekund i taget, tvåan heter Spring så fort du kan och trean Som om jag vore fantastisk. Jag har tydligen inte recenserat de två sistnämnda, vilket beror på att de lästes när jag inledde min bloggtorka 2014. I februari det året flyttade vi till vårt hus med allt vad det innebar och strax därefter blev jag gravid, en supertuff graviditet som ledde till sjukskrivning. Och sedan föddes ju Lilleman 2015, med allt vad det innebär med en nyföding en hemma. 🙂

Jag har väntan länge på att det skulle komma en fortsättning och hade nästa gett upp hoppet när jag såg den dyka upp i mitt flöde på Instagram. Äntligen! Om man inte har läst de första tre delarna så bör man göra det innan man läser vidare här, för att undvika spoilers.

I den här fjärde delen möter vi en del av de tonåringar som vi har lärt känna i de tre första delarna. Berättarröst den här gången är Esmael som bestämmer sig för att följa efter Ella som sticker ensam till Umeå. Hon har hört en radiosändning därifrån och vill kolla om det finns flera samlade överlevare där eller inte. Esmael känner sig sviken över att hon stack utan att säga till, men han är fast besluten att ta sig dit, hitta henne och att hon ska inse sitt misstag. När han kommer till Umeå blir det inte alls som han tänkt och hoppas.

Precis som i övriga delar är det mycket känslor inblandade. Även om i stort sett alla man känner är döda fortsätter ju livet och vardagen. I många andra liknande böcker är det ofta en kamp för överlevnad och karaktärerna måste slåss för överlevnad. Här lever de väldigt fridfullt (förutom alla döda kroppar överallt…) och de kan fortfarande hitta mat i övergivna hus och matbutiker. Eftersom det bara är tonåringar och de lever tillsammans blir det situationer av vänskap, kärlek och ibland svartsjuka som uppstår. Det är en hel del fokus på just kärlekskänslor. Böckerna är ju egentligen riktade till tonåringar, men även som vuxen tycker jag att de är intressanta att läsa, mycket för att de utspelar sig i just Sverige. Jag skulle vilja säga att den här serien är en rätt snäll version av en postapokalyps, återigen om man bortser från alla döda kroppar. Men trots kropparna finns inte så många läskiga beskrivningar av dem eller annat hemskt. Jag som inte gärna läsa deckare just av den orsaken, tycker att det här blir rätt behaglig läsning. Det är inte så mycket våld, blod eller hemskheter. Det passar mig bra.

Den första delen av den här serien använde på mitt förra jobb i svenskundervisningen (åk7 VT) och den funkade väldigt bra. Böckerna är relativt lättlästa och tunna och det finns massor att diskutera kring. Att det nu dessutom finns fyra delar i serien är ju perfekt.

Den här boken slutar med världens cliff hanger, men jag har hört att det här ska vara sista delen vilket i så fall känns lite märkligt. Jag vet inte alls om det stämmer, men jag har sett flera olika personer skriva just det. Om det är så måste jag säga att det drar ner helhetsintrycket av serien. Alla fyra delar har ungefär samma fokus och det kommer inga svar på vad som egentligen har hänt och varför. Det kan jag sakna. Jag hade valt se mer av en story där det leder framåt mot något, någon form av lösning. Det är synd på en i övrigt bra serie.

Läs mer om boken här.

Nytt från bibblan

Publicerad den av
2


Jag fick med mig 3 nya böcker till semesterläsningen. Plus att jag ju har en stor hög hemma redan, så nu blir det en härlig lässommar som väntar mig. 

Jag hade helt missat att Sofia Nordin äntligen kommit ut med en ny del i sin serie. Tack vare Instagram fick jag syn på fjärde delen och jag ser mycket fram emot att få läsa fortsättningen. Serien utspelar sig i ett Sverige i förfall då de allra flesta människor dött i en mystisk feber. För att inte avslöja för mycket – i första delen får vi följa en tonårstjej som lämnar sin döda familj och ger sig ut i världen för att helt enkelt överleva. En mycket bra serie som riktar sig till tonåringar och äldre. Som jag. 🙂 

Italienska nätter är en av 12 nomineradd till Årets bok. Jag tänker inte läsa alla nominerade, men hittills har jag prickat av fyra från listan och några till ska det bli. 

Som om du inte fanns är en sådan där bok som dök upp med positiva omdömen och som legat som print screen i min mobil. Till nu. Har höga förväntningar på den. 

Nu är det bara semester som saknas, sedan är det bara att sätta igång med läsandet. Det sägs att det ska bli regn i midsommar och det gör mig inget för då kan jag ligga inne i soffan och läsa. Jag har varit ute och rest så mycket de senaste två veckorna så soffhäng och mys med familjen är vad som står högst på min lista just nu. 

Toner i natten av Jojo Moyes

Publicerad den av
1

TonerJojo Moyes är en av mina favoritförfattare. Jag har läst och gillat allt av henne. Den här boken lånade jag hem redan förra året, men varje gång jag fick hem den blev den liggande och så hann jag inte läsa förrän den skulle tillbaka till biblioteket. Så den här gången såg jag till att verkligen prioritera den i läshögen.

Boken handlar om Isabel och hennes två barn. När Isabel blir änka måste de förändra sitt liv drastiskt. Hon har ingen som helst koll på hur man sköter ekonomin eller annat praktiskt. Mitt i allt ärver hon en gammal övergiven herrgård och eftersom hon inte har något val, tar hon barnen och sin älskade violin och flyttar dit efter att ha sålt lägenheten i London. Huset visar sig vara mer fallfärdigt än de trott, och när en av ortens hantverkare, Matt, erbjuder sig att sätta igång en stor renovering tackar Isabel tacksamt ja. Vad hon inte vet är att Matt egentligen ville ha huset själv, men blev lurad av dåvarande ägaren som hade lovat att det var han som skulle få ärva det. Renoveringen drar ut på tiden och blir mer kostsam än Isabels trott, och Isabels pengar försvinner i rasande fart.

Som sagt, Jojo Moyes är en av mina stora favoriter så förväntningarna på hennes böcker är alltid skyhöga. Den här gången blev det tyvärr platt fall. Jag gillade inte den här boken alls. Den största orsaken till det är huvudpersonen Isabel som jag tyckte var en ovanligt osympatisk och sjåpig människa. Hon har tydligen aldrig behövt vara vuxen och trots att hon har en extremt värdefull violin som skulle kunna ge dem gott om pengar vid en försäljning, väljer hon att behålla den och sedan sitter hon där på hustaket och spelar och är så ledsen över sitt liv. Hon tar knappt ansvar för sina barn. Dottern är den som har koll på deras ekonomi. Hon blir lurad på pengar till höger och vänster och har ingen som helst koll på att exakt alla hon träffar bara utnyttjar henne. Jag blir direkt tokig på henne…

Dessutom är själva storyn rätt tunn och helt ärligt rätt tråkig. Jag tvingade mig att läsa färdigt eftersom jag fick höra att slutet skulle vara bra, och det hoppades jag på in i det sista. Men nej. Storyn lyfte aldrig för mig. Det här är helt klart hennes sämsta bok och jag är lite ledsen att jag läste den, men jag kommer förstås att läsa mer av henne i framtiden. Däremot kan jag inte rekommendera den här boken alls. Å andra sidan vet jag många som tydligen älskade den här boken och tyckte att den var spännande från början till slut. Men det är ju det där med smaken – alla tycker så olika. Och tur är väl det!

Läs mer om boken här.

Flickan med gåvorna av M.R. Carey

Publicerad den av
2


Jag läser inte deckare. Jag tycker att de är alldeles för våldsamma, blodiga och gör mig bara illa till mods. Men zombie-böcker, det har jag tydligen inga problem med. Logiken i det? Jag misstänker att det är det overkliga som gör att det känns mer ok, för zombie-böcker är ju blodiga, brutala och läskiga så det både räcker och blir över.

Den här boken såg jag hyllas i mitt Instagram-flöde och när jag fick erbjudande om ett recensionsexemplar tackade jag ja med stor förväntan. Och mina höga förväntningar höll hela boken igenom!

Boken inleds med att vi får möta Melanie, ett barn som av någon anledning hålls isolerad i en cell. Där finns även andra barn, i samma situation som henne, men Melanie själv vet inte var hon är eller varför de hålls inlåsta. Hon tas till ett klassrum, där både hon och de andra barnen hålls fastbundna under lektionen. Hon vet inte själv varför hon är fastbunden och som läsare får man följa hennes observationer och till att börja med dra egna slutsatser.

Det är spännande från allra första början och den spänningen håller i sig hela vägen till slutet. Efter en inledning som ställer många frågor om vad som har hänt och varför, var de är o.s.v. börjar svaren komma. De kommer stegvis och som läsare hålls man på halster hela boken igenom. Just det där med att inte veta, att hela tiden vilja få svar, var den största behållningen med boken och just därför vill jag inte avslöja mer av själva handlingen. Man kan väl säga att Melanie och de andra är väldigt speciella barn.

Visst är zombiegenren ofta väldigt blodig och brutal, och så även i den här boken, men den innehåller också en grund med de riktigt stora frågorna om livets värde. Det handlar om den stora Kollapsen av samhället och hur människor gör allt för att överleva. När även överlevare blir fiender till varandra. Och mitt i allt finns dessa zombies som kastar sig efter de överlevande och gör kampen för överlevnad extremt svår, för att inte säga omöjlig.

Det är som sagt väldigt spännande läsning och jag tycker att storyn håller från början till slut, och att den dessutom tillför något nytt till genren. Slutet var jag tvungen att sträckläsa för jag kunde helt enkelt inte lägga ifrån mig boken. Min man ska läsa boken efter mig eftersom han blev så nyfiken efter mina kommentar under läsningens gång.

Jag tror att även om man inte gillar zombies kan man läsa och tycka om den här boken. Jag tycker att den påminner lite om Varma kroppar som jag blev övertalad (tack och lov!) att läsa. De ger lite nytt blod (hehe…) till genren. Så, ett tips till läsningen i hängmattan i sommar – zombies! Förra året kom dessutom filmatiseringen av boken, med bl.a. Glenn Close i en av rollerna. Den ska jag definitivt se nu i sommar!

Rec ex från Pocketförlaget. Läs mer om boken här.

 

Andras vänner av Liane Moriarty

Publicerad den av
Svara


Förra året läste jag Öppnas i händelse av min död och tyckte så väldigt mycket om den boken att jag ville läsa mer av samma författare. Att hon dessutom kommer från mitt absoluta favoritland Australien gjorde lockelsen ännu större. Efter den första boken har jag läst Tre önskningar, Stora små lögner samt nu den här. Tyvärr har jag ju varit helt kass på att recensera de senaste åren (pga jobbig graviditet och lika jobbig återhämtning) så det finns bara en bok recenserad här, men jag vill säga att jag har gillat alla Liane Moriartys böcker. Hon är numera en favoritförfattare hos mig. 

Hennes böcker har ungefär samma upplägg – man får direkt veta att något stort har hänt och det är tre familjer/personer inblandade. Därefter hoppar hon tillbaka i tiden och läsaren får följa alla karaktärers väg fram till det där stora som händer. 

Även i den här boken har något stort och hemskt hänt, denna gång under en grillfest med tre familjer. Festen hålls hemma hos Tiffany och hennes man Vid och de har en tonårsdotter tillsammans. Dit kommer Erica och hennes man. Erica är gammal barndomsvän med Clementine som kommer dit med man och två små barn. Något hemskt händer på festen som gör att paren inte vill ses mer och att tonårsdottern tar på sig skulden. Och så finns en extremt arg granngubbe med i handlingen också. 

Under läsningen får man veta alltmer om vad som har hänt och hur det kunde bli så. Vänskapen mellan Erica och Clementine avslöjar sig också som något komplicerad. Det här är en av Moriartys bästa böcker, tycker jag. Jag gillar storyn från början till slut, men även karaktärerna och deras bagage. Det är intressant och underhållande läsning och det är Moriarty när hon är som bäst. Många sanningar och dolda anklagalser kommer upp till ytan när det verkligen gäller. Det är spännande sträckläsning som man egentligen önskar aldrig ska ta slut, samtidigt som mam vill komma till slutet för att få veta vad som har hänt. 

Den här boken är en av 12 nominerade till Årets bok och den fick en röst av mig. Efter att ha läst den här läste jag dock Sanning och skvaller och insåg att den nog borde bli vinnaren, men den här hamnar på en god andraplats. Och som sagt, det här är en av mina favoriter av Moriartys böcker. 

Läs mer om boken här. 

Vargarnas tid av Elisabet Nemert

Publicerad den av
Svara

Den här boken vann jag när jag taggade #röstapååretsbok på Instagram. Det är en av årets 12 nominerade böcker till Årets bok och efter att ha läst den kan jag verkligen förstå varför. Jag sträckläste den och njöt av varje sekund.

Boken utspelar sig under andra världskriget och precis innan. Vi får egentligen följa flera olika karaktärer men man kan väl säga att den mesta huvudpersonen är Magdalena. Hon och hennes bror har tack vare ett arv kommit upp sig i livet och numera äger och driver de ett par livsmedelaffärer. Tack vare deras nyrikedom får de komma in i de lite finare kretsarna och där finns Carl-Magnus som är nästa stora huvudperson i boken. 

När världskriget bryter ut får allas liv förändringar, även om Sverige aldrig direkt dras in i kriget. Magdalena skriver artiklar om kriget och får se Gestapos framfart på lite väl nära håll. Carl-Magnus är militär och får även han på nära håll se vad nazismen verkligen är. Han får flera gånger rannsaka sig själv om vad som är rätt och fel, inte minst när svensk militär ska tillfångata norska militärer. Är det verkligen rätt?

Förutom världskrigets fruktansvärda plågor får man även veta en hel del om hur det var att vara kvinna på den tiden. Den biten märkte jag att jag inte visste så mycket om. Ensamstående mödrar fick t.ex. lämna bort sina barn till fosterfamiljer där de inte alltid behandlades väl, för de barnträdgårdar som fanns var väldigt dyra och ofta överfulla. Dessutom hade en arbetsgivare rätt att ge en kvinna sparken när hon gifte sig. Att läsa allt det här gör att man känner en tacksamhet för hur bra vi ändå har det numera i Sverige med förskola och föräldraledigheten. Jag kan inte ens föreställa mig hur hemskt det måste ha varit att tvingas lämna bort sitt barn.

Det här är en väldigt läsvärd och välskriven bok som både gav underhållning och kunskap. Det finns också en stor portion kärlek i handlingen. Jag gav den direkt till min svärmor eftersom den också innehåller en hel del om de finska krigsbarnen, och hennes mamma kom från Finland. Jag tror hon kommer att gilla den här boken.

Det här är verkligen en bok jag kommer att rekommendera vidare. Lästips i sommar! Finns numera även som pocket såg jag. 

Läs mer om boken här. 

Tack sköna maj!

Publicerad den av
2

Vilken härlig läsmånad det här har varit! Det har blivit 12 st böcker totalt – 9 skönlitterära och 3 fakta.

Allra bäst var nog Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld. Den lär bli en av årets största favoriter. Men många av de andra jag har läst har också hållit hög klass, så jag känner att det här har varit en mycket, mycket bra läsmånad totalt. Och det var skönt att avsluta med faktaböcker eftersom det har blivit alldeles för lite av den varan i år. Jag brukar vilja pendla mellan skönlitterärt och fakta, men i år har det inte alls blivit så av någon anledning.

Nu välkomnar jag min månad juni, men där kommer läsningen att få stå tillbaka. På söndag åker jag till New York, veckan efter väntar min 40-årsdag samt kalas och en massa annat, sedan kommer ju midsommar och helgen därefter är det idrottstävlingar som maken är involverad i. Och någonstans mellan allt det där ska jag hitta lite lästid också. 🙂