Yes! Snart, snart kommer den här filmen på bio! Den sätts genast upp på att-se-listan. Jag ville ju se den redan när jag såg trailern i USA i höstas. Den är sen hit tycker jag allt. Men jag har ju läst boken och förberett mig innan. Snart!
Jag plöjer tv-serien Charmed här hemma. Det är hur skönt som helst att sätta på ett avsnitt när man kommer hem från jobbet, eller när man har lite tid över men inte orkar kolla på en hel film. Charmed är också så där lagom lättsmält underhållning. Det gör inte så mycket om man råkar sova några minuter under avsnittet…
Annars plöjer T och jag en jädrans massa film. Jag vet inte varför jag aldrig bloggar om filmer, men jag har helt enkelt inte pallat. Jag ser ju många fler filmer än vad jag läser böcker. En tanke jag fick härom dagen var att jag under nästa år i alla fall ska göra en filmlista för att se hur många filmer vi ser under ett år. Det är nog en hel del. Men blogga om varje film? Nja… det blir nog för mycket.
Men tillbaka till Charmed. Nu har jag påbörjat säsong 4 och Prue är ersatt av Paige. Det gillar jag inte riktigt, men det är bara att gilla läget. Jag börjar hur som helst redan nu fundera på vilken tv-serie jag ska plöja sen. Förra året var det ju SATC som gällde. Vad ska jag plöja nästa år? Några tips?
Det här är andra gången som jag läser den här boken, fast den här gången på engelska. Efter att ha sett filmen bestämde jag mig för att läsa om serien från början, fast på engelska, innan jag läste de sista delarna. Jag är van att läsa på engelska, men den här boken innehöll faktiskt en hel del ord som jag inte kunde. Tur att jag hade T bredvid som fick bli min personliga ordbok (han har ju bott i USA ca 5 år så hans ordförråd är bättre än mitt, i alla fall vad gäller slang).
Boken var precis lika bra som förra året, men det är klart att det är bättre att läsa den på originalspråket för att verkligen kunna få en känsla för Stephenie Meyers språk. Nu håller jag på att läsa om även andra delen. Sedan väntar del tre och fyra som jag ju faktiskt inte ens läst än… Och i november kommer filmatiseringen av andra boken. Av trailern att döma kommer den att bli precis lika bra som ettan …
Den här gången tänkte jag mycket på kritiken som har riktas mot boken. Många tycker att Bella är alltför beroende av Edward och att deras förhållande inte är sunt. När jag har varit inne på amerikanska bloggar har jag läst föräldrars kommentarer om att förbjuda sina döttrar att läsa de här böckerna. Men jag kan inte låta bli att tänka på alla andra ungdomsböcker jag har läst, eller vuxenromaner för den delen. Skildras inte kärleken alltför ofta som alltför rosenröd? Sagorna som vi växer upp med består ju väldigt ofta av en passiv prinsessa (vacker så klart) som bara inväntar prinsens räddande (och han är lika vacker). I Romeo och Julia blir de ju helt galet kära bara efter ett enda möte och i slutet tar de t.o.m livet av sig för att de inte kan leva utan varandra. Litteraturens värld kryllar av fantasifulla och ibland osunda kärleksrelationer som inte skildrar en bråkdel av vad man upplever i det riktiga livet. Likadant i filmens värld. Rätt eller fel. Jag vet inte. Jag fortsätter att älska de här böckerna i alla fall.
Har du fortfarande inte läst Twilight-serien?! Läs, för sjuton gubbar!
Hmm… På bokens baksida står ingenting om vad den handlar om. Därför vill jag inte heller avslöja något här. Jag tror nämligen att det tar bort en del av läsupplevelsen om man vet för mycket innan, eftersom handlingen är väldigt speciell.
Man får i alla fall veta att boken handlar om nioårige Bruno och att den utspelas under andra världskriget. Det är en bok som kräver viss förförståelse, att man i alla fall kan grunderna om andra världskriget. Det är en annorlunda skildring ur ett barns perspektiv och det är just det berättargreppet som gör boken så bra. Den mesta handligen är den som man själv får läsa in mellan raderna. Mycket intressant, stark och tankeväckande bok.
Som sagt, den är inte helt lätt så det är absolut ingen barnbok. Det är egentligen mer än vuxenbok än för ungdomar. Just nu läser mina åttor om andra världskriget och de har nog precis kommit så långt i sin faktakunskap att de kan förstå boken, men jag tror att det också är mycket i den som de inte förstår.
Det är en tunn bok som man läser ut på nolltid, men trots få sidor är det mycket innehåll. Det är fängslande läsning, och skrämmande. Jag läste ut den i fredags och jag har haft bilder från boken i huvudet under hela helgen. Det är svårt att slå ifrån sig.
Bokens filmatisering kom förra året och jag ska definitivt klicka i den på önskelistan från Lovefilm. Om du är nyfiken på den så kolla in trailern här nedanför, men om du inte har läst boken innan så är det spoilervarning…
Nicholas Sparks är en favvoförfattare för mig, utan tvekan. Jag föll för honom efter att ha läst Kärleksbrev och när den senare blev film satt jag och grät troget framför tv:n. Sedan har det blivit några böcker av honom under åren, vissa mindre bra men ändå med den där speciella känslan som jag har fallit för i hans sätt att skriva.
Av någon oförklarlig anledning har jag däremot missat boken med stort K: The Notebook. Jag såg filmen först och höll på att gråta ihjäl mig. Hur i hela friden kunde jag ha missat att läsa boken som den baserades på?! Inte förrän nu har jag alltså tagit tag i detta misstag och läst boken. Jag köpte boken på Barnes and Noble i Houston, tillsammans med ytterligare en bok av Sparks: The Wedding. Det är en spin off på The Notebook tydligen så den ska bli intressant att läsa nu efteråt.
The Notebook innehåller en av de absolut vackraste kärlekshistorier jag läst. Man sträckläser och njuter, skrattar och gråter om vartannat. Det är så vackert skildrat och med så mycket värme och känsla. Jag läste den i bilen på väg till flygplatsen i Dallas och sedan på planet hem. Det gick bara inte att sluta. Jag märkte inte ens att jag läste på engelska, men å andra sidan var jag rätt inne i språket efter 10 dagars badande i språket.
Jag kan inte annat än rekommendera denna bok till alla. Historien om Allie och Noah är så läsvärd och så tänkvärd. Boken, såväl som filmen, lämnar en härlig, glad känsla i kroppen. Så läs den! Och se filmen efteråt när du ändå är igång!
Lite kuriosa: filmen vann pris för bästa filmkyss på MTV-galan 2005. Och självklart är det denna fantastiska kyss som blivit omslag till filmomslaget av boken, vilket ni kan se härovan. Jag var ju självklart tvungen att köpa just den utgåvan.
Nu har jag suttit i 2 timmar och en minut – helt blickstilla, fokuserad, uppslukad, hängivet följande och intensivt beundrande. Jag är helt slut. Twilight var så otroligt bra att jag knappt kan finna ord för denna film. Det är sällan en film lever upp till bokens höga förväntningar. Men. Den här filmen. Suck. Edward och Bella är i mina hjärtan än mer nu. Och nu måste jag sova för att smälta alla intryck…
Japp, på fredag är det då äntligen premiär för filmen jag väntat på! Filmen som är baserad på en av mina absoluta favoritböcker med samma namn. Och om det inte vore för min förbaskade spanskatenta i sydamerikansk historia på lördag (som är skälet till att jag varken har ork eller tid att blogga just nu) så skulle jag stått först i biokön på fredag. Men, men. Fredag kväll måste spenderas ihop med spanskaböckerna, flitigt studerandes… Men på lördag! Som belöning efter tentan, hur den än har gått. Då ska jag gå på bio (och jag går själv om ingen vill följa med)!
Vilken film jag talar om? Men hallå. Det vet ni väl… Den här så klart…
Min kompis J och jag är tvättäkta dansfilmsfanatiker. We looove dansfilmer! Därför kan det måhända vara så att den här recensionen redan från början är lite färgad. För ni förstår, dansfilmer och jag tenderar att gå samman till ett. Jag är helt fast. Musiken, movsen och storyn. Allt fastnar i mig och jag blir helt lyrisk. Nu kan man ju också önska att även jag kunde dansa så, men riktigt så är det inte.
Step Up 2 har allt en dansfilm ska ha. De båda finaldanserna är bland det absolut grymmaste jag sett i en dansfilm. Jag får rysningar över hela kroppen. Har ni sett So You Think You Can Dance har ni också sett gästdomaren Adam Shankman som ligger bakom den här filmen. Han ligger också bakom Hairspray (som jag i och för sig inte gillade). Han avslöjade i SYTYCD att han ska spela in Step Up 3 så småningom och vinnaren i årets säsong, dvs Joshua, ska få en roll i den filmen. Ett must see i framtiden!
Vill ni läsa vad filmen handlar om och se trailer klicka här. Gillar ni dansfilmer så bara måste ni se Step Up 2! Förra året såg jag ettan Step Up som jag gillade precis lika mycket.
Imorgon fm ska jag till gymmet och köra funk. Gissa om jag är extra sugen på att dansa efter att ha sett den här filmen!? Och i morgon kväll ska vi ut med gymmet och då kan ni hitta *Malin* på dansgolvet heeeela kvällen lång!
Jag trodde att jag hade recenserat boken med samma namn här på bloggen, men den hade jag tydligen läst innan jag började blogga. I vilket fall som helst tillhör jag dem (få) som tyckte om boken. Det fanns en slags charm i boken som jag föll för och gillade.
Filmen bygger så klart på boken, men jag kan inte komma ihåg vad som skiljer eftersom det var ett tag sedan jag läste boken. Filmen är i alla fall grymt rolig och charmig och Grigg är tio gånger mysigare i filmen än vad jag någonsin kunnat föreställa mig. Det är en riktig feel good film att titta på när man vill ha något mysigt, lättsamt och roligt. Det här är en av mina nya favoritfilmer faktiskt, så nu behöver jag inte titta sönder The Wedding Planner i fortsättningen. Jag måste definitivt se om den här filmen snart igen för karaktärerna känns nästan som mina vänner nu.
Ett litet filmtips med andra ord!
Och nu är jag supersugen på att läsa om alla Jane Austens böcker. Särskilt Pride & Prejudice (min favvobok alla kategorier) förtjänar en omläsning snart igen.
Jag gjorde det här i fel ordning för jag såg filmen först. Filmen gillade jag skarpt tack vare sin speciella humor och därför blev jag sugen på att även läsa boken som filmen är baserad på. Egentligen ska man väl läsa boken först och se filmen sen, men nu blev det som det blev.
Tristran Thorne bor i den lilla byn Wall som fått sitt namn av den mur som går runt byn. Denna mur få inte passeras, förutom vart nionde år då det är en stor marknad precis utanför muren. Men när tristran lovar sin älskade att han ska fånga en fallande stjärna som de ser tillsammans, beger han sig förbi murens område och in till en magisk värld. Han ger sig ut på ett stort äventyr för att finna den fallande stjärna och sedan ta med sig denna tillbaka till sin älskade. Det visar sig inte vara helt enkelt. Den fallande stjärnan är inte riktigt vad han tror och han är inte den enda som vill åt den.
Om jag ska vara ärlig gillade jag filmen bättre. Det kan ju vara så för att jag såg filmen först. Det skiljer sig lite i händelser mellan bok och film, men inte så att det stör jättemycket. Humorn finns även i boken, men där tycker jag nog att filmen lyckats snäppet bättre. Det som skiljer sig mest är nog egentligen slutet som är mycket mer dramatiskt i filmen och därmed också bättre. Jag hade hela tiden filmens ansikten framför mig när jag läste boken och eftersom de även finns med på bokens omslag kändes det naturligt.
Se filmen och skippa boken blir nog min uppmaning här.
Igår åkte maken och jag till Växjö för att se Sex and the City på bio! Jag har världens bästa make som vill följa med på en sådan film, med tanke på att han insåg att han nog aldrig ens sett ett helt avsnitt av serien på tv. Vi repeterade lite namn i bilen på väg dit så han skulle ha lite koll i alla fall.
Och vilken underbar film! Jag satt trollbunden i 2,5 timme och det var aldrig tråkigt en enda gång. Skulle Mr Big och Carrie äntligen få varandra? Åh, det var tårar och skratt om vartannat hela filmen igenom. Maken tyckte också att filmen var bra och han kommenterade att han nog hade sett mer av SATC än vad han trodde för han kände igen många av de sidospår som nämndes. Det roliga var när Mr Big byggde en JÄTTEgarderob till Carrie i deras nya fina våning eftersom den dåvarande garderoben inte skulle ha rymt alla hennes kläder. Den andra gången man fick se denna jättegarderob i bild säger paret som satt bredvid maken: Jaha, var det en garderob? Det fattade inte jag. Inte jag heller, svarade personens sällskap. Men herregud, sa maken efter filmen, tom jag fattade ju att det var en garderob. Kan man det minsta om Carrie och SATC vet man ju att hon måste ha en stor garderob. 🙂
Ska ni se en enda film i sommar så gå och se SATC på bio. Njut av alla fantastiska kläder och inte minst inredningen i Carries lägenhet. Wow, säger jag bara. Riktigt, riktigt snyggish…
Filmen lämnar en sån härlig myskänsla i kroppen efteråt. Trots att det är så otroligt mycket ytligheter i form av kläder och shopping handlar det innerst inne om känslor och om vad som är viktigt i livet. Vänskap och kärlek är stora teman i filmen. Ordet Love är det väsentliga hela filmen igenom. En riktig sommarfilm med andra ord. Så se till att se den nu då!
Nu har det stått stilla ett tag i filmresan eftersom det har varit lite mycket annat att fixa och stå i nu på slutet av terminen. Efter påtryckningar från Peppe kommer nu i alla fall fortsättningen, äntligen! Den här gången är bokstaven Å och det är ju inte direkt en lätt bokstav… Men det finns en film på Å som är helt underbar med två av de bästa skådespelare man kan beskåda. Återstoden av dagen med Anthony Hopkins och Emma Thompson. Härlig film och fantastiska skådespelare. Kolla bara in klippet nedan och lyssna på dessa underbara repliker och deras små, små reaktioner på varandra.
Återigen dags för Peppes och min filmresa från A-Ö. Vi börjar närma oss slutet nu. Han hade X förra gången så nu är det min tur att ha bokstaven Y. Enkelt – You’ve got mail med Tom Hanks och Meg Ryan. Den här filmen gick på bio när jag var i Spanien och pluggade och vi gick och såg den, på spanska. Inte helt lätt att hänga med märkte vi. 🙂
Tillbaka till dig Peppe! Bokstaven Z – fixar du det?
Återigen dags för filmresan. Det går fort mellan varven nu. Nu är det dags för mig att välja en film för bokstaven W. Jag vet vilken film Peppe skulle välja, men jag tänker välja en av mina absoluta favoritfilmer med två av mina favvoskådisar – Jennifer Lopez (som är min husgud) och Matthew McConaughey. Och filmen är the Wedding planner! Jag har sett den hur många gånger som helst och blir fortfarande helt lycklig när jag ser den. Om jag känner mig lite nere kan jag sätta igång den och så vips är allting på topp igen. Jag såg den senast i söndags då jag var ensam hemma och det var absolut nada på tv. It saved my day!
Nu blir det spännande för nu är det Peppes tur att välja en film på bokstaven X…
Jag fick klagomål från Peppe att jag återigen dröjde med mitt bidrag till vår filmresa. Jag sa att jag redan hade valt film men bara inte orkat lägga ut den här. Då tänkte han minsann fuska och be mig avslöja den! Ha! Sånt fusk går jag inte på. Här avslöjas inget förrän det kommer på bloggen.
Först tyckte jag att bokstaven U var en hopplöst svår bokstav, men sen fick jag en aha-moment. Så självklart egentligen – Unbreakable med Bruce Willis och Samuel L Jackson. Riktigt, riktigt bra film.
Din tur igen Peppe! Bokstaven V den här gången. Och jag tänker på skräcködlor och Diana när jag tänker på V…
*malins bokblogg* 