Vi var vargar av Sandrine Collette

Ojojoj, vilken stark, gripande och i vissa fall även omskakande bok det här är. Den här boken bevisar återigen det där med att de tunna böckerna ofta är de starkaste, med sin korta och kärnfulla text på drygt 200 sidor. Att så mycket kan rymmas inom så få sidor är verkligt imponerande.

Den här boken är en känslosam vildmarksroman med fokus på faderskap och mänsklighet. Liam lever med sin familj ute i vildmarken och han är ofta iväg på jaktturer, vilket betyder att han ofta är hemifrån. Det är efter en sådan tur som han kommer hem och hittar sin fru Ava dödad av en björn, och under hennes kropp ligger sonen Aru skyddad men vettskrämd. Liam ville aldrig ha sonen, det var Avas önskan. Nu står han ensam med en 5-åring som han inte känner så väl, en bottenlös sorg efter Ava och ett vardagsliv som han inte vet hur han ska lösa.

Han tar med sonen på deras två hästar och ger sig av och det är under denna ritt i vildmarken som vi får följa dem. Liam våndas över sin nya livsuppgift, minns tillbaka på sin egen barndom och brottas med känslor av både ilska och sorg. Hur är man far när man inte vill vara en? Hur gör man med ett barn man inte vill ha och som mest i vägen? Förbjudna men verkliga tankar.

Språket i boken är skrivet i tankeform, med ofta långa meningar. Det bidrar till känslan i boken. Det är mörk läsning, en minst sagt strapatsfylld och känslosam resa och jag har en klump i magen över hur han behandlar sin son, samtidigt som jag när ett hopp att han ska hitta sin fadersroll.

Lilla fina 5-åriga Aru som kämpar på där på sin egen häst, i tystnad och bakom den far han knappt känner. Som mitt mammahjärta klappar för denna lilla pojke och hans ovissa framtid.

Så oerhört stark läsupplevelse! Vill verkligen varmt rekommendera att läsa denna fantastiska bok. En bok om mänsklighet, faderskap, naturens kraft och kärlek.

Bidrottningen av Veronica Linarfve

Vissa böcker talar till en lite extra. Det här var en sådan. Jag har läst med igenkännande skratt och gråt vartannat, med en klump i magen och hoppfullhet på samma gång.

”En dag hittas Gabriella Lind under ett skrivbord fast övertygad om att hon är ett bi. Före det var hon en fullt fungerande projektledare, fru och kapabel mamma som till och med gjorde barnens läxor. Dessutom tog hon – trots insektsallergi – hand om sin hemtjänstvägrande farfar och hans sexhundratusen bin.
En dag är kollapsen oundviklig.
För att få möjlighet till vila flyr hon till farfars gård och med bina som guider börjar hon se på livet ur ett nytt perspektiv.”

Vårt moderna liv kan ibland bli för mycket och så blir det för Gabriella som är huvudpersonen i den här boken. För mycket jobb i kombination med vardagspusslet och en gammal farfar som behöver hennes hjälp blir en ohållbar kombination som slutar i kollaps. Det är just det där med att alla behöver Gabriella men att hon aldrig funderar på vad hon själv behöver. Allt snurrar snabbare och snabbare tills kroppen gör det enda den kan göra för att rädda sig själv – den stänger ner och kollapsar.

Jag kan så väl känna igen mig i Gabriellas tankar om att ”bli bäst på att vila” och att vilja veta hur den där vilan ska redovisas. Den där perfektionisten som hela tiden vill göra rätt, prestera, vara duktig. Det var precis det som orsakade min egen kollaps. Och jag känner så starkt med Gabriella hela boken igenom, att i början vilja vara ensam och stänga ute allt och allt för att stilla huvudet och tankarna. För att hitta en väg tillbaka till livet och kunna fungera som människa igen.

Jag tyckte väldigt mycket om samspelet mellan Gabriella och bina, jämförelsen och insikterna från binas värld. Det finns ju en anledning till varför bin anses vara flitiga och hårt arbetande.

Det här var tankeväckande och samtidigt underhållande läsning som bjöd på både svärta och humor. Extra läsvärd för den som själv drabbats av utmattning eller har någon i sin närhet som har det. Alla har vi en Gabriella i vår närhet, eller så är vi det själva.

Om uträkning av omfång 1 av Solvej Balle

Tänk att fastna i tiden, att uppleva samma dag om och om igen. Det är vad Tara, huvudpersonen i den här boken råkar ut för då hon fastnar i den 18 november.

Det är lätt att föreställa sig en bombastisk science fiction-bok där huvudpersonen genom heroiska uppdrag lyckas lösa mysteriet och ta sig ut ur tidsloopen. I stället är det precis tvärtom. Vi bjuds på en stillsam, eftertänksam och filosofisk bok där vi får följa Tara den 18 november som verkar fortsätta i en evighet. Hon är den enda som vet att tiden har fastnat. Alla andra vaknar upp i tron att det är en ny 18 november. Tara gör försök att berätta för sin man men dagen efter, dvs 18 november igen, har han glömt allt.

Vad gör det med en människa att vara ensam i denna vetskap, en verklighet som ingen annan känner till och som hon trots försök inte verkar kunna lämna? Dessutom verkar hon lämna spår i tiden trots att den verkar ha fastnat. Purjolöken hon drar upp ur landet är borta dagen efter, matvaror hon köper gör att butikshyllorna börjar gapa tomma. Men ibland är det tvärtom att saker hon köper inte finns kvar nästa dag.

Om man väntar sig actionspäckad spänning är det här definitivt fel bok. Det är spännande läsning, men i form av frågor och tankar som dyker upp under läsningen. Det är intressant att följa hennes försök att bringa klarhet och skapa struktur, att lösa ett mysterium och samtidigt leva mitt i det. Huvudet bubblar av frågor efteråt och nu bara måste jag ju läsa vidare i kommande böcker för att få veta hur det ska gå för Tara. Kommer hon någonsin få uppleva 19 november?

Kärleken är död av Ashley Poston

Åh, vad jag tyckte om den här boken! Jag visste egentligen inte vad jag skulle förvänta mig när jag började läsa. Jag blev glatt överraskad när jag bjöds på en berättelse med både humor och djup, svärta och romantik. Det var njutläsning från början till slut och jag sträckläste boken.

”Florence Day är spökskrivare åt en av USA:s mest älskade romanceförfattare. Men det enda hon kan tänka är att kärleken är död, och hennes manus är i lika dåligt skick som hennes krossade hjärta. I hopp om att få sin deadline framflyttad söker hon upp sin nya redaktör. När han vägrar förbereder sig Florence på att karriären är över. Så får hon det värsta samtalet hon kan tänka sig och tvingas återvända till sin hemstad för att begrava sin älskade pappa. Florence har inte varit hemma på tio år, inte sedan stadens invånare vände henne ryggen. Hennes pappa är borta, men allt annat känns som vanligt. Och hon hatar det. Ända tills ett spöke dyker upp på tröskeln till familjens begravningsbyrå, och hon finner sig hemsökt av en väldigt attraktiv, och väldigt död, redaktör.”

Det låter kanske lite konstigt det här med att det är ett spöke i boken men det funkade alldeles utmärkt. Berättelsen är både underhållande och tänkvärd om sorg, familjeband, om att vara annorlunda och om att hitta sin väg i livet. Jag älskade karaktärerna och dialogerna dem emellan. Det är mycket humor och djupa samtal blandat i en perfekt mix.

Det här är en bok som verkligen fick mig på fall. Jag gillade precis allt med den. En riktig pärla!

Som en vind genom Ådala av Åsa Liabäck

Vissa böcker vill man BÅDE läsa direkt och spara på för att läsa senare. Det här är en sådan. Jag ville kasta mig över den när den kom men samtidigt visste jag att det är sista delen och jag ville inte ta farväl av alla karaktärer jag lärt känna så väl. Jag var inte riktigt redo att läsa när den släpptes. Men nu! Jag fick ett sådant otroligt sug efter att få bege mig till Ådala igen, att få känna blomdoft och återse karaktärernas.

”Våren spirar i koloniområdet i Linköping, och Anna är helt förälskad i sin nykomna bebis. Men det känns som att något är fel med Patric? Stephanie kämpar på med sin musikkarriär – men räcker musiken för att livet ska kännas fulländat? Marcus håller på att rota sig i Linköping igen, men minnena från New York gör sig ständigt påminda. Kanske kan en ny vänskap vara lösningen?

Ådalas favoritgubbe Ragnar funderar mycket på kärlek, och oväntad förälskelse vänder plötsligt upp och ner på hans liv. Och så har vi Rigmor, som alltid varit säker på sin position i koloniområdet. Men ett besked från en familjemedlem får hennes självförtroende att vackla. Går det att förändra sig själv så sent i livet?”

Det här är ju fjärde och sista delen i serien om koloniområdet Ådala och jag tänker inte spoila eller avslöja något. Jag nöjer mig med att säga att det varit helt underbart att följa med i den här serien. Dessutom har jag haft lyckan att få guidad visning av Åsa Liabäck i just Ådala. Hon visade vilka hus som hon har hämtat inspiration ifrån, vi fikade nere vi ån vid kaffestugan och minsann – var det inte Ragnar som kom gående där? 😉 Nä, Ragnar finns tyvärr inte i verkligheten men Åsa har gjort sina karaktärer så verklighetstrogna att det är snudd på omöjligt att ta in att de inte finns där i Ådala på riktigt. Jag spanade för fullt efter dem när vi var där.

Serien om Ådala kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Berörande, härlig och underhållande läsning i ljuvliga miljöer, och med de mest fantastiska karaktärer. Det här är en serie jag nog måste läsa om någon gång, inte minst för att få en dos av Ragnar.

Har du inte läst serien har du en väldigt fin läsupplevelse framför dig.

Kallt nog för snö av Jessica Au

Det här var en väldigt fin läsupplevelse, om en mor och en dotter och deras minnen. Lågmäld, vacker och tankeväckande läsning.

”En kvinna besöker Japan med sin åldrande mor. De går på konstmuseer, äter middagar och tar skydd undan regnet. De samtalar om livet, om banala saker, och mellan samtalen råder en svårtolkad tystnad. Under ytan tar en berättelse form, om migration, avstånd och den eviga gåta som en familj innebär.”

Den här boken skulle lämpa sig väl som bokcirkelsbok för det är en bok som bjuder på mycket att diskutera. Trots sina få sidor rymmer den mycket, eller är det tack vare? Jag tycker ofta att det är just de tunna böckerna som lockar till eftertanke och stora funderingar. Att med få, precisa och väl valda ord mejsla fram sin berättelse kräver sin ordkonstnär.

I den här berättelsen möter vi en åldrad mor och hennes dotter som är på resa i Japan. Modern är från Hongkong och dottern är uppvuxen i Australien. Trots att de tillhör samma familj har de därför kulturkrockar. En väldigt talande scen är när de är på restaurang och ska beställa mat. Dottern har svårt för de japanska tecknen och mamman tar över och gör beställningen. När de äter använder mamman ätpinnarna med en elegans medan dottern känner hur hon får kämpa och att pinnarna aldrig ligger riktigt rätt i sin hand. En mor och en dotter – från skilda kulturer. De når inte helt fram till varandra, det ligger alltid en hinna av utanförskap och främlingskap runt dem.

Det finns SÅ mycket att prata om kring den här boken. Jag kände när jag slog igen boken att jag hade velat samtala kring den, läsa den igen och grotta ner mig i deras minnen och upplevelser en gång till. Jag kände mig inte riktigt färdig med boken.

Missa inte den här pärlan till bok!

Jessica Au är en australiensisk författare och jag valde boken som mars månads Australien-bok, även om den som sagt utspelar sig i Japan.

Inget av det här är sant av Lisa Jewell

Lisa Jewell är en favoritförfattare och med den här boken befäster hon den titeln än mer. För wow så spännande det här var! Jag började lyssna i fredags och sedan hade jag svårt att sluta. Den sista halvan lyssnade jag non stop för det var omöjligt att pausa.

”När den populära podcast-stjärnan Alix Summer är ute på den lokala puben och firar sin 45-årsdag, träffar hon Josie Fair. Det visar sig att även Josie är ute och firar sin 45-årsdag. När de några dagar senare stöter ihop igen utanför Alix barns skola, berättar Josie att hon lyssnat på Alix podcast och föreslår att hon själv skulle vara ett bra intervjuobjekt. Alix känner sig tveksam till en början, men Josie påstår sig bära på en stark livshistoria och till slut går Alix med på förslaget.

Men snart går det upp för henne att Josie bär på mörka hemligheter, och steg för steg nästlar hon sig in i Alix liv – och in i hennes hem.

Och plötsligt försvinner Josie. Och handlingen i Alix true crime-podcast kretsar nu kring henne själv. Vem är egentligen Josie Fair? Och vad döljer hon?”

Jag vet inte om det här är nionde eller tionde boken jag läser av Lisa Jewell men jag kan konstatera att hon bara blir bättre och bättre. Hon är en mästare på att skildra mänskliga relationer, psykologisk spänning och bladvändare. Först saknade jag när hon gick över till mer mörka berättelser, men nu har jag helt accepterat det och jag älskar när hon håller sig just till den psykologiska, lite krypande otäcka, spänningen.

I den här boken är det personerna mer än berättelsen i sig som är otäcka. Flera obehagliga, opålitliga och lite skumma typer tar plats i den här berättelsen. Vem kan man lita på? Vem talar sanning? Lisa Jewell håller oss på halster från början till slut och mot slutet vill jag nästan snabbspola för att få svaren jag söker.

Jag hade äran att träffa Lisa Jewell på bokmässan förra året och det var så intressant att få höra henne berätta om sitt skrivande. Hon var dessutom så otroligt trevlig mot oss läsare.

Gillar du psykologisk spänning får du inte missa den här boken. En riktigt spännande, välskriven och intressant bladvändare som får tankarna att snurra i huvudet. Definitivt en av hennes bästa böcker.

Ta min hand av Dolen Perkins-Valdez

Det här är en imponerande roman. Den är skönlitterär men bygger på verkliga händelser och den griper tag, ruskar om och väcker frågor. Hur kunde detta få ske?

”Montgomery, Alabama, 1973. Den nyutexaminerade sjuksköterskan Civil Townsend kommer från en välbärgad familj och drömmer om att förändra världen. Hennes första jobb blir på en familjeplaneringsklinik där hon äntligen får göra det som ligger närmast hjärtat: att ge kvinnor friheten att ta kontrollen över sina kroppar och styra sina liv.

Hennes första patienter blir två unga systrar som bor tillsammans med sin farmor och pappa på landsbygden. Vid första hembesöket chockas Civil över den misär flickorna lever i. Det fallfärdiga skjulet där familjen bor består av ett enda litet rum utan rinnande vatten, och stanken är kväljande. Hon tar sig an systrarna och hjälper dem, men börjar snart fatta misstankar. Varför ska så unga flickor få preventivmedel, trots att de inte ens varit i närheten av pojkar ännu? När Civil inser att hon och hennes kollegor utnyttjas i en hänsynslös konspiration, tvingas hon välja mellan att lyda order eller riskera allt för att göra det rätta.”

Jag tycker om att lära mig av böcker, även om kunskapen ibland gör ont som i den här. Men samtidigt som vi återigen får ta del av människans ofattbara grymhet, är det också en hoppfull berättelse. En enda persons mod och styrka kan göra skillnad. En enda person kan starta något, öppna andras ögon och få folk att gå samman och göra stora förändringar.

Författaren tillbringade tre år med att göra research och det märks att boken har en stark grund. Hon skriver att hon tror på romanens makt att påverka. Jag tror också på det. Jag tror att historiska romaner har en viktig roll i att utbilda och påminna oss om saker som har hänt, så att det inte händer igen. En skönlitterär bok har förmågan att kunna nå ut till många.

Det här var verkligen en gripande, berörande och upprörande bok med en mix av mod, systerskap, familj och en hoppfullhet om att nå fram till något bättre. Definitivt en av årets bästa böcker.

Bokpost med blurb

Bokpost! 💕 Bästa Sofia på Lavender lit skickade den här boken till mig och om ni zoomar in kanske ni förstår varför. Jag har en BLURB på framsidan längst upp. 🥰

Jag läste den här boken förra året när vi var i Spanien och jag älskade den. Det var njutläsning från början till slut och som det står i min blurb är det här verkligen feelgood när det är som bäst. Den var rolig, sorglig, romantisk och med fantastiska karaktärer.

Vill verkligen varmt rekommendera den här boken!

España por favor av Åsa Hellberg

Denna solgula karamell fick mig på fall, både när det gäller omslag och innehåll. Att den delvis utspelar sig i Spanien gjorde den till måste-läsning för mig. Spanien är ju som mitt andra hemland. 🇪🇸

”Tre saker händer samtidigt i Fjällfors: Mias man dör, Nooras dotter blir gravid och Lotta tvingas flytta hem till sin exman i Luleå. Bostäder ska säljas på en övermättad marknad, där elpriserna skjutit i höjden och räntekostnaderna är svindlande till och med för ett hus i Norrlands inland.

Hur går det nu med de tre bästisarnas dröm om Spanien? Skulle inte livet bli bättre efter 60? I kyrkokören sjunger Lotta Y viva España så högt att Gud kan höra henne, på pizzerian jobbar Pedro som får änkan Mia att dåna, och när Noora spår sig får hon veta att Spanien och en änglabutik kanske inte är en lysande idé just nu.

Men så kommer stumma 81-åriga Dolores med sin halmhatt och hemlängtan, och då ändras allt ännu en gång.”

Jag har läst det mesta som Åsa Hellberg har skrivit så jag visste redan innan att jag skulle bjudas på varma karaktärer, humor och sorg om vartannat. I den här boken är det verkligen högt och lågt. Det är död och svår sjukdom för att i nästa sekund vara spirande romantik och skrattanfall, precis som det är i verkliga livet. Jag har skrattat och blivit berörd, blivit förbannad på skitstövlar, hejat på 81-åriga damer som tar modet till sig.

Det är ljuvlig läsning från början till slut och när jag slog igen boken kände jag att jag inte var färdig med dessa karaktärer. Kan de kanske få återkomma i en ny bok?

Tack Åsa Hellberg för ännu en bok om och med härliga kvinnliga karaktärer som är precis som vem helst, med fel och brister och drömmar och önskningar. Det här var underhållande läsning med både svärta och hopp. En solgul pärla som fick mig att drömma mig bort till Spanien, sol och hav för en stund.

Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén

Den här boken har hyllats och lovordats och mina förväntningar var skyhöga. Men jag behövde aldrig vara orolig. Den höll för förväntningarna och mycket mer därtill. För vilken bok det här är! 🥳

”Hemma hos Bo bryts den stilla tillvaron sällan av något annat än besöken från hemtjänsten. Men han har ju sin älskade jämthund Sixten, så helt ensam är han inte. I tomrummet efter frun som flyttat in på demensboende i Östersund börjar funderingar och tvivel riva i Bo. Tiden blir alltmer knapp för att hinna lösa det som ibland känns omöjligt – relationen till sonen.

Trevande försöker far och son att nå fram till varandra. Men samtidigt är sonen övertygad om att Sixten måste flytta. Hotet om att förlora sin hund rör upp ett virrvarr av känslor som får Bo att minnas tillbaka på sitt liv, sitt faderskap och sitt sätt att visa kärlek.”

Jag har inte ord nog för att uttrycka mina känslor efter att ha läst. Från början till slut bjöds jag på en så oerhört fin berättelse som gick rakt in i hjärtat. Så fint språk med dialektala uttryck som förhöjde känslan, vackra övergångar mellan Bosses minnen och nuet. Alla karaktärer runt omkring. Miljöbeskrivningarna. Hunden. Allt är så skickligt ihopsatt att det kändes som att vara med honom där på kökssoffan.

Alla förvarnade mig om att boken framkallar gråt och så fort någon säger så till mig gör det att jag INTE gråter. Men den här gången blev det som tur är inte så. För jag har gråtit, SOM jag har gråtit. När jag slog igen boken satt jag och grät en stund och det sköljde upp minnen från mitt eget liv, alla minnen och sorger som har passerat. Det var länge sedan jag grät till en bok, det kändes fint att få göra.

En av årets bästa böcker utan tvekan, kan jag säga redan nu. Jag ÄLSKADE den här boken. Så känslosam, vacker och gripande bok. En verklig läsupplevelse. Läs!

Den hemliga gästen av Nita Prose

Molly är tillbaka! Och vilket kärt återseende att få möta henne igen. Jag tyckte otroligt mycket om Städerskan, första boken om Molly.

”En ny röra.

Ett nytt mysterium.

Städerskan Molly är tillbaka!

Molly Gray sätter stolt på sig uniformen inför sina arbetspass på Regency Grand Hotel, där hon puffar upp kuddar, sopar upp gästernas hemligheter och osynligt återställer rummen till yttersta perfektion. När en känd gäst – en berömd deckarförfattare – faller ner mycket död i tesalongen, får Molly ta hand om ett ovanligt städuppdrag. Rykten och misstankar tar fart i hotellkorridorerna och en hel del smutsig byk träder fram i ljuset. Molly vet att hon kan lösa det mystiska dödsfallet. Men för att göra det behöver hon glänta på dörren till sitt eget förflutna, till uppväxten med mormor, till allt hon så länge har hållit undanstädat i sitt minne.

För Molly kände den döde gästen en gång i tiden – och han kände henne…”

Alla som har läst första boken vet att Molly är en väldigt speciell karaktär. Hon kan ha svårt att förstå det sociala samspelet människor emellan men hon har ett hjärta av guld och är plikttrogen och detaljfokuserad som få. I den här boken bjuds vi på mer om Mollys uppväxt, tillbakablickar från hennes och mormoders liv tillsammans. Som läsare förstår man ofta mer än vad hon själv gör och det är ibland hjärtskärande upptäckter. Det var väldigt intressant att få ta del av hennes uppväxt och få en större förståelse för henne och vad hon har gått igenom.

Förutom dessa tillbakablickar bjuds vi på ett nytt mordfall på hotellet och Molly med sitt sinne för detaljer blir inblandad i utredningen. Hon har dessutom en koppling till den döde gästen.

Jag valde att lyssna och läsa växelvis och jag tycker att boken är en väldigt lyckad uppföljning. Boken var både spännande och underhållande men framför allt är det ju Molly som karaktär som jag faller för. Det är intressant att se hur olika bemötande hon får av människor. En del är snälla och förstående medan andra utnyttjar henne och ibland pratar över huvudet på henne. Det sociala samspelet är väldigt intressant att studera.

Jag hoppas verkligen att det kommer fler delar om Molly och personalen på Regency Grand Hotel. Hon är en favoritkaraktär jag gärna vill återse fler gånger.

Floden sjunger ditt namn av Eleanor Shearer

Det här är en skönlitterär bok, men den bygger på verkliga personer och händelser. Författaren har själv sina rötter i Karibien, och det var genom en utställning som hon först hörde talas om kvinnorna som, när slaveriet var slut, lämnade plantagerna för att hitta barnen som tagits ifrån dem och sålts.

”Året är 1834 och den brittiska kolonialmakten har beslutat att slaveriet ska upphöra i Karibien. Beskedet tas emot med glädje bland slavarna på plantagen Providence på Barbados. Lyckan blir emellertid kortvarig då plantageägaren meddelar att slavarna måste arbeta i ytterligare sex år innan de blir fria på riktigt. En av slavarna, Rachel, är fast besluten att ta reda på vad som hänt de fem barn som tagits ifrån henne och sålts vidare till andra plantager. Hon kan inte vänta i flera år till. Rachel bestämmer sig för att fly och ger sig ut på en farofylld resa för att hitta sina barn. Sökandet tar henne bort från Barbados, längs en flod djupt in i brittiska Guyana och över havet till Trinidad. Rachel drivs av en obestridlig känsla av att hon inte kan bli fri förrän hon vet vad som har hänt barnen – Mary Grace, Micah, Thomas Augustus, Cherry Jane och Mercy. Lever de fortfarande? Är de lyckliga? Och kommer hon klara av att få veta svaret?”

Ibland fick jag pausa läsningen och tänka att det här har hänt på riktigt. Barn togs ifrån sina föräldrar och såldes. Familjer fick ibland aldrig mer återförenas. Slavägarna såg inte dem som människor, de var ren handelsvara. Det är ibland svårt att ta in människans ofattbara grymhet.

Även om boken rymmer mycket grymhet är det ändå en bok om hoppfullhet, familj, kärlek och stort mod. Rachel gör det som krävs för att ta sig fram till sina barn och på vägen möter hon både hjälpsamma och modiga människor. Hon tar sig över hav och genom tuffa landytor och överger aldrig hoppet om att hitta sina barn och få återförenas med dem igen.

Jag ska erkänna att jag har dålig koll på Karibiens historia och genom den här boken fick jag lära mig mycket. Rachel är baserad på en verklig person, Mother Rachael, och jag imponeras av hennes stora mod och beslutsamhet. Det är gripande och berörande läsning från början till slut.

Den här boken är säkert bra att bokcirkla om och på Historiska Medias hemsida finns en intressant intervju med författaren samt frågor till boken. Kan varmt rekommendera att spana in det. Och läs boken!

Med bergens andetag av Therese Widenfjord

Vilken fantastisk bok det här är. Jag tror minsann att jag har läst en av årets bästa böcker redan nu.

”Den New York-baserade fotografen Nick Turner återvänder till sin barndoms fattiga bergstrakter i Appalacherna när hans far blir sjuk. Det är hans sista chans att försonas med sitt förflutna. Men Nicks svek visar sig inte vara glömda. För hur mycket kan en familj egentligen förlåta?

I samma trakt finns även Ellie, en äldre kvinna som förlorat sitt hem och måste kämpa för att överleva. När Nicks och Ellies vägar korsas, förändras deras liv för alltid.”

Jag hade väldigt höga förväntningar på den här boken. Det var något med både titel och omslag som lockade mig och fick mig att känna att här väntar en stor läsupplevelse. Och så blev det verkligen. Jag försökte läsa boken långsamt, för att njuta både av det vackra språket och de målande miljöbeskrivningarna men mot slutet var jag tvungen att snabbläsa för att få alla svar. Jag kunde inte lägga ifrån mig boken när slutet närmade sig. Jag var så oerhört berörd och innästlad i både Nicks och Ellies historia att de inte kändes fiktiva.

När jag började läsa boken visste jag inte riktigt vad boken skulle handla om, och det gjorde läsupplevelsen bara större. Att få följa Nick och Ellie utan att veta så mycket om dem innan. Baksidetexten avslöjar egentligen inte så mycket, utan ger bara en liten känsla och hint. Mycket föredömligt! Alldeles för många böcker avslöjar för mycket av handlingen genom baksidetexten.

Utan att själv avslöja för mycket är detta en bok med stort fokus på natur, det handlar om familjeband och tillhörighet, om hem och djurs läkande kraft. Jag levde mig så starkt in i berättelsen att jag nästan kände mig förvirrad när jag slog igen boken och tittade upp och upptäckte att jag var i mitt eget hem.

Missa inte denna pärla till bok! Så stark och gripande läsning.

Jag vill riva upp himmel och jord av Marie Lok Björk

Det här är verkligen precis min typ av bok. Jag älskar att läsa historiska romaner och kunna förena nytta med nöje, lära mig något medan jag njuter av en bra historia. Lite extra faller jag för när det är kvinnornas historia. Kvinnor som plöjt vägen för oss andra som kommer efter.

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Det var lärorik, underhållande och fängslande läsning. Så himla intressant att läsa om vardagslivet, kvinnan vs mannens roll, skillnaden mellan olika klasser. Läsningen bjöd på ett brett känsloregister. Ibland blev man arg för att i nästa stund känna hopp och glädje. Ibland var det gripande och sorglig läsning. Så många känslor och tankar kring både karaktärer och händelseförlopp.

Vilken otroligt fascinerande kvinna hon var. Full av mod och energi, men också ödmjuk och medmänsklig. Hon vågade stå upp när något var fel, men vågade också erkänna sina egna brister och lära av dem. Hon stärkte och pushade även andra i sin kamp. Så imponerad av denna kvinna och vad hon lyckades driva igenom.

Gillar man historiska romaner får man absolut inte missa den här. Jag vill även slå ett slag för Marie Lok Björks förra bok ”Att välja ett liv” som också bjuder på en fantastisk läsupplevelse.