Kategoriarkiv: Recension 2017

Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger

Publicerad den av
4

Vilken bok! Vilken läsupplevelse! Den här boken läste jag ut under vår stugsemester i Dalarna och jag längtade till kvällarna och min lästid. Den har varit hyllvärmare i flera år och jag är tacksam över att jag äntligen gav den en chans. Det gäller att komma ihåg att det finns många gamla läsvärda böcker, att inte bara läsa det allra senaste. Jag ska försöka påminna mig om det nu i höst, att gå en extra gång till hyllvärmarna här hemma och ge dem en chans. 

Boken är en kärlekshistoria av allra finaste sort. Henry reser (ofrivilligt) i tiden och varje gång han hamnar i en ny tid anländer han naken och omtumlad. När Clare bara är 6 år möter hon honom första gången och då är han 36 år. Han dyker upp flera gånger under hennes uppväxt och de gifter sig när hon är 22 och han är 30. Eftersom han inte kan styra sina tidsresor blir det Clare som får vänta på att han ska dyka upp igen. 

Jag är imponerad över hur författaren får ihop alla tidsresor som likt ett pussel ger läsaren en ny bit varje tidsresa. Det är lite svårt att följa tråden till en början men snart kommer man in i storyn och förstår upplägget och vad som händer. Och slutet… alltså åh! Det är verkligen en smått fantastisk bok som ger en stark läsupplevelse. Jag är glad att jag valde att läsa just den under semestern. 

Jag har sett att många andra också har gillat den här och jag vill verkligen rekommendera den vidare. Läs! Men läs i stora sjok för att den bäst ska komma till sin rätt.

Det växte ett träd i Brooklyn av Betty Smith

Publicerad den av
2


Den här boken har hyllats av väldigt många och på omslaget kallas den för ”en av århundradets bästa böcker”. Det är inget dåligt betyg precis. Jag blev så klart väldigt nyfiken på den här boken, och lagom till att andra delen snart kommer ut, har jag nu äntligen läst den.

Boken handlar om Francie och hennes familj som bor i det fattiga Brooklyn i början av 1900-talet. Det är många gånger ett hårt liv och de vet inte från dag till dag om de har mat på bordet. Deras mamma Katie är den som står för den mesta försörjningen eftersom pappan Johnny försvinner alltmer in i alkoholens värld. Katie är fast besluten att hennes båda barn Francie och Neely ska ta sig upp i världen och ut ur fattigdomen. Vägen dit är genom bildning är hon övertygad om. Francie drömmer om att bli författare och Neely vill bli läkare. 

Det här är verkligen en läsvärd och intressant bok som ger en bra bild av hur det var i Brooklyn den tiden. Jag tycker det är lite extra intressant eftersom jag nyss var just i Brooklyn och då stod jag på exakt den platsen som syns på bokens omslag. Jag har ett likadant foto över Brooklyn bridge. Vår guide berättade mycket om Brooklyn, hur det har gått från att vara slum till att nu vara hippt och ett ställe där livskvalitet är ledordet. Man bor bra i det lugna vackra Brooklyn och tar sig sedan över bron till Manhattan för att jobba. Det har med andra ord hänt en hel del med stadsdelen på 100 år.

Det här är en bok om den amerikanska drömmen, om att växa upp och vilja förändra sin lott i livet. Det är ofta en tuff verklighet och som f.d. lärare blir jag nästan gråtfärdig över att läsa om hur skolan och lärarna var mot de fattiga. Men samtidigt som det är tungt finns det hela tiden ett hopp och en väldigt stark framtidstro som genomsyrar hela boken. 

Jag kan bara stämma in i hyllningskören av den här boken. Den är intressant och lärorik på samma gång och jag gillar att den berättas ur ett barns perspektiv. Det var inte lätt att vara barn i Brooklyn på den tiden. Jag tycker om det här med att gamla böcker ges ut igen. Den gavs ju ut första gången på 1940-talet, då i fem delar, och nu ges den alltså ut på nytt. Jag hade definitivt missat den här pärlan om den inte hade getts ut igen och det hade varit synd. Den har nog faktiskt ännu mer att ge den här gången eftersom den ger ett historiskt perspektiv som gör den extra intressant för en modern läsare. En mycket bra bok som jag rekommenderar vidare för en stark läsupplevelse. Själv har jag redan börjat läsa andra delen nu. 

Recensionsex från Bookmark förlag. 

Om du såg mig nu av Sofia Nordin

Publicerad den av
1


Det här är den fjärde delen i serien om ett Sverige där nästan alla har dött av en mystisk feber. Del ett heter En sekund i taget, tvåan heter Spring så fort du kan och trean Som om jag vore fantastisk. Jag har tydligen inte recenserat de två sistnämnda, vilket beror på att de lästes när jag inledde min bloggtorka 2014. I februari det året flyttade vi till vårt hus med allt vad det innebar och strax därefter blev jag gravid, en supertuff graviditet som ledde till sjukskrivning. Och sedan föddes ju Lilleman 2015, med allt vad det innebär med en nyföding en hemma. 🙂

Jag har väntan länge på att det skulle komma en fortsättning och hade nästa gett upp hoppet när jag såg den dyka upp i mitt flöde på Instagram. Äntligen! Om man inte har läst de första tre delarna så bör man göra det innan man läser vidare här, för att undvika spoilers.

I den här fjärde delen möter vi en del av de tonåringar som vi har lärt känna i de tre första delarna. Berättarröst den här gången är Esmael som bestämmer sig för att följa efter Ella som sticker ensam till Umeå. Hon har hört en radiosändning därifrån och vill kolla om det finns flera samlade överlevare där eller inte. Esmael känner sig sviken över att hon stack utan att säga till, men han är fast besluten att ta sig dit, hitta henne och att hon ska inse sitt misstag. När han kommer till Umeå blir det inte alls som han tänkt och hoppas.

Precis som i övriga delar är det mycket känslor inblandade. Även om i stort sett alla man känner är döda fortsätter ju livet och vardagen. I många andra liknande böcker är det ofta en kamp för överlevnad och karaktärerna måste slåss för överlevnad. Här lever de väldigt fridfullt (förutom alla döda kroppar överallt…) och de kan fortfarande hitta mat i övergivna hus och matbutiker. Eftersom det bara är tonåringar och de lever tillsammans blir det situationer av vänskap, kärlek och ibland svartsjuka som uppstår. Det är en hel del fokus på just kärlekskänslor. Böckerna är ju egentligen riktade till tonåringar, men även som vuxen tycker jag att de är intressanta att läsa, mycket för att de utspelar sig i just Sverige. Jag skulle vilja säga att den här serien är en rätt snäll version av en postapokalyps, återigen om man bortser från alla döda kroppar. Men trots kropparna finns inte så många läskiga beskrivningar av dem eller annat hemskt. Jag som inte gärna läsa deckare just av den orsaken, tycker att det här blir rätt behaglig läsning. Det är inte så mycket våld, blod eller hemskheter. Det passar mig bra.

Den första delen av den här serien använde på mitt förra jobb i svenskundervisningen (åk7 VT) och den funkade väldigt bra. Böckerna är relativt lättlästa och tunna och det finns massor att diskutera kring. Att det nu dessutom finns fyra delar i serien är ju perfekt.

Den här boken slutar med världens cliff hanger, men jag har hört att det här ska vara sista delen vilket i så fall känns lite märkligt. Jag vet inte alls om det stämmer, men jag har sett flera olika personer skriva just det. Om det är så måste jag säga att det drar ner helhetsintrycket av serien. Alla fyra delar har ungefär samma fokus och det kommer inga svar på vad som egentligen har hänt och varför. Det kan jag sakna. Jag hade valt se mer av en story där det leder framåt mot något, någon form av lösning. Det är synd på en i övrigt bra serie.

Läs mer om boken här.

Toner i natten av Jojo Moyes

Publicerad den av
1

TonerJojo Moyes är en av mina favoritförfattare. Jag har läst och gillat allt av henne. Den här boken lånade jag hem redan förra året, men varje gång jag fick hem den blev den liggande och så hann jag inte läsa förrän den skulle tillbaka till biblioteket. Så den här gången såg jag till att verkligen prioritera den i läshögen.

Boken handlar om Isabel och hennes två barn. När Isabel blir änka måste de förändra sitt liv drastiskt. Hon har ingen som helst koll på hur man sköter ekonomin eller annat praktiskt. Mitt i allt ärver hon en gammal övergiven herrgård och eftersom hon inte har något val, tar hon barnen och sin älskade violin och flyttar dit efter att ha sålt lägenheten i London. Huset visar sig vara mer fallfärdigt än de trott, och när en av ortens hantverkare, Matt, erbjuder sig att sätta igång en stor renovering tackar Isabel tacksamt ja. Vad hon inte vet är att Matt egentligen ville ha huset själv, men blev lurad av dåvarande ägaren som hade lovat att det var han som skulle få ärva det. Renoveringen drar ut på tiden och blir mer kostsam än Isabels trott, och Isabels pengar försvinner i rasande fart.

Som sagt, Jojo Moyes är en av mina stora favoriter så förväntningarna på hennes böcker är alltid skyhöga. Den här gången blev det tyvärr platt fall. Jag gillade inte den här boken alls. Den största orsaken till det är huvudpersonen Isabel som jag tyckte var en ovanligt osympatisk och sjåpig människa. Hon har tydligen aldrig behövt vara vuxen och trots att hon har en extremt värdefull violin som skulle kunna ge dem gott om pengar vid en försäljning, väljer hon att behålla den och sedan sitter hon där på hustaket och spelar och är så ledsen över sitt liv. Hon tar knappt ansvar för sina barn. Dottern är den som har koll på deras ekonomi. Hon blir lurad på pengar till höger och vänster och har ingen som helst koll på att exakt alla hon träffar bara utnyttjar henne. Jag blir direkt tokig på henne…

Dessutom är själva storyn rätt tunn och helt ärligt rätt tråkig. Jag tvingade mig att läsa färdigt eftersom jag fick höra att slutet skulle vara bra, och det hoppades jag på in i det sista. Men nej. Storyn lyfte aldrig för mig. Det här är helt klart hennes sämsta bok och jag är lite ledsen att jag läste den, men jag kommer förstås att läsa mer av henne i framtiden. Däremot kan jag inte rekommendera den här boken alls. Å andra sidan vet jag många som tydligen älskade den här boken och tyckte att den var spännande från början till slut. Men det är ju det där med smaken – alla tycker så olika. Och tur är väl det!

Läs mer om boken här.

Andras vänner av Liane Moriarty

Publicerad den av
Svara


Förra året läste jag Öppnas i händelse av min död och tyckte så väldigt mycket om den boken att jag ville läsa mer av samma författare. Att hon dessutom kommer från mitt absoluta favoritland Australien gjorde lockelsen ännu större. Efter den första boken har jag läst Tre önskningar, Stora små lögner samt nu den här. Tyvärr har jag ju varit helt kass på att recensera de senaste åren (pga jobbig graviditet och lika jobbig återhämtning) så det finns bara en bok recenserad här, men jag vill säga att jag har gillat alla Liane Moriartys böcker. Hon är numera en favoritförfattare hos mig. 

Hennes böcker har ungefär samma upplägg – man får direkt veta att något stort har hänt och det är tre familjer/personer inblandade. Därefter hoppar hon tillbaka i tiden och läsaren får följa alla karaktärers väg fram till det där stora som händer. 

Även i den här boken har något stort och hemskt hänt, denna gång under en grillfest med tre familjer. Festen hålls hemma hos Tiffany och hennes man Vid och de har en tonårsdotter tillsammans. Dit kommer Erica och hennes man. Erica är gammal barndomsvän med Clementine som kommer dit med man och två små barn. Något hemskt händer på festen som gör att paren inte vill ses mer och att tonårsdottern tar på sig skulden. Och så finns en extremt arg granngubbe med i handlingen också. 

Under läsningen får man veta alltmer om vad som har hänt och hur det kunde bli så. Vänskapen mellan Erica och Clementine avslöjar sig också som något komplicerad. Det här är en av Moriartys bästa böcker, tycker jag. Jag gillar storyn från början till slut, men även karaktärerna och deras bagage. Det är intressant och underhållande läsning och det är Moriarty när hon är som bäst. Många sanningar och dolda anklagalser kommer upp till ytan när det verkligen gäller. Det är spännande sträckläsning som man egentligen önskar aldrig ska ta slut, samtidigt som mam vill komma till slutet för att få veta vad som har hänt. 

Den här boken är en av 12 nominerade till Årets bok och den fick en röst av mig. Efter att ha läst den här läste jag dock Sanning och skvaller och insåg att den nog borde bli vinnaren, men den här hamnar på en god andraplats. Och som sagt, det här är en av mina favoriter av Moriartys böcker. 

Läs mer om boken här. 

Vargarnas tid av Elisabet Nemert

Publicerad den av
Svara

Den här boken vann jag när jag taggade #röstapååretsbok på Instagram. Det är en av årets 12 nominerade böcker till Årets bok och efter att ha läst den kan jag verkligen förstå varför. Jag sträckläste den och njöt av varje sekund.

Boken utspelar sig under andra världskriget och precis innan. Vi får egentligen följa flera olika karaktärer men man kan väl säga att den mesta huvudpersonen är Magdalena. Hon och hennes bror har tack vare ett arv kommit upp sig i livet och numera äger och driver de ett par livsmedelaffärer. Tack vare deras nyrikedom får de komma in i de lite finare kretsarna och där finns Carl-Magnus som är nästa stora huvudperson i boken. 

När världskriget bryter ut får allas liv förändringar, även om Sverige aldrig direkt dras in i kriget. Magdalena skriver artiklar om kriget och får se Gestapos framfart på lite väl nära håll. Carl-Magnus är militär och får även han på nära håll se vad nazismen verkligen är. Han får flera gånger rannsaka sig själv om vad som är rätt och fel, inte minst när svensk militär ska tillfångata norska militärer. Är det verkligen rätt?

Förutom världskrigets fruktansvärda plågor får man även veta en hel del om hur det var att vara kvinna på den tiden. Den biten märkte jag att jag inte visste så mycket om. Ensamstående mödrar fick t.ex. lämna bort sina barn till fosterfamiljer där de inte alltid behandlades väl, för de barnträdgårdar som fanns var väldigt dyra och ofta överfulla. Dessutom hade en arbetsgivare rätt att ge en kvinna sparken när hon gifte sig. Att läsa allt det här gör att man känner en tacksamhet för hur bra vi ändå har det numera i Sverige med förskola och föräldraledigheten. Jag kan inte ens föreställa mig hur hemskt det måste ha varit att tvingas lämna bort sitt barn.

Det här är en väldigt läsvärd och välskriven bok som både gav underhållning och kunskap. Det finns också en stor portion kärlek i handlingen. Jag gav den direkt till min svärmor eftersom den också innehåller en hel del om de finska krigsbarnen, och hennes mamma kom från Finland. Jag tror hon kommer att gilla den här boken.

Det här är verkligen en bok jag kommer att rekommendera vidare. Lästips i sommar! Finns numera även som pocket såg jag. 

Läs mer om boken här. 

Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld

Publicerad den av
Svara


Den här boken är en omskriven, modern version av klassikern Pride and Prejudice av Jane Austen. När jag först såg den dyka upp i mitt Instagram-flöde blev jag faktiskt förfärad. HUR kan man göra en omskrivning av min absoluta favoritbok?! Jag blev nästan upprörd vid tanken. Men så såg jag hur den tokhyllades av i stort sett alla som läste den och jag blev så klart nyfiken. Kanske skulle jag ändå ta och ge den en chans? När jag dessutom såg att den blev nominerad till Årets bok reserverade jag den genast på bibblan. Jag har aldrig läst något av Curtis Sittenfeld tidigare, trots att jag vet att det är en hyllad författare som jag borde läsa. Jag visste alltså inte alls vad jag hade att vänta.

Det visade sig att även jag kan falla in i hyllningskören för ÅH! Vilken bok! Den är så imponerande bra att jag blev helt lycklig av att läsa den. Det är som sagt en omskriven version av Pride and Prejudice, så handlingen är ju egentligen densamma förutom vissa moderniseringar i form av yrken, familjeroller och liknande. Samt att de alla bor i USA. Det är oerhört skickligt gjort och jag tycker att hon har lyckats fånga alla karaktärer på pricken. Mr Darcy känns precis lika mycket Mr Darcy som i originalet. Den här versionen är lite hetare och sexigare, på ett positivt sätt. Även stämningen, känslan och språket har hon lyckats fånga.

Jag vet inte om man bör ha läst originalet för att verkliga se storheten i den här boken? Den är säkert väldigt bra på egen hand – jag menar det är ju ändå Pride and Prejudice vi pratar om. Men det är just grejen att man har den att jämföra med som gör den här boken lite extra briljant. Jag måste säga att det är oerhört modigt att våga sig på att göra en modern version av just den boken eftersom den är så oerhört populär. Och att dessutom lyckas så bra.

Jag kan inte annat än hylla den här boken. Det var nästan så att jag inte ville lämna tillbaka den till bibblan. Jag ville att den skulle få bo kvar hemma hos mig, gärna bredvid originalet i bokhyllan. Se till att läsa den här boken! Och om du inte har läst P&P så gör det först – det är också en bok man ska ha läst. Själv ska jag se till att läsa fler böcker av Curtis Sittenfeld.

Läs mer om boken här.

När ska ni skaffa barn då? av Sara Källström

Publicerad den av
Svara

nar-ska-ni-skaffa-barn-da

För många är det här med att ”skaffa barn” något som är lätt och självklart, men för många är det raka motsatsen. Och det där med att ”skaffa” barn är ett uttryck som egentligen är helt förkastligt. Men ändå ställs frågan så ofta – ”När ska ni skaffa barn då?” Och om/när man väl har fått ett barn kommer ofta frågan – ”När ska ni ha ert andra barn?”

I den här boken få vi följa Sara Källströms egna dagboksanteckningar under deras IVF (provrörsbefruktning), varvat med fakta och intervjuer med par i samma sits. Hon intervjuar även personal på IVF-kliniken och det är nog den biten som jag personligen tycker är mest intressant att läsa om. De får ju träffa så oerhört många par som inte gör annat än längtar efter barn. De får följa dem på deras svåraste resa, och se hur en del lyckas och hur andra inte gör det. För trots att vetenskapen har kommit så långt i dag finns det fortfarande en hel del par som aldrig når hela vägen fram. De får aldrig bli föräldrar.

Jag har många i min omgivning som har gått igenom IVF. En del vänner har lyckats på första försöket, en del har gjort många försök under flera år. En del har gett upp och tagit steget att adoptera. En del har fortsatt kämpa. En del har kommit närmare som par. En del har separerat. Om de som kämpat utan att lyckas vet jag inget om – för det är inget som det talas om. Det är för svårt att prata om. För många känslor. Det gör för ont att blotta sig.

Sara Källström skickade den här boken till mig med en fråga ifall jag ville lästa, och det ville jag gärna. Det här är som sagt ett ämne det inte pratas så mycket om, trots att det egentligen är rätt så vanligt. Hon skriver i boken att vi redan under skoltiden borde prata om att alla människor inte kan få barn, i alla fall inte utan assistans. Jag tror de flesta känner igen sig att man gör allt man kan för att skydda sig från att bli gravid när man är yngre. Många äter p-piller i många, många år. I dag börjar vi försöka bli gravida i allt senare ålder och det gör så klart att det kan bli problem om det visar sig att man måste gå igenom IVF. Utredningen tar tid, proceduren likaså. Det kan vara bra att inte påbörja barnförsöken i alltför hög ålder, för att helt enkelt hinna.

Det här är tänkvärd och intressant läsning. Ibland gör det ont att läsa, för det är så många som aldrig får sin dröm besannad, drömmen om att bli mamma. Just det här avsnittet i boken berörde mig starkt:

”Jag är en mamma utan barn”. Att vara mamma i hjärtat, men aldrig få uppleva lyckan att verkligen få bli mamma – det måste vara fruktansvärt. 

Det här är en bok som berör. Läs den om du själv är i samma situation eller om du känner någon som är det. Jag kan nästan garantera att du i alla fall tillhör den sistnämnda kategorin. Kanske utan att veta om det. 

Recensionex från författaren.

 

Grilla på riktigt! av Per Ehrlund

Publicerad den av
Svara


Förra året grillade vi riktigt mycket, ofta även på vardagskvällar efter jobbet. Eller ja, efter att ha läst den här boken inser jag att vi inte alls har grillat utan snarare bara värmt mat. Det finns visst olika nivåer av grillning, och vi har mycket att lära där. Och när jag säger vi menar jag egentligen min man, för ärligt talat är det alltid han som sköter grillen. Han gillar eld, det gör inte jag, och han haffade den här boken så fort han fick syn på den. Jag misstänker att han är rätt sugen på att testa en hel del tips från den här boken.

Den här boken innehåller så klart recept, men i recepten står det förutom matingredienser även grillmetod, temperatur i grillen samt vilken ved som ska användas (t.ex. rökved whiskyflis). Den inleds också med att gå igenom olika typer av grillar (kol/el/gasol osv) och hur de fungerar. Det här är verkligen grillnörderi på högsta nivå. Hur kul som helst! 

Och så är det ju det där med typ av recept. Jag äter ju inte rött kött och när vi grillar blir det kyckling, halloumi och grönsaker. Visst finns det en hel del även för mig även om man nog får ut mest av boken om man är allätare. Och som vanligt saknar jag en förteckning över recepten i kategori. Det finns ett register efter bokstavsordning i slutet men personligen gillar jag när det är uppställt efter t.ex. nöt, fågel, vegetariskt, tillbehör osv. Det underlättar när jag snabbt vill kolla upp vad jag kan göra av bokens recept. I dag är vi ju faktiskt rätt många som har dragit ner på ätandet av rött kött. 

Nu har vi inte startat grillsäsongen än pga det kalla vädret, även om jag inser efter att ha läst den här boken att grillning inte alls behöver vara endast en sommarsyssla. Vi har inte heller bestämt oss om vi ska fortsätta med kolgrill eller om vi ska köpa gasolgrill eller om vi ska köra en kombination av bägge? Hur som helst är jag väldigt sugen på att testa det här med rökved och att faktiskt testa på att grilla på riktigt i år.

Rec.ex från Bokförlaget Semic. 

Sömnrevolutionen av Arianna Huffington

Publicerad den av
Svara

 

Jag upptäckte att jag missat att recensera den här boken, så här kommer den. Den här boken uppmärksammade jag av en enda orsak – jag är småbarnsförälder och boken handlar om sömn. Behövs mer förklaring än så? 🙂 Att sova är det absolut bästa jag vet numera, vilket jag konstigt nog inte alls tyckte innan jag fick barn. Då var sömn något man bara gjorde, utan att direkt tänka på. Numera drömmer jag om att få sova – långa, lata sovmorgnar på helgerna. Men det blir inte så mycket med det. Båda våra barn har varit riktigt morgonpigga och Lilleman har vaknat vid femsnåret fram till för bara någon månad sedan. För oss är numera sju en härlig sovmorgon…

Men jag är inte ensam om att inte få sova tillräckligt, vilket den här boken vittnar om. Jag måste erkänna att jag blev lite rädd när jag började läsa för det fanns mycket fakta om just sömnbrist, hur många som lider av det och som sedan ger sig ut i världen i t.ex. bil och orsakar olyckor. I början var det mycket statistik om vad sömnlöshet kan ställa till med, vilka konsekvenser för omvärlden det kan bli. Jag blev uppriktigt rädd. Nu är ju den här boken baserad på mycket statistik från USA, men det borde stämma rätt väl överens med Sverige med tanke på hur lika vi ändå lever. Stressar på jobbet, mycket att göra, svårt att stänga av på kvällen, sover dåligt = trött och har sömnbrist. Det är nog inte bara småbarnsföräldrar som lider av sömnbrist i vårt moderna samhälle.

Den här boken presenterar inte bara skräckstatistisk, det finns också en hel del konkreta förslag på hur man kan förändra och förbättra sömnen. En viktig sak hon nämner är att vi måste tänka annorlunda kring sömn. Numera är sömn något som bortprioriteras och en del använder det nästan som en maktstatus att säga att man är så upptagen att man inte har tid att sova. Hon tar upp amerikanska presidenter och andra högt uppsatta politiker som exempel. I stället borde vi se sömnen som något naturligt och som är ett måste för att orka prestera på topp. Författaren själv försöker vara ett föredöme genom att lägga sig på soffan på kontoret och sova middag en stund varje dag. Förut drog hon ner persiennerna, men så kom hon på att hon måste visa personalen att även hon vilar, så numera sover hon med full insyn till kontoret. För det där med att sova en stund mitt på dagen är en av sakerna som nämns som något bra att göra. På hennes jobb har de t.o.m. infört vilorum där personalen kan lägga sig att sova en stund. De uppmuntras att göra det, för studier har visat att det gör att man faktiskt jobbar och presterar bättre. Det här var den saken jag gillade mest med boken. Jag älskar att sova en stund efter lunchen och upplever att jag blir mycket piggare och mer kreativ när jag kan ta min tupplur. Det känns skönt att veta att forskningen ger mig rätt där. 

Det här är en väldigt intressant och nyttig bok. Sömn, eller rättare sagt bristen på den, är något som drabbar hela samhället. Det borde inte vara status att man bara sover några få timmar på natten, det borde i stället vara status att man våga säga att man prioriterar sömnen.

Ett recex härifrån.

En nästan sann historia av Mattias Edvardsson

Publicerad den av
3


Hösten 1996 flyttade jag till Lund för att plugga arkeologi. Jag blev kvar där i 2,5 år innan jag, efter en termin i Spanien, valde att trots allt läsa till lärare i Växjö. Minnena från Lund är att det var mycket av det klassiska studentlivet med besök på nationerna under helgerna, korridorsfester och så framför allt – en massa, massa pluggande. Det var en härlig tid. Inte visst jag att det begicks ett mord bland studenterna i Lund vid samma tid…

Eller ja, inte på riktigt. Den här boken utspelar sig nämligen i just Lund, med början höstterminen 1996. Vi får lära känna studenter som går en skrivarutbildning och hur de kommer i kontakt med den kände författaren Leo Stark. Zackarias Levin är en av dem, och när han 12 år senare får sparken på sitt tidningsjobb i Stockholm flyttar han hem till mamma i Skåne för att skriva en bok. Under hans studietid försvann Leo Stark spårlöst och en av vännerna dömdes för mord. Zackarias ser sin chans att skriva en bästsäljande bok om vad som egentligen hände och söker upp sina gamla vänner för att få deras version.

Det är alltså en bok i boken. Vartannat kapitel är nutid om hur Zackarias träffar sina gamla vänner och försöker nysta i vad som egentligen hände, och vartannat kapitel är boken han skriver. Men frågan uppkommer flera gånger huruvida man kan lita på sitt minne, vem som minns rätt och om det är ok att justera sanningen något?

Jag gillade den här boken från första stund. Jag gillar det träffsäkra och mycket personliga språket och jag gillar själva idén med en bok i boken. Och jag fullkomligt älskar hur det finns citat av karaktärerna på baksidan av boken, som om de är verkliga personer och allt hänt i verkligheten. Det bidrar med stämningen i boken.

Om man har pluggat i Lund blir det så klart lite extra intressant. Jag genomgick en slags minneskavalkad av att läsa boken och minns de miljöer, dofter och personer som jag själv upplevde under min tid i Lund. Det är en både intressant och spännande bok för man kan inte låta bli att själv undra vad som hände med Leo Stark? Blev han mördad? Och i så fall av vem? Och det där med sanningen är intressant – för kan man lita på att alla alltid minns rätt, eller att man själv gör det? Det är en väldigt välskriven och läsvärd bok som jag varmt rekommenderar vidare.

Lär mer om boken här.

Naturligt snygg av Hannah Sjöström

Publicerad den av
Svara

När jag var gravid med dottern (född mars 2011) började jag intressera mig för naturliga och ekologiska produkter. Vad jag stoppade i mig och hade på mig blev plötsligt väldigt viktigt. Jag som faktiskt aldrig brytt mig om att köpa miljövänliga produkter, eller ens ekologisk mat, blev nästan över en natt superintresserad. Att köpa ekologisk mat är ju rätt lätt – det är så tydligt märkt. Men hur gjorde man när det gäller hud- och hårvård? Jag hade ingen susning. Ganska snart hittade jag till Hannah Sjöströms blogg naturligtsnygg.se som då var en renodlad blogg, under åren har den utvecklats och vuxit till vad den är i dag. Där lärde jag mig i stort sett allt jag behövde veta. Jag började genom att helt enkelt köpa de produkter som hon betygsatte på bloggen och så småningom började jag också lära mig vad det här med ingredienslista betyder och kunde göra egna val.

Numera finns det massvis med naturliga och ekologiska produkter på marknaden, men för bara några år sedan var det inte lika lätt att hitta bra alternativ. Nu är det verkligen hur enkelt som helst. Jag är inte 100% naturlig/ekologisk i badrumsskåpet. Jag har sänkt kraven på mig själv och tillåter mig att ”fuska” ibland. Men något som jag definitivt har märkt är att min hud och hår mår mycket bättre nu och det känns framför allt bättre att ge mina barn dessa produkter. Min dotter har fantastiskt, långt, lockigt hår som jag tvättar max 1 gång i månaden. Mer behövs inte. Hon har aldrig problem med att håret ser fett eller smutsigt ut.

Förra året kom Hannah Sjöström med en bok i ämnet. Man kan säga att det är en grundbok som är perfekt att läsa om man är nybörjare i ämnet och vill veta mer om både produkter men också hur man börjar. Hur gör man en grön detox i badrumsskåpet? Här finns råd om vad man kan tänka på och hur man kan börja. För man behöver ju inte börja dramatiskt med att slänga allt man har. Det är bättre att byta ut allt eftersom produkterna tar slut och det ändå är dags att köpa nya. I boken finns också tips på produkter som hon har testat och kan rekommendera.

Eftersom jag har följt (och följer) hennes blogg i så många år känns det som om boken mest var en repetition för min del. Men eftersom det här är ett ämne jag verkligen älskar – jag är löjligt förtjust i allt som har med hud och hår och smink att göra, gillade jag boken och fick nya tips på bra produkter. Tyvärr väcker det också ett visst köpbegär till liv hos mig, men det där är något jag jobbar med att bromsa… 🙂 Mitt badrum behöver absolut inte fler produkter, om man säger så.

Det här är ett boktips om man är intresserad av att lära sig mer om vilka ingredienser som kan vara hormonstörande och/eller dåliga för huden/miljön. Jag kan bli lite mörkrädd när jag läser om vissa ämnen och vad som faktiskt tillåts att finnas i våra krämer, schampon och annat vi använder dagligen.

Den röda adressboken av Sofia Lundberg

Publicerad den av
Svara


Den här boken blev årets första utlästa bok. Jag hade med den som e-bok till Gran Canaria och av någon anledning blev det bara den här som jag läste under de två veckor vi var där. Kvällarna avslutades alldeles för tidigt än vad jag ens vågar avslöja. Så är det när man är trött småbarnsförälder…

I boken får vi först och främst möta Doris som numera är beroende av hemtjänstens besök och tänker tillbaka på sitt liv och människorna i det. Hon har en röd adressbok där alla hennes vänner och familj finns samlade. När någon dör stryker hon ett streck över namnet och det har hunnit bli många överstrykningar genom åren. Hennes närmaste släkting är hennes systerdotterdotter Jenny som bor i USA med sin man och barn. Doris börjar skriva ner sina minnen av människorna hon mött, ett tidsdokument som hon vill ge till Jenny som minne. Det blir en makalös berättelse som tar oss som läsare till Paris, New York och Stockholm.

Det här är en fantastisk bok som jag vill rekommendera vidare till alla. Doris har levt ett helt otroligt liv med spännande möten och upplevelser, sådant som många bara kan drömma om. Det finns både bra tider med mycket flärd och lycka, men också svåra tider då hon knappt har mat och rum. Och dessa människor hon har mött! Det är läsning som är svår att lägga ifrån sig.

Jag sträckläste boken i ett nafs för jag blev så berörd av Doris historia. Jag kunde inte sluta läsa, jag ville hela tiden veta hur det skulle gå härnäst. Och samma sak gällde för människorna hon berättade om – vilka hade dött och vilka levde fortfarande? Det är en väldigt varm och fint berättad historia om kärlek, vänskap och band. En bok som lämnar en varm känsla i kroppen.

Ett boktips jag verkligen kan varmt rekommendera!