Kategoriarkiv: Recension 2013

En orolig grav av Elly Griffiths

Publicerad den av
2

en oroligDet här är femte delen i serien om Ruth Galloway, och vad jag vet är det den absolut senaste. Nu väntar vi ivrigt på fler böcker, för den här serien blir bara bättre och bättre för varje bok.

Ruth Galloway, arkeolog och känd benexpert – det vet vi alla vid det här laget. Kommissarie Harry Nelson, kallad Nelson av alla, är så klart även han med. Cathbad, Kate och alla andra vi har lärt känna genom serien återkommer också. I den här boken inleds handlingen med att Ruth får ett brev från sin gamla kurskamrat Dan. Han ber henne om hjälp att undersöka ett skelett han har funnit, ett skelett som man antar är en mycket betydelsefull person. Dan uttrycker rädsla i sitt brev när Ruth får brevet är han död, i en brand som man misstänker är anlagd. Ruth bestämmer sig för att åka till Blackpool och undersöka benen och hon tar med sig Kate och även Cathbad. Men onda krafter vill inte att hon ska undersöka benen och hon får hotfulla sms som hon ignorerar. Hon åker dit ändå och samtidigt befinner sig Nelson där på semester med sin familj, vilket så klart leder till att de ännu en gång blir inblandade i samma rättsfall.

Den här delen, i likhet med den förra Känslan av död, är de två bästa i serien. Jag läste dem direkt efter varandra eftersom förra boken lämnade en mersmak som jag spann vidare på. Och jag blev som sagt inte besviken. I den här boken är det dessutom ännu mer om relationerna karaktärerna emellan. Det är just karaktärerna och deras så olika personligheter som jag har kommit att tycka så mycket om. Att Cathbad har fått ta stor plats i dessa två delar bidrar definitivt till varför jag gillar dem så mycket.

Jag vill egentligen inte analysera boken särskilt mycket, eller ens avslöja handlingen. Jag vill i stället slå ett slag för hela serien. Det är deckare blandat med historia och relationer. En deckare som egentligen inte är en deckare skulle jag vilja säga. Jag som inte alls gillar deckare faller pladask för den här serien. Jag bara älskar det, så enkelt är det. Kanske är det arkeologen i mig som talar. Oavsett vilket är det här en serie som jag varmt rekommenderar alla att läsa. Och om man har fastnat i serien – se till att komma till de här två delarna. De är värda det. De är så himla, himla bra.

Läs! Hela serien – bara läs på.

Läs mer om hela serien här.

Inferno av Dan Brown

Publicerad den av
2

20130708-225543.jpgKanske hade jag för höga förväntningar, eller så är det här en typ av litteratur som jag helt enkelt inte gillar längre. Att jag inte tyckte den var särskilt bra kan jag avslöja redan nu.

Vi möter så klart Robert Langdon ännu en gång, fast i den här boken har han råkat ut för minnesförlust och ska med trevande minne ta sig ifrån folk som försöker mörda honom. Till sin hjälp har han läkaren som räddade honom när han vaknade upp på sjukhuset; Sienna. Tillsammans tar de sig igenom främst Florens för att hitta svaren de söker, och hack i häl finns deras förföljare. Minnesförlusten gör allt snäppet svårare då Robert Langdon inte kommer ihåg varför han är i Italien eller folk han har träffat på där under tiden. Eller för den delen – hur fick han minnesförlusten?

Det kan vara det där med minnesförlusten som bidrar till mitt ointresse för handlingen. Själva grejen med honom är just hans expertis. Jag reagerar också med en suck när jag lyckas lista ut vart de ska gå innan de själva gör det. Jag har varit i Florens en gång, för tio år sedan, och jag borde inte kunna lösa problemen innan de kan det. Där försvinner en del av spänningen i boken. Och så där fortsätter det hela boken igenom. Jag gäspar mig igenom boken när jag i stället borde sitta som naglad vid Dan Browns karakteristiska cliff hangers. Men nej. Jag tappar i stället intresset alltmer för varje sida jag läser.

Jag har tyckt om hans andra böcker och jag älskade den spänning som Da VInci-koden bjöd på. Och jag älskar det här med att mixa en fiktiv berättelse i historiska miljöer där jag själv har varit. Jag tycker om att kunna se ställena framför mig och att veta att jag själv har varit där. Det bidrar till känslan för boken. Men i den här boken funkar det inte alls. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men jag reagerar negativt på flera saker i boken. Den var inte alls så spännande, intressant och blandvändare som jag brukar tycka om hans böcker.

Nope, tyvärr. Den här boken kan jag inte rekommendera. Däremot tyckte min sambo om den, och han läste den före mig. Själv hade jag den liggandes på soffbordet i flera veckor innan jag slutligen tvingade mig att läsa ut den. Det är inget särskilt bra betyg för en bok.

Känslan av död av Elly Griffiths

Publicerad den av
3

känslanDet här är fjärde delen i den bland bokbloggare så populära serien om arkeologen och benexperten Ruth Galloway, och faktiskt en av de bästa i serien. Det som jag gillar med serien – arkeologin, mystiken och relationerna människor emellan, får verkligen komma till sin rätt här.

Den här gången blir Ruth inblandad mer än vanligt då det är hon som hittar den döda intendenten på Smiths museum. Hon ska medverka vid en kistöppning av en förmodad biskop, men i stället för ett mediabevakat ögonblick blir det i stället ett fall för rättsundersökning. Och där kommer givetvis kommissarie Nelson in i bilden. Efter intendentens död dör dessutom ytterligare en person och Nelson insjuknar i någon konstig åkomma. Kravbrev om att återlämna kranier från aboriginer och aktivister som kommer med direkta hot – vem är det som ligger bakom?

Som sagt, det här är en av de bästa delarna i serien. Det är spännande, underhållande och en precis rätt mängd mystik för att jag ska falla pladask. Det blir sträckläsning på den här boken, och jag hann inte mer än slå igen den förrän jag tog tag i den femte delen i serien.

Det här är deckare som t.o.m. jag gillar. Det är snällt utan att vara mesigt, mystiskt utan att bli konstigt och så lite kärlek på det. Jag gillar karaktärerna. Jag gillar Ruth som känns mänsklig och sådär alldeles lagom vanlig för att man ska tycka om henne. Nelson må vara lite bufflig, men jag gillar hans sätt att reagera på både saker och människor. Och så Cathbad – han växer med böckerna. Han är definitivt en av favoriterna för mig. Inget och ingen rubbar honom, och hans sätt att se på sin omgivning gör att jag gärna själv skulle vilja ha honom som min vän.

Återigen – läs den här serien! Första delen Flickan under jorden är bra, men så dippar serien något i andra och även tredje delen. Tänk då på att det väntar två riktiga godbitar i fjärde och femte delen. Icke att missa!

Läs mer om boken här.

4-timmarskroppen av Timothy Ferriss

Publicerad den av
3

4-timmarskroppenDen här boken beskrivs som ”en extremguide till snabb fettförbränning, ökad styrka, maximal prestationsförmåga och bättre sexliv.” Då är det kanske inte så konstigt att den toppar många försäljningslistor?

Timothy Ferriss har genom personliga experiment på sig själv och intervjuer med läkare/experter/forskare tagit reda på vad som funkar och inte funkar. Hans egentliga huvudfråga är hur lite är minsta möjliga för maximalt resultat? Vilka är de minsta förändringarna man behöver göra för att få grymma resultat?

Det är en riktigt härligt nördig bok för en träningsintresserad som jag. En del går helt emot vad man har lärt sig från andra källor, annat är bara något (=rätt mycket) mer extremt. En del saker avråder han från att testa, annat lägger han fram som ”gör så här så får du de här resultaten”. Det är väldigt intressant läsning, och jag slukade boken under semesterresan till Rhodos. Där låg jag vid poolen och läste om träning och mat och längtade hem för att få testa en del av det han skriver. Kanske inte det där med isbad i badkaret dock…

Boken är en rätt salig blandning och han skriver i inledningen att det inte är tänkt att man ska läsa den från pärm till pärm, utan snarare att man ska läsa det område man är intresserad av. Om man vill ha större fettförbränning, bättre uthållning, maximal muskeltillväxt, bättre sexliv, bättre sömn o.s.v. Men jag kunde inte låta bli att svepa hela boken på en gång, för jag blev fast. Och min sambo fick bli bollplank för alla de tankar som dök upp under läsningen. Jag har beordrat honom att läsa den så jag kan ha någon att diskutera den med sedan. För den väcker många tankar och funderingar om kroppen, vad man kan göra med den och hur man ska kunna göra det.

En bok att rekommendera om man är intresserad av någon av de saker som han skriver om. Det är mycket fakta, men om man inte gillar det kan man lätt hoppa över vissa partier. Han skriver väldigt underhållande och personligt, vilket gör att det aldrig känns som att läsa en faktabok. Han ber t.o.m. sin mamma om ursäkt i förordet, för alla experiment han utsatt sig för. Det säger en del om den här boken och en del av innehållet. Läsvärt och rekommenderas! Finns att låna som e-bok också (klick, klick!), vilket jag gjorde. Men så här i efterhand känner jag att det nog är en bok jag vill äga och kunna återkomma till.

Lär mer om den svenska boken här och kolla in hans hemsida där allt finns sammanställt här. Han hänvisar mycket till hemsidan i boken, för vidare info.

Mitt perfekta liv av Magdalena Graaf

Publicerad den av
Svara

mitt perfektaDet här med att låna e-böcker gör att jag ibland klickar hem böcker på måfå. Böcker som jag kanske aldrig hade lånat annars. Smidigheten och snabbheten med dessa enkla klick gör boklånadet så otroligt enkelt. Jag blir mer och mer förtjust i e-bokens värld.

Den här boken klickade jag hem, trots att jag inte läst hennes debut Det ska bli ett sant nöje att döda dig. För mig har Magdalena Graaf länge varit tjejen som tryckte sina nakna bröst mot sin systers på en plansch i en gammal pojkväns pojkrum. Rätt osmakligt, tyckte jag då, och satte därmed en stämpel på både henne och systern. Men. Folk ändrar sig, växer upp och blir (förhoppningsvis) klokare. Och hur mycket jag än påstår att biografier och memoarer inte lockar mig, gillar jag ju faktiskt att läsa om människors liv. Det där resonemanget går helt enkelt inte ihop sig.

Jag läser alldeles för många livsstilsbloggar där bloggaren är framgångsrik, smal, snygg, lycklig och har mycket pengar. Perfektionismen är total. Och det var nog det som lockade med den här boken – att få läsa att det där perfekta kanske faktiskt bara är en yta. Att alla, även den till synes så perfekta, har sin monster och problem i vardagen.

Jag gillar den här boken. Magdalena Graaf visar på humor och bjuder på sig själv och sitt liv. Hon är väldigt öppenhjärtig och jag får en helt annan bild av henne mot vad jag hade där på 90-talet. Och det känns både befriande och roligt att läsa om henne och hennes vardag. Jag tycker att hon har en skön inställning till livet, att allt inte behöver vara så allvarligt och seriöst och perfekt. Inte för att jag gillar att läsa om människors olycka och problem – snarare så att få inblick i andras liv och vardagspussel. En sida vi kanske aldrig visar upp offentligt, men som finns där bakom fasaden. Och det är det som hon vill visa med den här boken.

En underhållande och samtidigt tankeväckande bok, särskilt när hon skriver om sin hjärnblödning. Det var ett avsnitt som verkligen berörde. Jag blir faktiskt sugen på att läsa även hennes andra (första) bok, och om om den finns att låna som e-bok ska jag klicka hem den till paddan på en gång.

Läs mer om boken här.

Det sällsamma fallet Benjamin Button av F. Scott Fitzgerald

Publicerad den av
3

benjamin_buttonNoveller verkar ha kommit starkt den senaste tiden, och det kan jag mycket väl förstå. Det är så himla skönt att läsa noveller, särskilt när man är mittemellan böcker och vill läsa något kort men ändå givande. När jag upptäckte att man kan låna Novellix noveller som e-bok var det alltså klick, klick som gällde.

Den här novellen har filmatiserats (2008)  med Brad Pitt och den fantastiska Cate Blanchett i huvudrollerna. När jag  såg filmen tyckte jag väldigt mycket om den, mycket tack vare den speciella historia den bjuder på. Då hade jag ingen aning om att den var baserad på en novell. Ganska nyligen såg jag novellen bli recenserad lite här och där och blev då nyfiken på att läsa den själv.

Benjamin Button är huvudperson i den här ganska märkliga historien. Han föds nämligen som en gammal man, och hans far får minst sagt en chock när han får se sin nyfödda son första gången. Mitt bland alla bebisar sitter han där som en 70-årig man, med långt skägg, och pratar med sin far. Det är inte vad han har förväntat sig, och Benjamins liv blir mycket annorlunda. Han går nämligen omvänd väg då han föds som gammal och sedan blir allt yngre, för att sedan sluta livet som en bebis. Det är inget enkelt liv för honom eftersom alla andra i hans omgivning följer åldrandets väg på ”rätt” håll och han får slåss mot många fördomar.

Det är en berättelse som visar på hur vi alltid tar för vana att placera saker och ting (och människor) i särskilda fack. Allt som inte passar in är konstigt och lite skrämmande. Benjamin lyckas bara passa in under korta perioder, då han är i ”rätt” ålder med de han umgås med. Sedan måste han ta sig vidare, vilket för hans del innebär att umgås med allt yngre personer.

Eftersom det är en novell blir det rätt stora skillnader mellan den och filmen, men jag tycker faktiskt att filmen berikar. Särskilt kärlekshistorien blir speciell då de först möts i helt fel ålder för att sedan mötas på vägen så att säga. I novellen är det inte samma kärlekshistoria, och jag saknar faktiskt den eftersom det är den jag bär med mig starkast ifrån filmen.

Det är en mycket intressant och bra novell som visar på att även en kort historia kan vara nog så stark. Det var första gången jag läste något ur Novellix utgivning och det kommer definitivt att bli fler.

Läs mer om Novellix här och om den här novellen här.

Nick & Norahs oändliga låtlista av Rachel Cohn och David Levithan

Publicerad den av
1

nick och norahVissa böcker ser man överallt och man lägger dem till att-läsa-listan, men så får de stanna där under lång tid. När jag plockade ihop sommarkassen från jobbet fick den här boken äntligen följa med hem, för nu var det dags att läsa den här snackisen. En omtyckt snackis, vad jag har förstått.

Tyvärr kommer jag inte att kunna hylla den här boken såsom många andra har gjort. För mig blev den snarare en kamp, och jag fick tvinga mig att läsa klart den. Kanske har jag fått en liten överdos på böcker där två författare har turats om att skriva berättelsen ur tjejens och killens perspektiv. Det har blivit några sådana nu, och jag är ärligt talat lite mätt på det. Här är det som sagt Nick och Norah som turas om att berätta i vartannat kapitel. De träffas på en klubb när Nick i panik ber hennes låtsas vara hans flickvän, och så fortsätter de kvällen tillsammans och upptäcker så klart att de tycker om varandra. Men ingenting är enkelt och de bär båda två på bagage som påverkar dem. Och båda två har ex som är högst närvarande både i tankarna och i verkligheten.

Mer än så kan jag inte beskriva handlingen för jag tycker inte att det händer så mycket mer. De ältar sina ex, de flyr från varandra, de dras till varandra, och de säger ordet ”fan” mer än någonting annat. Inte för att jag är känslig för svordomar, men det blir jobbigt många ”fan” i den här boken.

Nä, det här var absolut inget för mig. Det var rätt långtråkig läsning, utan direkt innehåll eller känslor. Jag fick faktiskt skumma igenom de sista sidorna för att ens orka läsa ut den, och det är inte ofta jag känner så. Det var någonting i den här boken som gjorde att jag inte berördes av varken karaktärerna eller berättelsen. Det hjälpte inte ens att den utspelar sig i New York, mina drömmars stad.

Jag har bara läst en massa hyllningar av den här boken, så jag känner mig oändligt tråkig som dissar den. Men ibland är det så – en bok som älskas av någon dissas av någon annan. Och den här gången är det jag som dissar. Jag har tidigare läst Ibland bara måste man av David Levithan, och den fick rätt positivt omdöme av mig. Å andra sidan tog det lång tid att läsa ut den, och nu i efterhand kan jag tänka mig att fanns en anledning till det.

Digitalfotografi steg för steg av Josefine Gunnarsson

Publicerad den av
2

digitalfotoDet här är en riktigt bra och grundläggande bok om digitalfotografi. Den går igenom precis allt man behöver, från grunderna. Den riktar sig mot amatörer/hobbyfotografer som har en systemkamera och vill lära sig att komma ifrån att alltid använda auto-läget. Här finns både tekniska förklaringar om vad t.ex. en bländare och slutare gör, men också tips på hur man kan ändra inställningarna. Våga testa, är det störta tipset.

Förutom rent tekniska förklaringar finns också tips och inspiration på hur man får bättre bilder. Hur man får en fin blå himmel vid landskapsfoto, hur man tar porträttbilder, bättre semesterbilder, macro o.s.v. I slutet finns också en guide till hur man använder Photoshop Elements.

Jag gillar den här boken och det är en sådan där bok man kan ha i bokhyllan och komma tillbaka till. Testa lite, och sedan återvända för att läsa på mer och så testa igen. Att fotografera är en stor hobby för mig, och jag har försökt läsa på och lära mig på egen hand, men ibland har jag stått där och funderat över varför vissa saker helt enkelt inte funkar. Eller varit för okunnig i den tekniska biten, inte känt min kamera tillräckligt bra. Och det är det som är poängen – man måste lära sig grunden i hur ens kamera fungerar. Annars kan man aldrig komma ifrån det så bekväma auto-läget och våga experimentera.

En bra bok för fotointresserade helt enkelt. Kanske som present till någon som precis har köpt sin första systemkamera?

Läs mer om boken här.

Personer du kanske känner av Jay Asher och Carolyn Mackler

Publicerad den av
2

personerDet här är en av böckerna ur den stora bokkassen som jag lånade hem från mitt blivande skolbibliotek. En bok som är populär bland eleverna, och som jag också har sett fått rätt bra kritik på andra ställen.

Bokens huvudpersoner är Emma och Josh som varit vänner och grannar i många år, och de delar på berättandet. Året är 1996, och precis som det står på baksidan av boken var Internet inte särskilt vanligt då. När Emma får en ny dator av sin pappa får hon också ett paket med Internet att installera. Väl inne på nätet (när modemet har kopplat upp och därmed spärrat telefonlinjen…) kommer det upp en sida som heter Facebook, något Emma aldrig har hört talas om. Till sin förvåning upptäcker hon att hon själv finns med, fast i en 15 år äldre version. Först tror hon och Josh att det är fejk, men så hittar de även hans sida. Han kommer att vara lyckligt gift med en av skolans populäraste tjejer, medan Emma är gift och olycklig med någon hon ännu inte känner. Men så märker hon att små förändringar i nuet ger ringar på vattnet som ändrar hennes framtid och hon vill se till att hon blir lycklig i framtiden. Frågan är bara hur pass bra det egentligen är att veta så mycket om sin framtid. Och Josh är orolig att hennes mixtrande med framtiden även kommer att påverka hans framtid.

Jag gillar idén med den här boken, och jag gillar att den utspelar sig just 1996. Då gick jag i tvåan på gymnasiet och hade aldrig varit ute på Internet, bara hört talas om det. Orättvisan var stor när vi fick veta att de som gick i ettan minsann fick testa att vara ute på nätet under datakunskapen. Det fick aldrig vi. Jag tror att det dröjde ytterligare något år innan jag fick testa det, på annan plats då. Och det dröjde ända till 1999 innan jag skaffade en e-postadress. Facebook var jag däremot tidig med, så pass tidig att ingen jag kände hade det och det därmed var supertråkigt och meningslöst att ha det. Jag fick en inbjudan via en kompis som då bodde i England, sedan dröjde det ett bra tag innan andra hittade dit och så sa det pang och så var alla där.

Skulle man vilja veta saker om sig själv i framtiden? Jag kan förstå att det lockar när man är tonåring, att få veta om man gifter sig och får barn, vad man jobbar med och var man bor. Sådant tänker man ju rätt mycket på under tonåren. Nu som vuxen vill jag däremot inte veta något om framtiden. Det får bli som det blir helt enkelt.

Det här är en rätt så charmig och underhållande bok. Lättläst och lättsmält och helt perfekt semesterläsning. Jag kunde inte låta bli att kastas tillbaka till min gymnasietid och fundera över personer jag umgicks med då, och vad de gör i dag. Jag gillar Josh och Emma, att de är två helt vanliga tonåringar med funderingar över livet och framtiden som man har då. Det finns en lite djupare underton i boken, om existensiella frågor och konsekvenser av sitt handlande. Det är en bok som skulle kunna leda till riktigt bra diskussioner i ett klassrum.

Och – jag gillar att läsa en bok som visar så tydligt hur det var innan datorer och mobiltelefoner fanns i var mans hem. Här kan ungdomarna inte ringa hem när de är sena (de har inga mobiler) och här kan man inte sitta vid datorn hur som helst (för då kan ingen ringa på den fasta linjen). Och ja, det var så här jag växte upp. Tänk vad kul min dotter kommer att tycka att det är, när hon blir större. Va, fanns det inte datorer och mobiler när du växte upp mamma? Jag kanske får sätta den här boken in händerna på henne då.

Läs mer om boken här.

 

Mindful eating av Elin Borg

Publicerad den av
2

mindful eatingJag har alltid haft ett något komplicerat förhållande till mat. Inte på så sätt att jag har haft, eller ens varit i närheten av, anorexia eller bulimi. Det har varit komplicerat på så sätt att det har upptagit en stor del av mina tankar, och andras för att vara ärlig. Utan att skylla ifrån mig har jag haft en hel del människor omkring mig som har bidragit till problemet. Ett ex som kommenterade negativt varenda gång jag åt så att jag till slut fick äta i smyg, en mamma som ofta stolt påpekade hur smal hon var när hon var ung (eftersom hon aldrig åt), kompisar som själva haft samma problem och spridit runt det till alla omkring sig i en enda stor ond cirkel o.s.v. Mat, vikt och att vara smal har fått alldeles för stort fokus av folk i min närhet. Dessutom jobbade jag på gym i flera år och där fanns en hel del osunt förhållande till mat. Det kanske inte är så konstigt att jag själv tycker att mat är så himla jobbigt och svårt, och har svårt för att njuta av att äta. Jag har inga problem med mat så länge den är nyttig, men att kunna njuta av en chokladkaka eller pizza eller liknande – det är det som är det jobbiga. Det ger bara skuldkänslor. Mat är för mig så skuldbelagt och att bli bortbjuden och äta tårta och kakor kan nästan ge mig ångestkänslor, så jobbigt är det. Och om jag hamnar i en period då maten inte är så bra, då kan jag gå omkring med ständig ångest och skuldkänslor vilket bara gör det hela ännu värre. Det blir som en ond cirkel jag inte klarar att bryta. Maten blir min fiende.

Den här boken handlar just om att medvetandegöra sitt ätande. Bokens undertitel är Lyssna på din kropp och ta kontroll över ditt ätande. Den är upplagd som en sexveckorskurs och det är olika uppgifter och funderingar för varje ny vecka. Vissa saker känner jag inte alls rör mig – som t.ex. det här med att motstå frestelser i affären. Jag har inte det problemet att jag inte kan stå emot att köpa hem skräpmat. De bitarna gav alltså inte mig så mycket. Däremot tyckte jag att det var väldigt intressant att läsa om socialt ätande och kompensatoriskt ätande, att lära sig att fundera över varför man äter. En av uppgifterna går ut på att föra matdagbok och också kategorisera varför man äter, och det ger faktiskt en hel del aha-upplevelser. Att vara medveten om varför man äter och att göra ett medvetet val att äta, att vara närvarande.

Det är intressant att få ta del av andras upplevelser, och det finns många exempel från andra kursdeltagare. Vissa saker som tas upp har jag själv inte ens varit medveten om, och det är ju först när man blir medveten om något som man kan göra något åt det.

Det här är en väldigt lärorik och intressant bok som gav mig mycket. Det är en bok som jag kommer att återkomma till och som jag kommer att rekommendera andra att läsa. Om man är intresserad av mindfulness, att lära sig medvetandegöra sitt ätande och bli mer positivt inställd till både mat och sin kropp – då är det här en bra bok att läsa.

Läs mer om boken här. Där finns också mycket mer att läsa om begreppet mindfulness och vad mindful eating är. Klicka runt på sidan och läs mer om både boken och publicerade artiklar i ämnet.

De skandalösa av Simona Ahrnstedt

Publicerad den av
5

skandalösaNär jag fick Simona Ahrnstedts debut Överenskommelser i händerna, kom den med ett långt koppel lovord. Så långt att jag hade svårt att tro på det. Var den verkligen så bra? Och ja, det var den verkligen. Därför förstår jag inte alls varför jag inte ens har läst hennes andra bok Betvingade. Mycket, mycket konstigt. När den här boken damp ner i brevlådan, helt utan min vetskap, blev jag både glad och förväntansfull. Nu var det äntligen dags att läsa historisk romance igen!

Det är två huvudpersoner i den här boken; Magdalena Swärd och greve Gabriel Gripklo. När det står klart att den mycket eftertraktade greven söker en fru, flockas alla tilltänkta, ivriga i hans slott Wadenstierna. Magdalena tvingas tacka ja som anställning som sällskapsdam åt den undersköna Venus, vars mamma hoppas att hon ska kunna få ett frieri av greven. Magdalena hoppas på en problemfri vistelse där hennes skandal inte ska komma upp till ytan, och att enbart kunna fokusera på sitt jobb och de välbehövliga pengar det ger. Men på slottet finns personer som vet om hennes bakgrund och som vill göra henne illa. Ett vad till greven och en önskan om upprättelse gör att de båda snart dras in i ett spel som leder till en väldigt förbjuden romans. Både Magdalena och greven tvingas tänka till vad de egentligen vill.

Ni förstår va? Det är klart att en greve inte får gå och bli kär i vem som helst. Han måste ju välja en kvinna ur adeln, inte någon som är där och jobbar som sällskapsdam. Det tar inte lång tid in i läsningen förrän jag är fast. Det här är så underhållande och ibland riktigt roligt. Och samtidigt är det hett, hett, hett…

Jag gillar både Magdalena och greven. Jag köper rakt av deras klassiska förhållande att hon tycker inte om något av det han står för och att han har svårt för hennes näsvisa kommentarer och ständiga fnysningar. Hon är fattig och han är rik. Och de dras till varandra hjälplöst. Det är ett klassiskt tema som alltid funkar. Och slutet; jag älskar slutet. Låt mig bara säga det, utan att avsluta vad som händer. Jag älskar slutet.

Det här är romance så det ångar om det, snyggt skildrat och mycket underhållande. Jag gillar att det är just historisk romance, och jag kan inte låta bli att tänka på Jane Austen under läsningen. Historiska miljöer, baler, äktenskapsförhandlingar, frasande klänningar och kärlek. Fast några snäpp hetare då.

Har man läst hennes övriga böcker och gillat lär man inte bli besviken av den här. Det är en bok jag rekommenderar er att ta tag i och läsa nu under semestern, om ni är sugna på kärlek och romance.

Läs mer om boken här.

Berättelser från Engelsfors av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg

Publicerad den av
Svara

engelforsJag tillhör den lilla, lilla skara som inte blev alldeles hänförd av Cirkeln när den kom ut. Visst var den bra, men inte mer än så. Faktiskt så har jag inte ens läst fortsättningen Eld eftersom jag helt enkelt inte varit sugen.

Men så landade den här i min brevlåda och eftersom jag är väldigt förtjust i serier blev jag nyfiken. Jag är uppvuxen med att plöja serier, både tidningar och album. Det är något väldigt lockande med det formatet. Jag gillar att följa handlingen via bildrutor och kortfattad text. Ofta är bilderna lite mystiska och kryptiska, och jag gillar känslan det ger.

Nu har jag som sagt inte läst Eld, så jag är inte så insatt i Engelsfors-världen som man kanske borde vara för att läsa detta album. Men jag gillar det. Är man ett fan antar jag att man gillar det ännu mer, men för mig som är rätt så oinsatt funkar det ändå. Det här är en serie som funkar väldigt väl i serieform. Det är mystiskt, mörkt och dramatiskt.

Det är ett album som ger en trevlig stund, men som också försvinner ur minnet lika fort. Får det mig att vilja läsa böckerna? Nej, det gör det inte. Jag lockas inte in i Engelsfors-världen utan nöjer mig med att konstatera att den gör sig bra i serieform, och att det räcker bra så för mig.

Läs mer här.

Nattsländan av Katerina Janouch

Publicerad den av
Svara

nattsländanDet är alltid så svårt att skriva om böcker man tycker om, böcker som ligger en närmare hjärtat än andra. Det är svårt att hitta de rätta orden som ger boken rättvisa, att förmedla känslan. Å ena sidan är man rädd för att rekommendera boken eftersom andra som läser kanske inte gillar alls. Å andra sidan vill man sprida boken till så många som möjligt, för att dela med sig av upplevelsen man själv har haft. Men så vet man – hypade böcker får förväntningar som är svåra att leva upp till.

Så känns det för mig med hela Katerina Janouchs serie om barnmorskan Cecilia Lund. Nattsländan är sjätte delen, och jag har läst alla de andra fem tidigare. Visst kan man hoppa in i serien när som, men man tappar lite av charmen om man inte följt serien och vet bakgrunden till varför karaktärerna är som de är och gör som de gör. Kortfattat kan man beskriva serien med att fokus är Cecilia och hennes familj. Hennes egen familj med man och så småningom 5 barn, hennes två systrar och deras familjer, hennes mamma med man samt mormor Sonja. Det är en vardaglig skildring med tonvikt på relationer mellan älskande såväl som familj. De andra familjemedlemmarna är med i böckerna i olika grader, i vissa böcker mer och i andra mindre. Förutom det vardagliga livet, där den äktenskapliga lyckan/olyckan får stort fokus, finns alltid en spännande bihistoria som löper parallellt med berättelsen. Under seriens gång blir denna bihistoria allt bättre sammanvävd i den huvudsakliga berättelsen. Serien blir bättre och bättre för varje bok, kanske delvis eftersom man har lärt känna karaktärerna och får djupare inblick i deras liv och livsval.

I den här sjätte boken ligger största vikt på Cecilia och hennes man John. Förra boken avslutades med en riktig cliff hanger, och det är med den som den här boken startar. Jag ska inte gå in på exakt vad som hände eftersom det förstör upplevelsen för er som inte har läst, men det leder i alla fall till att Cecilia beslutar sig för att hon vill skilja sig från John. Ett beslut som John har svårt för att smälta och inte alls vill gå med på. Samtidigt kan inte Cecilia släppa Per Nilsson och de känslor som så uppenbart finns kvar mellan dem. Livet som separerade är inte lätt, och det är mycket som ska falla på plats för att få det att funka. Samtidigt försvinner plötsligt Cecilias chef och Cecilia blir än en gång inblandad i ett polisärende.

Jag läste den här boken så långsamt det bara gick för att kunna dra ut på nöjet så länge som möjligt. Så fort en ny bok i serien kommer ut blir jag helt lycklig över att jag åter få ta del av Cecilia Lunds värld. Hon är en karaktär som jag tycker väldigt mycket om, och en karaktär som känns så mänsklig och alldeles vanlig. En karaktär som känns som en vän numera.

Det är ytterligare en bok planerad i den här serien, och jag hoppas att det blir fler än så. För det här är läsning när den är som bäst. Dessutom är det den allra bästa starten på semestern. Underhållande, engagerande och lättläst. Gillar du att läsa om relationer och familjeliv är den här serien något för dig. Jag ger en försiktig rekommendation och uppmaning att läsa böckerna, i rädsla för att hypa för mycket. Så – läs och njut och känn dig välkommen in i Cecilia Lunds värld!

Läs mer om boken här.

Rekordvinnaren av Pieter Tham

Publicerad den av
Svara

rekordvinnarenDen här boken omgavs av en omtalad lansering då man fick både triss-lott och senare tiggarbrev i samband med boken. Jag fick aldrig något av det eftersom jag bad att få boken lite senare, däremot fick jag det där speciella omslaget med sitt eget namn tryckt på. Och det var ju faktiskt lite kul.

Jacob Niller nås av det drömbesked som många människor önskar – att han vunnit en kvarts miljon kronor. Han är en ganska stillsam man med få vänner och bekanta och han trivs rätt bra med livet som det är. Vinsten gör att det blir ändring på det. Kvällstidningarna väljer att publicera hans namn och adress och när han försöker undvika deras närgångna försök till foton och intervjuer, får de i stället sin hämnd genom att skriva negativt om honom. En så stor vinst lockar så klart bedragare, och inom kort har han fått en påstådd halvbror om halsen. Denne s.k. halvbror lockar honom dessutom till att börja nätdejta och kvinnan som svarar honom är egentligen en prostituerad kvinna som står under halvbroderns kontroll. Men detta vet inte Jacob som blir förälskad och som så småningom luras av en betydande del av sina pengar.

Det här är rätt underhållande läsning, och samtidigt lite läskigt. Vem drömmer inte om att vinna den stora vinsten? Här får man verkligen se vilken baksida det kan ge. Negativ uppmärksamhet, kriminella och allmänt tiggeri från alla möjliga håll. Det är lätt att förstå att Jacob ganska snart ångrar den där vinsten.

Jacob skildras som en ganska ensam, och jag blir ledsen över att se hur just det gör att han så lätt luras in i hela karusellen. Hans ensamhet gör honom till en tacksam måltavla. Samtidigt är han inte en särskilt sympatisk människa. När han bestämmer sig för att skänka pengar till välgörenhet vill han t.ex. ha en staty eller målning av sig själv som ett slags tack för hans storsinthet. Å andra sidan är det nog ett uttryck för just hans ensamhet – att säkra att bli ihågkommen av någon.

Som sagt, underhållande och lättläst och lite sådär lagom spännande. Inget bestående intryck, men ändå tänkvärt om att pengar inte är allt.

Läs mer om boken här.

Blunda och hoppa av Sarah Dessen

Publicerad den av
10

blunda och hoppaHon har gjort det igen! Så kände jag för att ropa högt när jag slog igen den här boken. För så var känslan – hon har ännu en gång skrivit en smått briljant bok. Det här är femte Dessen-boken jag läser och den här hamnar bland favoriterna, tillsammans med Mycket mer än så.

I den här boken möter vi Remy, som är i full färd med att planera och arrangera hennes mammas femte bröllop. Hennes mamma, den berömda Romance-författaren, byter män som andra byter skjortor enligt Remy. Alla dess misslyckade äktenskap har gjort Remy cynisk och hon tror inte på evig kärlek. När det gäller sina egna förhållanden ser Remy till att aldrig låta killarna komma för nära, att det är hon som har kontroll och att de är tidsbegränsade. Hon har under åren blivit expert hur man bäst gör slut. Men så träffar hon Dexter som inte alls passar in i mallen för hur hennes pojkvänner ska vara eller se ut. Han är kaxig, självsäker, fumlig och dessutom musiker. Och hon dejtar inte musiker. Han är inte alls hennes typ, trots att han påstår att de är gjorda för varandra. Sommaren blir inte alls som Remy från början planerat, och Dexter har en stor del i det.

Det här är en riktigt bra Dessen-bok med underbara karaktärer som är något av hennes kännetecken. Hon är en mästare på att teckna bra karaktärer som går direkt in i hjärtat. Jag vill inte stänga boken och säga hej då till dem. Jag vill bara fortsätta läsa och stanna kvar i deras värld. Förutom Remy och Dexter gillar jag mamman. I Dessens böcker handlar det ofta om relationer mellan föräldrar och tonårsbarn, oftast i de övre tonåren. Det är en av de saker jag gillar med böckerna. Det är så träffsäkert skildrat, och så himla fint på något vis.

Jag funderade under läsningen vad det är som gör att jag tycker så mycket om Dessens böcker. Förutom karaktärerna och det underbara språket finns det en känsla av att flyter på. Det finns inga hål, inget som stör och gör att storyn känns som om den stannar upp. Det är ett rakt tempo hela vägen igenom, som gör att man bara läser och läser och läser. Och det är det som är så himla härligt med hennes böcker – känslan av flyt. Det är underhållande och skön läsning när det är som bäst.

Återigen – har man inte läst Dessen är det ett måste att åtgärda det. Hon bör upplevas! Nu är det här fjärde boken som är översatt till svenska. Men hon har skrivit många fler, 11 st om jag fått det rätt, och jag hoppas att även hennes andra böcker kommer att översättas. Hon har dessutom precis kommit ut med en sprillans ny bok; The moon and more, som jag är sugen på att klicka hem och läsa. Jag skulle lätt kunna tillbringa sommaren med ett gäng Dessen-böcker, för hennes böcker andas alltid sommar och sol. Perfekt sommarläsning med andra ord. Seså – läs nu Dessen!

Läs mer om boken här.