I dag flyttar vi, och det betyder att alla våra prylar ligger i flyttlådor. Ibland duktigt sorterade och uppmärkta, men alltmer huller och buller med märkningen ”blandat”. Varför blir det alltid så?
Nu längtar jag efter att komma på plats, packa upp, komma i ordning och kunna slänga mig i det efterlängtade badet med en bok i näven. Pusta ut.
Nä, det är inte måndag i dag så klart. Men på måndag är det måndag. Och det är först på måndag som vi hörs här inne igen. Då kommer nästa bokstav i Böcker A-Ö.
Tills dess tänker jag ta några dagar ledigt och njuta i Barcelona. Inte illa, eller hur?
Det är lite sisådär med läsningen just nu. Men jag tänker att det är rätt ok, för om bara två veckor har vi redan flyttat. Och innan dess ska vi en sväng till Barcelona. Pust. Det är mycket att stå i nu.
Och vi hade planerat att just den här helgen skulle vi packa det allra sista, göra i ordning precis allt så bara det som vi använder dagligen skulle förbli opackat. Men så blev det inte. I fredags blev dottern helt plötsligt sjuk, i bilen på vägen hem blev hon otröstligt ledsen och sedan kom febern bara rasande och har stannat där hela helgen runt 39 grader. Allt packande och flyttstökande fick helt enkelt läggas på hyllan, för Mini har velat sitta i vårt knä och hålla handen hela helgen. Helst skulle vi båda sitta ihop med henne. Hon har inte velat sova själv – hon har hållit mig i handen och lindat in benen runt mig.
Som tur är blev hon bättre nu under kvällen och åt glatt, lekte och skrattade och var sitt vanliga glada jag. Skönt, en lättnad i mammahjärtat.
Så flyttstök och sjuka barn – det blir inte så mycket tid kvar sen. Än mindre ork och lust. Men vet ni vad? I nya lägenheten ska visst finnas ett badkar och jag ser framför mig hur jag kommer att ligga där med en bok i näven och läsa och bara njuta. När hela flytten och städandet är klart och nycklarna lämnade. Jag kan se det framför mig. Min målbild. Som på bilden ungefär.
I dag blir det inget läst alls. I dag sörjer jag och minns min fina häst. Min älskade vän som fick 27 år här på jorden, 22 av dem som min vän.
Finaste, finaste Nicke.
När inte orden räcker till.
Nu finns jag även på Instagram, för er som har det. Malinomini heter jag där. Det är än så länge rätt tomt och jag har inte riktigt hittat min ”stil” än, men det kommer med tiden.
Finns ni där?
Jag blev utmanad av Bokmamma och Boktok73 att avslöja 8 fakta eller vanor om mig själv. En utmaning som jag faktiskt svarade på redan 2007 – ja, herrejösses så länge jag har bloggat nu. Men, det är inga problem att komma på 8 nya, eller rättare sagt andra, fakta att berätta.
Reglerna lyder så här:
Bloggaren skriver 8 fakta/vanor om sig själv. Den som blir utmanad skriver ett eget blogginlägg om sina 8 fakta/vanor och skriver in dessa regler. I slutet av inlägget skriver du 4 personer som du utmanar och skriver deras namn. Glöm inte att lämna en kommentar om utmaningen hos dem så att de vet att de har blivit utmanade och läser ditt blogginlägg.
1. Jag är höjdrädd. Faktiskt så kan det ge mig problem när jag står i en trappa eller någonstans i närheten av en kant. Jag kan börja svaja och nästan tappa balansen enbart av vetskapen att det är en ”brant” i närheten. Att köra bil över broar (typ Ölandsbron) är inget jag gillar direkt… Eller att åka i långa, branta rulltrappor. Eller att gå på galler (trappor eller liknande) där man ser igenom ner till botten – usch.
2. Jag kan vara otroligt klantig ibland. Vissa dagar är jag hopplös – slänger ut med armar och händer och river ner vattenglas och annat som ”står i vägen”. De dagarna försöker jag hålla mig borta från krossbara saker…
3. Jag är något av en pedant. Det är absolut inte alltid superstädat här hemma, men jag avskyr när t.ex. stolar står snett, skor står fel, kuddar inte är puffade och raka i soffan eller om filtarna är felvikta. Sådant stör mitt öga något enormt. Det kan nästan bli så att det kliar i kroppen och jag måste fixa allt sådant som stör innan jag kan sätta mig ner i soffan t.ex.
4. När jag ska börja läsa en bok kollar jag alltid först hur många sidor det är i boken. Det är en sådan tvångis – jag kan inte läsa förrän jag vet hur många sidor det är. OM jag någon gång skippar det vandrar tankarna kring ”hur många sidor är det?” och det är bara att bläddra bak för att kolla. Jag har ingen om varför, det bara är så.
5. Jag måste äta regelbundet annars blir jag ruskigt otrevlig att ha att göra med. När blodsockret börjar sjunka gäller det att mata mig fort innan vampyren kommer fram… 😉 Problemet är att T är likadan och även Mini verkar ha ärvt den genen så vi är en familj som måste planera maten noga…
6. Jag har ett stort behov av att få vara helt ensam ibland och att få vara i tystnad. Mina promenader ger mig ofta båda behoven eftersom Mini oftast sover tyst i sin vagn och jag kan gå och bara andas, njuta av naturens ljud, vyer och dofter, rensa tankarna och samla ny kraft och energi. Jag älskar att gå själv – det ger sådan ny energi och ro i både sinne och kropp.
7. Jag samlar på sköldpaddor – alltså prydnadsvarianten, inte levande. Det började när jag var utomlands första gången själv som 17-åring då jag köpte en sköldpadda som souvenir för att jag tyckte den var fin. Sedan fortsatte jag att köpa sköldpaddor varje gång jag var iväg. Det blev t.o.m. så att folk började ge mig det i present. Sedan i 20-årsåldern bestämde jag mig för att det var fånigt och slängde helt sonika en stor del av samlingen. Men så blev det att jag ändå fortsatte köpa sköldpaddor. Det gick liksom inte att stoppa vanan. Det är ingen stor samling för det är som sagt bara när jag är utomlands, och numera köper jag inte om jag t.ex. åker tillbaka till ett ställe.
8. Jag älskar färgen turkos. Så fort jag är i en kläd- eller inredningsaffär dras jag som en magnet mot allt som är turkost. Hemma har vi något turkost i alla rum, och jag har väldigt gärna turkosa kläder. Jag blir så himla glad när jag är klädd i turkost eller när jag hittar någon fin turkos kudde som får följa med hem.
Det var åtta saker om mig som en del av kanske inte visste. Jag skippar att skicka utmaningen vidare eftersom jag tror att den har gått runt till rätt många redan. Men om någon inte har gjort den och vill göra den – hojta så kommer jag och läser!
Så kan det gå när man är för trött för att ha en fungerande hjärna. Jag skulle så klart ha skrivit färdigt en recension i går inför dagens publicering. Men så skulle jag bara… Ja, ni vet. Det där ”ska bara” resulterade i en toktrött Malin som däckade på soffan. Det här med att börja jobba igen efter mammaledigheten är minst sagt jobbigt.
Men, men. Det får bli en extra recension i helgen i stället. Tre till, sedan är själva maratonet över, men det innebär så klart inte att det inte kommer fler recensioner. Bara att de inte kommer varje dag, utan i takt med att jag läser ut en bok. Förhoppningsvis. Så att den där listan med utlästa böcker inte kommer upp i astronomiska siffror igen. Lätt hänt, det där.
Gissa hur frusterande det är att INTE ha ett fungerande internet hemma?! Det är något strul någonstans som vi inte verkar kunna lösa själva. Och det är ju galet vad beroende man är av att kunna vara uppkopplad, när man vill.
Jag har som tur är kunnat förinställa några bokrecensioner, så det hinner inte bli någon tystnad här inne. Men jag kan inte svara på kommentarer eller lägga upp de där andra inläggen som finns i huvudet. Jag får återkomma senare i veckan med det.
Just nu sitter jag på stadens bibliotek och skriver vid lånad dator. Tack för den möjligheten!
Sist av alla – men nu har även jag en iphone. Än så länge fattar jag ingenting av den och kommer inte in på något nätverk, vilket gör den till bara en helt vanlig telefon. Sådär skoj just nu. Men för eller senare får jag väl igång det.
Men vilka appar ska man ha? För att läsa böcker eller annat trevligt? Ge mig gärna era tips om ni har. Jag känner mig något lost i ajfån-världen just nu.
… att *malins bokblogg* även finns på Facebook? Gilla gärna sidan här.
Det har tagit mig ett tag att fatta varför man ska koppla bloggen även till FB, men efter att ha gett det en tid har jag upptäckt hur roligt det är. Och när jag blir lika modern som alla andra ska jag minsann använda mobilen till att både blogga, facebooka, instagrama och allt sånt där.
Om era bloggar finns på FB får ni gärna hojta så att jag kan lägga till er där också.
I dag begav jag mig ensam till Erikshjälpens second hand i ett enda syfte – att ostört och i lugn och ro få gå igenom hyllorna av böcker där. Och oj, oj, oj, säger jag bara. Där kan man fynda. Massor. Jag hittade en hel massa helt nya böcker, och då menar jag alltså nyutkomna. Böcker som jag redan har läst, via bibblan, men om jag inte hade gjort det hade de fått följa med mig hem i dag.
Men nog hittade jag en hög som fick följa med hem:
Janesh Vaidya – I det sista regnet. En bok som jag har velat läsa ända sedan jag såg den första gången, mycket på grund av den vackra titeln i kombination med omslaget.
Niccoló Ammaniti – Långt långt härifrån. En författare som funnits i mina tankar länge, men trots det ännu oläst.
Joanne Harris – Choklad. Jag har sett filmen och har två andra böcker av henne här hemma (olästa…) men den här lockar mer än de andra, och ska enligt flera källor också vara bättre. Kanske den bästa av henne?
Josefine Sundström – Vinteräpplen. Jag har läst många lovord om den, lite här och var. Att hitta en helt otummad pocket för en guldtia måste väl räknas som ett riktigt fynd?
Louisa May Alcott – Unga kvinnor. Jag är osäker på om jag har läst den eller inte, men jag tror inte att jag har det.
Vicki Myron och Bret Witter – Dewey. På engelska. Trots lite blandade omdömen är jag nyfiken på den.
Kristina Thulin och Jenny Östergren – Vi som hade alla rätt. Jag vet inte vad jag har hört om den, men den stod skyltad mitt framför näsan och lockade så den fick hänga med i bara farten. Något att ha?
Och så tog jag svängen om bibblan för att lämna en hög böcker och lockelsen blev för stor så det fick bli en liten runda in bland hyllorna. Att komma till bibblan utan en liten dotter med spring i benen är en sällan skådad händelse. Att få gå och skumma igenom hyllorna gick liksom inte att motstå då. Men. Fyndandet på second hand gjorde ändå att jag kunde begränsa mig så det blev endast 3 böcker hem i bokkassen.
Tom Ang – Bonniers stora bok om digitalfoto. Helt nyutkommen. Jag har sett den i mina bokklubbstidningar och varit nyfiken på den så jag blev glad när jag såg att den fanns inne. Jag har redan läst mer än halva och fått en massa ny inspiration och tips.
Jamie Ford – Hotellet i hörnet av bitter och ljuv. Ett bra exempel på en titel som jag faller direkt för. Och efter tips från En bok om dagen, stod den här på önskelistan.
Jessica Schiefauer – Pojkarna. Efter tips från Enligt O hade jag reserverat den. Redan utläst så recension kommer. Lite tung och allvarlig känner jag så här direkt efteråt.
Av de andra tips jag har fått hittade jag inget. Det är konstigt det där. Det står att boken ska finnas inne, men när man letar finns den ändå inte där. Som bibliotekarien på mitt bibliotek brukar säga: ”En del böcker får helt enkelt fötter.”
Och på tal om något helt annat än böcker så fick jag 4 liter jordgubbar av jordgubbsförsäljaren i dag. Bara sådär. Jag köpte en liter och sa att min dotter älskar jordgubbar och kommer att bli så glad nu när jag kommer hem med detta. ”Då kommer hon att bli ännu gladare”, svarade han och räckte över en hel, stooor påse med jordgubbar. Helt gratis. Gissa om det gjorde min dag?!
Så i dag har vi käkat jordgubbar i mängder här hemma, jag har legat och läst och så har jag faktiskt plockat flera liter röda vinbär också En väldigt bärig och bokig dag med andra ord.
I dag har vi varit i Halmstad – underbara, älskade Halmstad. Mini, T och jag och några fler från T:s familj tog en dagsutflykt för att spendera den på stranden. Med matsäck och fika packad lade vi oss på filtar och njöt av en inte alldeles blå himmel, men ändå rätt varmt och skönt. Och solbrännan (bonnabränna…) på mina vader visar att det nog var rätt mycket sol ändå.
Fast inte en enda bok tog jag med. Däremot köpte jag en tidning, men den låg nedpackad hela tiden. För det är ju faktiskt så att numera är det svårt att lägga sig med en bok i högsta hugg och sjunka in i den, när man har en liten kotte som behöver konstant uppsikt. En kotte som i och för sig långa stunder var helt nöjd med att sitta i sanden och gräva med sin spade, men på femton röda vände om och sprang ner mot havet allt hennes små ben orkade.
I stället får det bli en bok och soffhäng nu i kväll. Eller kanske den där tidningen och så soffhäng med den. För när Mini sover är det tyst, så tyst, i huset.
har det inte alltid så lätt.
Han är van att bli övergiven av en sambo som nästan konstant har en bok framför näsan. Kvällstid i alla fall. När dottern har somnat och allt annat är gjort för dagen.
Han är van vid att datorn är ockuperad när jag ska skriva recensioner, kolla in andra bokbloggar eller bara leta lite nya boktips.
Då är det ju rätt fantastiskt egentligen att han kommer med ett glas vatten och en stor chokladkaka så att du ska få lite energi, när jag återigen sitter och ockuperar datorn.
Å andra sidan är han just nu inne i femte delen av den där serien jag lyckades hitta åt honom. Så nu ligger vi i varsin soffa och läser om kvällarna, och skrattar åt att vi är ett sådant där gammalt par som inte pratar längre. Fast vi överdriver ju så klart. Men under semesterkvällar ska man faktiskt läsa böcker långt in på natten. Om än i varsin soffa. Och i tystnad.
En bokbloggares sambo må känna sig lite övergiven ibland, men han saknar i alla fall aldrig något bra att läsa. 😉
Jag har aldrig förstått de som sagt att de inte vill sitta framför en dator när de kommer hem från jobbet. När de suttit framför datorn på jobbet hela tiden.
Men ok. Jag fattar nu. För nu är det jag som har suttit stått framför en dator i två dagar och jag har ingen som helst lust, ork eller ro att sätta mig framför datorn när jag kommer hem. Men ändå sitter jag ju här nu. Fast utan någon större kreativitet i huvudet att kunna skriva recensioner. Nope.
Men vet ni. I går när vi kom hem var brevlådan alldeles härligt överfull och jag kunde glatt konstatera innan jag ens var framme att det var minst ett bokpaket i den! Jajamen. Helt riktigt. Den mest efterlängtade boken i år låg där och väntade på mig! Gissa om jag började läsa den i bilen i morse?! Jag hade kunnat visa er en bild på boken om det nu inte varit så att jag i stället tog en PW och ett träningspass på det. Då hade jag kunnat fota boken och lagt upp bilden här. Men nu gjorde jag alltså inte det. Det får bli senare i veckan. I stället kan ni få gissa och fundera vad det är för bok som har fått mig så sprillans glad…
Och så låg det faktiskt också en ännu ej utgiven bok i manusform i brevlådan. Snacka om spännande post i går! Belöning efter en hård dags arbete (den första på 1 år ska tilläggas). Mer info om även den boken kommer senare i veckan.
Det var hemskt vad segt det var att läsa den här boken. Som kola. Men den ska tillbaka till bibblan i morgon och det är bara lite, lite kvar nu så det är bara att kämpa på.
I övrigt väntar en hel massa annat roligt än läsning i dag. Hovslagaren kommer först, och sedan tar jag Mini in till stan för att hämta hennes farbror och faster som ska sova över här. Sedan blir det häng med dem och vi ska käka tacos och min fenomenalt goda kladdkaka, och så lite jordgubbar på det. Låter rätt ok, va?
*malins bokblogg* 