Kategoriarkiv: Recension 2022

Bettan av Elisabet Ericson och Marie Norin

Publicerad den av
Svara

🏆AUGUSTNOMINERAD🏆

Första gången jag läste den här boken förstod jag den inte alls och första intrycket var ett näe. Men när jag satt där med boken kom min 7-åriga son och när han såg vilken bok jag läste blev han helt lyrisk. Han läste den innan mig och berättade att den var så himla bra, att han tyckte jättemycket om den och vad den handlade om. Sedan sa han ”mamma, den måste du rekommendera alla att läsa”.

Så jag läste om boken och funderade över vad han hade sagt om den och såg den genom hans ögon. Det blev en helt annan läsupplevelse då.

Boken handlar om ett jag som bor lite ensamt, men vackert och lagom stort. En dag knackar Bettan på dörren. Bilen krånglar och hon blir inbjuden på kaffe. Det blir så att hon stannar kvar och med henne kommer en hel massa grejer. Och mer grejer kommer. Till slut får jaget flytta på både sig själv och sina grejer och det går till en punkt där det tar stopp och Bettan får lämna, med alla sina grejer. Kvar blir lugnet.

Den här boken bjuder på många möjligheter till diskussion. Min son tyckte inte Bettan var snäll som tog över och bestämde så mycket. Det handlar mycket att kunna säga ifrån, säga nej, stå upp för sig själv. Det är så lätt att vara alltför snäll, att bjuda in människor som sedan inte respekterar att vi är olika och har lika mycket rätt till utrymme. Jag tror det är väldigt lätt för oss som är lite mer introverta att dra oss undan i stället för att säga ifrån. Det är lättare att bara gå iväg en stund, även om problemen då finns kvar när man kommer tillbaka.

Illustrationerna i boken är färgstarka och dramatiska, och mer så på de uppslag där Bettan är med. Bild 4 visar verkligen det färgstarka kaos som dragit fram med Bettan. I slutet är jaget tillbaka i harmoni och självvald ensamhet och då är det naturfärger och lugn igen.

Ja, det här var en bok som växte med läsningen och det tack vare min son som gav mig de glasögon jag behövde. Boken rekommenderas från ca 3 år och uppåt.

Vargsången av Astrid Lindgren och Lena Sjöberg

Publicerad den av
Svara

Vargsången skrevs till filmen Ronja Rövardotter och scenen där Lovis sjunger den har gjort den till en älskad klassiker. Nu finns den även i bokform, med illustrationer av Lena Sjöberg.

Texten kan vi redan, men illustrationerna skänker nytt ljus åt den. Vi följer flera små barn som ska vaggas till ro av en vuxen och parallellt med dessa följer vi vargen som letar mat.

I den här boken görs inte vargen till bara ett farligt rovdjur. Det visar sig nämligen att även den har ungar och att det är därför den letar föda. En liten vargfamilj behöver också mat och skydd.

Det är en så fantastiskt fin bok med vackra illustrationer som ger visan liv. I samband med att boken skulle illustreras kontaktade Lena Sjöberg sångerskan Mimi Terris och frågade om hon ville göra en nyinspelning av visan, och hon tackade ja. Lenas illustrationer användes som inspiration och fanns med i studion när visan spelades in. Det var väldigt vackert att lyssna på visan och samtidigt bläddra i boken.

Den här boken vill jag varmt rekommendera att läsa, bläddra i och lyssna på. Perfekt julklapp till någon liten! Rekommenderas från ca 3 år och uppåt.

Familjen Winther Den största gåvan av Katrine Wessel

Publicerad den av
Svara

Min favoritfamilj är tillbaka, nämligen familjen Winther. Jag tycker så mycket om att följa den här serien, underhållande historiska romaner som bjuder på familjedrama och där förändringens vindar ständigt blåser. Den nya generationens kvinnor tar för sig och vill vara aktiva, inte bara sitta hemma och brodera. De äldre släktingarna förfasas och försöker styra allt tillbaka utan att riktigt lyckas. Tiderna förändras.

”England 1900. Unga Rose Winther och Dimpy Ashmore är nygifta och ska tillbringa julen på familjens gods, Oaktree Manor. Rose älskar julen och har stora planer för firandet. Det ska bli en oförglömlig jul full av god mat, varm toddy, vackert pynt, värme och kärlek.

Förväntningarna och glädjen förvandlas snabbt till sorg och förtvivlan då Dimpy mottar ett brev som får honom att ge sig av hemifrån. Strax därefter anländer en främling till godset och Rose hamnar i ett känslomässigt kaos. Hur väl känner hon egentligen Dimpy? Och kan julen räddas?”

I den här boken förbereds det för jul men för min del hade jag velat ha mer jul. Om Rose hade fått bestämma mer skulle det nog ha blivit mer som jag ville, men hon kämpar fortfarande för att få ta plats och göra sin röst hörd. Men hon gör det skickligt. Hon vet vilket spel hon ska spela för att det ska gå åtminstone lite mer i den riktning hon vill.

Det händer några väldigt stora saker i den här boken som kommer att påverka resten av serien. Trots det känns det lite som en mellanbok det här. Lite mindre drama och inte så mycket cliffhanger i slutet. Men det gör ingenting. Jag ser ändå fram emot att få veta hur fortsättningen ska bli och som tur är har jag redan nästa del här hemma. Jag tycker så väldigt mycket om den här serien och att följa karaktärerna. Gillar man historiska romaner kan jag varmt rekommendera den här serien.

Såret av Emma Adbåge

Publicerad den av
Svara

🏆AUGUSTNOMINERAD🏆

Emma Adbåge tilldelades Augustpriset 2018 för den fantastiska boken Gropen, och nu är hon nominerad igen med Såret.

I den här boken är det återigen en berättelse ur barnets perspektiv där de vuxna ser ut som jättar. Det står ett pingisbord på skolgården som barnen springer runt när plötsligt ett av dem ramlar. Hela skolgården hör smällen och springer dit och jaget ligger på marken och ser alla komma. Det blöder och blir blodspår kvar på marken, ett plåster sätts på.

I ett barns värld kan ett sår på knäet vara stort, ett plåster ännu mer. I den här boken får barnet känna på hur det är att få stå i centrum och uppmärksammas och det är en ganska trevlig känsla. Så pass att barnet blir oroligt när plåstret ska tas av. Försvinner strålkastarljuset då? Men efter plåster kommer sårskorpa och därefter ett ärr som minne, som tur är.

Min 7-åriga son och jag inte är inte riktigt överens om den här boken. Han gillar inte att de vuxna ser ut som jättar, det tycker han bara är konstigt. Han ger boken betyg 2 av 5 möjliga. Jag tycker att boken har hög igenkänningsfaktor och det kan han hålla med om, men sammanfattningsvis tycker jag bättre om boken än vad han gör.

Rysare i juletid – nio berättelser

Publicerad den av
Svara

Julen är alltid så mysig och härlig, eller är den verkligen det? Den här boken visar att julen kan vara precis tvärtom, att den kan vara läskig, ryslig och rentav blodig…

”Matti inser för sent att han borde stoppat sin mamma från att öppna den sista julklappen – det som händer sen kommer ge dig mardrömmar.
Linnea är ensam i den gamla herrgården där familjen ska fira jul. Plötsligt får hon syn på en flicka i ålderdomliga kläder utanför fönstret.
Lova tänder eld på Gävlebocken och får sedan besök av en varelse som vill lära henne en läxa. En fruktansvärd förvandling tar sin början.
Aiza, som länge försökt dölja en hemsk hemlighet, firar jul med sin pojkväns familj och får ett paket som ingen av de andra säger sig veta vem det är ifrån.
Adrian tänker skrämma sina småkusiner och köper en gammal getmask så han kan klä ut sig till julbock. På julaftons kväll väntar någon utanför huset, vars ansikte påminner om den där masken. Och den är inte ensam.”

Boken innehåller nio olika berättelser skrivna av olika författare. Vi möter läskiga julbocken, elaka tomtar, spökande barn, pusselmördare m.fl. Vissa berättelser är lite lagom rysliga medan andra faktiskt får nackhåren att ställa sig upp. Några av berättelserna var verkligen ruskiga.

Boken riktar sig mot ca 9 år och uppåt och jag tycker att det där uppåt kan betyda även vuxna som vill läsa juliga rysare. Vissa av författarna använder gammalt skrock som ingrediens i sin rysare medan andra väljer mer spöklikt och ytterligare andra har en mer modern skräck. Jag gillar att det är en mix, att det finns något för alla. Alla berättelserna är helt fristående och kan läsas i vilken ordning som helst. Man kan läsa en lite då eller alla på en gång. Eftersom det är relativt korta texter tänkt för en yngre målgrupp är det högt tempo och bra driv. Spännande från början till slut.

Rekommenderas om man vill ha lite läskigare julig läsning.

Drömmarnas flod av Elisabet Nemert

Publicerad den av
Svara

Det var ett tag sedan jag läste något av Elisabet Nemert, men det tog inte många sidor för att jag skulle känna igen mig. Hon skriver berättelser som får mig att känna att javisst ja, det här är ju anledningen till varför jag började älska läsning en gång i tiden. Berättelsen är nästan som en saga, med en flytande gräns mellan verklighet och magi.

”En flod, en båt, ett annat liv. Noha, en oerhört framgångsrik affärsman, har lämnat det flotta kontoret på Wall Street och excesserna i New York för Amazonas regnskog. På flykt från den person han själv blivit och inte längre vill vara.

Kassandra, kvinnan han älskar, har gått ifrån honom och i hemlighet rest till Sverige där hon har sina rötter. Under färden på floden möter Noha utsatthet, fattigdom och vilda djur – och en gammal kvinna som guidar honom på förunderliga vägar. Parallellt, i Blekinge, upplever Kassandra sitt livs mest omtumlande tid.”

Den här boken tog mig bl.a. till Amazonas vackra regnskog, en plats som tyvärr har drabbats hårt av girighet. Både naturen och människorna som bor där har tryckts undan i jakten på makt och pengar. Något huvudpersonen Noah får ta del av och som sätter perspektiv på hans egen livssituation.

Det är en bok om att börja om och trampa nya vägar, få insikt och välja att göra gott för andra. Det är en berättelse med många bottnar och samtidigt handlar det om kärlek och vänskap. Om girighet och godhet. Om liv och död.

Jag tycker väldigt mycket om den här typen av bok, men jag tror också att man måste vara mottaglig för att kunna ta den till sig. Jag gillar det där lite magiska och andliga inslaget. Jag måste se till att läsa även de andra böckerna av henne, som står och väntar här hemma i bokhyllan.

Medan snön faller i Ådala av Åsa Liabäck

Publicerad den av
Svara

Det här är tredje delen i den härliga serien om Ådala, och jag tycker nog också att det är den bästa. Jag njöt verkligen när jag läste den här boken. Det är ju det där med serier, att man lär känna karaktärerna så väl och vill få träffa dem och veta vad som sker i dessa liv.

”Julen är sällan okomplicerad – och särskilt inte för våra karaktärer i Ådala koloniområde. Nu har grindarna till kolonin stängt för året, och snön har börjat falla över Linköping.

För Marcus kommer den här julen bli helt annorlunda. Hans ex är kvar i New York och själv har han precis anlänt till Sverige, med ett krossat hjärta och en osäker framtid. För Anna och Patric är det väntans tider som gäller, inom kort kommer deras barn till världen. Men strax innan jul sker något som vänder upp och ner på allt. Och så är det Stephanie som kämpar med sin musikkarriär, allt medan grannen i lägenheten ovanför blir en oväntad vän.

Ragnar gör sitt bästa för att hålla koll på alla sina vänner, samtidigt som kaffestugan i Ådala väntar på att invigas. Kommer julen bli fridfull för områdets alla själar? Och om inte – finns det möjlighet till en andra chans?”

Man kan inte annat än tycka om karaktärerna i den här serien, och Ragnar lite särskilt. Det är så mycket omtanke, medmänsklighet, vänskap och värme i dessa böcker. Det är nästan lite svårt att förstå att Ragnar inte finns på riktigt. Han känns så äkta och han är så himla fin. Alla borde ha en Ragnar i livet.

Jag hade ju äran att få se vackra Ådala i somras tillsammans med bokvänner och få en guidad visning av Åsa. När jag läste den här boken kunde jag därför se allt så tydligt framför mig – husen, kaffestugan, trädgårdarna, vattnet. Och kanske att det var Ragnar vi såg där nere vid vattnet? 😉

Nu ser jag fram emot att läsa vidare i serien, så snälla @asa_liaback skriv nu så fort du kan. 🥰

Nu är det jul igen, Julen varar än till påska, Du nalkas ljuva sommar samt Skära, skära havre av Annika Devert och Jessika Devert

Publicerad den av
Svara

Den här serien visade sig vara som bäddat för sträcklyssning. Det var egentligen inte meningen att jag skulle lyssna på alla i följd, men det gick inte att låta bli. Det är speciellt det där med serier, tycker jag. Man fäster sig så vid karaktärerna och lär känna dem och vill veta hur det ska gå för dem. Dessutom slutar varje del med en riktig cliffhanger som gör att man genast måste få veta vad som ska hända härnäst. Då är det bara att lyssna vidare.

Det här är verkligen en underhållande och mysig feelgood-serie. Den utspelar i härlig västkustmiljö på Sardinön och vi möter flera charmiga personligheter som bidrar med både humor och galna upptåg. Jag har tyckt om att följa Emelie, hennes familj och vänner under årets olika högtider. Och det där julhuset hon ärver låter hur mysigt som helst.

Nu ser jag fram emot den avslutande delen och få veta hur det går, men jag kommer att sakna Emelie och Sardinön sen. Det har varit mysigt att hänga så mycket där på ön den senaste tiden och det har verkligen varit perfekt promenadsällskap. Jag kan varmt rekommendera den här serien.

Inte utan min syster av Åsa Hellberg

Publicerad den av
Svara

Jag hade förmånen att få lyssna på Åsa Hellberg under Feelgoodfestivalen och då berättade hon om arbetet bakom den här boken. Den bygger på hennes egen släkthistoria och huvudpersonerna Anna och Cornelia är hennes morfars mamma respektive syster.

”Systrarna Anna och Cornelia växer upp på en gård utanför Fjällbacka, i Kville socken. Familjen är fattig, men trots detta får de yngsta flickorna chansen att utbilda sig till sjuksystrar. I storstaden möts de av en helt ny värld av läkare, kvinnosakskvinnor och fascinerande patienter. Arbetet är krävande men framtidstron är stark för dörren till frihet står på glänt. De vill bli den nya sortens kvinnor, fast priset de får betala är högt. Bara några år senare krossas tillvaron. Ett oäkta barn, en ansvarslös man och förbjuden kärlek drar isär systrarna. Tragedierna följs av år av svårigheter. Det starka band de haft slits sönder av olyckor, kaos och sorg. Var hittar man glädje när hoppet tycks gått förlorat?”

Boken utspelar sig under 1900-talets början och det handlar om kvinnor som vill få välja hur de lever sina liv. Inte självklart under den tiden. Jag älskar den här typen av berättelse där fakta blandas med fiktion. Det har hänt rätt mycket de senaste 100 åren, som tur är.

Med den här boken tar Åsa Hellberg klivet in i historiska romaner och det gör hon med bravur. Det är intressant och gripande läsning och jag kände väldigt starkt för de båda systrarna under läsningen. Om jag förstått det rätt ska detta bli en serie? Historiska romaner med kvinnor i fokus är en genre som ligger mig varmt om hjärtat och jag återkommer väldigt gärna till Fjällbacka.

Skräxikon av Emma Frey-Skøtt, Madeleine Bäck och Lina Blixt

Publicerad den av
Svara

Jag tänkte bara börja bläddra lite i den här boken men fastnade och kunde inte sluta läsa. Spännande, intressant och läskig läsning väntar i denna bok som är som en kärleksförklaring till genren skräck. Och det handlar inte bara om skräck i litteratur utan även i film, konst, musik m.m.

Boken är som ett lexikon över olika skräckfigurer, men det finns t.ex. också handfasta tips om hur man överlever en skräckfilm. Vi får också veta vilka filmer som är absolut läskigast, uppmätt av en finländsk professor. Texterna av Emma Frey-Skøtt och Madeleine Bäck är både informativa och bjuder på humor. Och illustrationerna är som vanligt makalösa när det är Lina Blixt som har gjort dem. Vissa är så läskiga att jag vill hålla handen för när jag läser.

När jag var tonåring hade jag någon slags hatkärlek till skräck. Jag plöjde filmer som t.ex. Freddy Krueger, The Omen, Jurtjykogården, Den onda dockan, Lida. Jag var livrädd men kunde samtidigt inte sluta titta. Numera är jag betydligt fegare men tittar gärna på lite ”snällare” skräck som Stranger Things, Bird Box eller The Quiet Place. The Conjuring har jag inte vågat se, men efter att ha läst den här boken blir jag sugen.

Alltså den här boken är så ruskigt bra. Titeln Skräxikon är verkligen en perfekt beskrivning av bokens innehåll. Ett måste för alla skräck-fantaster!

Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin

Publicerad den av
Svara

Den här boken är otroligt hyllad och efter att ha läst vill jag också stämma in i hyllningskören. En så annorlunda och innerlig läsupplevelse den här boken bjöd på. En riktig pärla.

”Violette Toussaint är vaktmästare på en kyrkogård i en liten by i Bourgogne. Tillfälliga besökare och lokala invånare samlas gärna i hennes kök för en kopp kaffe, en pratstund, en gråtstund eller ett förlösande skratt. Violette är en tystlåten kvinna som föredrar att lyssna på andra. Få vet egentligen varför hon lever här ensam, mellan sin vackra trädgård och den välskötta kyrkogården, bara att hon verkar vara tillfreds och sprider lugn och värme omkring sig.

Sent en kväll får Violette ett ovanligt besök. En förbryllad man, poliskommissarie till yrket, förklarar att hans nyligen avlidna mor har önskat att få bli begravd i just denna kyrkogård, långt borta från hemmet och bredvid en för honom helt främmande man. I takt med att Violette hjälper honom att reda ut mysteriet kring hans mor, fattar kommissarien tycke för Violette men börjar även att gräva i hennes förflutna. Det blir slutet på Violettes stillsamma tillvaro…”

Varje kapitel inleds så vackert inleds med tänkvärda citat om livet och döden.

Violette, huvudpersonen, jobbar på en kyrkogård och jag var först lite rädd att boken skulle vara alltför sorglig och dyster. Och visst handlar det mycket om döden. Men även om livet, hoppfullhet och stor kärlek. Genom nutid och återblickar lär vi känna Violette och hennes livsöde. Vi följer henne från hennes barndom, genom livets stora händelser och fram till nutid. Vad har format henne och gjort henne till den hon är?

Framför allt har den här boken ett så vackert språk. Jag ville flera gånger pausa och läsa om vissa stycken som var så vackra och talande. Jag tyckte om tonen och känslan, och det var på något sätt trösterik läsning. Violette behandlar de döda och gravarna så respektfullt, och även de efterlevande som kommer dit för att sörja och minnas. Kyrkogården målas upp som en så vacker och älskad plats där man minns livet och de man älskat.

Jag stod och höll i den här boken redan i somras men ställde tillbaka den. När det sedan började komma så fina recensioner av den kände jag att jag bara måste läsa. Så glad att jag nu har gjort det, för det här är en bok som kommer stanna kvar i tankarna. Det här en av årets bästa böcker för mig.

Korpen fakta och myter av Bengt-Erik Engholm och Lina Blixt

Publicerad den av
Svara

Korpen, en fågel som finns med i flera myter och berättelser. Listig och olycksbådande, svart och med vass näbb. Men vad är egentligen sant om den?

I den här vackra boken bjuds vi på fakta, myter och berättelser. Vi får lära oss att korpar kan både tala och sjunga, att de håller ihop med sin kärlek hela livet, har bra minne och gillar att busa med kompisar. Ju mer jag läste, desto mer fascinerad blev jag av detta djur. Så intressant läsning med iakttagelser från forskare blandat med gamla myter. Korpen finns med i så många berättelser.

Att Lina Blixt har illustrerat är en riktig fullträff. Fantastiska illustrationer med ibland magiska undertoner. Jag sugs med in i bilden och fastnar i korpens skarpa blick. Hennes illustrationer lyfter Bengt-Erik Engholms pedagogiska och lärorika texter. Jag har lärt mig så mycket nytt tack vare den här boken.

Rekommenderad ålder är ca 9 år och uppåt. Det här är en bok att läsa tillsammans och samtala kring, titta på bilderna och förundras över detta vackra djur. Vill verkligen rekommendera den här boken eftersom det är en så vackert gjord faktabok där kärleken för korpen verkligen lyser igenom.

Rosenträdgårdens hemlighet av Marie Sammeli

Publicerad den av
Svara

Det här är den fjärde delen i serien om Julia i Sydafrika, och jag tror faktiskt också att den är den bästa. Det var något med stämningen och känslan i den här boken som fick mig att trivas lite extra bra.

”Att driva ett pensionat i sydafrikanska Kapstaden visar sig vara svårare än vad Julia och hennes mamma Gunvor kunnat ana. När de dessutom drabbas av en vattenläcka bestämmer de sig för att stänga pensionatet för renovering medan Julia åker på safari – vilket ger Gunvor fria tyglar att ensam sköta allt. Hon bestämmer sig för att i hemlighet hålla Rose Garden öppet och locka gäster genom att erbjuda en självhjälpskurs.

Tre frusna själar från Sverige checkar in: Martin, utbränd affärsman, Barbro som har tappat livsgnistan och så Judith, skribenten som bär på en stor hjärtesorg. Med hjälp av Gunvors speciella syn på tillvaron och aptit på livet får de chansen att ta kontrollen över sina liv.

Vad ingen vet är att Judith också har ett annat syfte med resan: att nysta i historien kring sin morbror Lars som verkade som präst i Sydafrika under apartheid. När allt fler hemligheter avslöjas får hon möjlighet att ställa ödesdigra handlingar i det förflutna till rätta …”

Den här gången är det Julias härliga mamma Gunvor som har huvudrollen medan Julia är mer av en bikaraktär. Gunvor har varit en favorit sedan första boken och jag gillar att hon får kliva fram i rampljuset. Alla borde vi ha en Gunvor i livet, eller kanske vara en själva. Hon omfamnar livet, ser alltid möjligheterna och njuter verkligen av livet. Och jag älskar hennes ständiga mantra ”vi kreativa själar”. Hon är en frisk fläkt och påminner faktiskt lite om Pippi Långstrump med det här att det har jag aldrig gjort innan, så det klarar jag säkert.

I den här boken får vi dessutom ta del av ännu en bit av Sydafrikas historia, om prästen Lars som verkar där under apartheid. Denna historia kopplas ihop med Judith som kommer till pensionatet för att söka hans historia.

Som sagt, jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Den går att läsa fristående men jag tycker man bör läsa hela serien för att få ta del av Julias resa och hur hon hamnade i Sydafrika. Och precis som efter att ha läst känner jag ett stort sug efter att få se detta land. Någon gång måste jag besöka Sydafrika.

Vågar du? Läskiga platser du inte vill besöka av Annika Meijer och Johanna Arpiainen

Publicerad den av
Svara

En del barnböcker funkar precis lika bra att läsa för vuxna, som den här småläskiga och mycket intressanta boken.

Jag läste tillsammans med 7-åriga sonen och den lockade verkligen till diskussioner vid middagsbordet efteråt. Vilken var den läskigaste platsen? Sonen och jag var eniga – Dockornas ö. Vi ogillar dockor lika mycket båda två. 😅 Tänk en hel ö med dessa dockor? Jag bara ryser vid tanken…

Boken är alltså en resa över världen med nedslag på några särskilt läskiga platser. Fakta och anekdoter blandas med humor, kryddat med färgglada och medryckande illustrationer.

Vissa sidor är läskiga på riktigt och ett av uppslagen ville sonen faktiskt hoppa över. När vi läste om Towern varnades det för vålnader och där sa sonen stopp. Han var rädd för att få mardrömmar så de sidorna läste vi inte.

Efter läsningen har det pratats om dockor, hundarnas bro och skelett här hemma. En riktigt intressant bok som både vuxna och barn kan rysas och läras av.

Folk som sår i snö av Tina Harnesk

Publicerad den av
Svara

Vilken bok det här är! Fantastisk läsning. Språket, miljöerna, de färgsprakande karaktärerna, humorn och vemodet. Den rymmer så mycket.

”Ingen ska komma och berätta för Máriddja när hon ska dö och ingen kan dra ur 85-åringen sanningen om cancerdiagnosen hon fått.

Särskilt maken Biera måste hållas ovetande. Den enda hon kan anförtro sig åt är Siri, en växeltelefonist i den nya telefonapparatmaskinen som gubben skaffat bakom hennes rygg.

Kajs mamma är död utan att ha yppat sin hemlighet. Kan Norrbotten ge Kaj en plats att slå rot och kommer Mimmi våga be honom om det hon längtar efter mer än allt? För sägnen säger att ingenting får kallas vid sitt rätta namn för då kan allt gå förlorat.

Det börjar med andra ord bli hög tid att tjuvskjuta en älg. Och tända på en lada.”

Berättelsen delas mellan Kaj, vars mamma nyligen dött och som tog med sig stora hemligheter. Och så den minst sagt unika Máriddja som har lite speciella metoder för att locka fram svar på frågorna hon burit på. Hon anförtror sina hemligheter åt Sire, ”växeltelefonisten”, som kommer att bli en vän. Deras samtal bjuder läsaren på många skratt.

Det är nästan som en släktkrönika, med sorgliga familjehemligheter och stor saknad. Det handlar om ursprung, stolthet, tillhörighet och familjeband. Det gör ont i hjärtat att läsa ibland för att i nästa sekund bubbla fram i skratt. Det är så fint och ömsint skildrat och jag känner så starkt för karaktärerna. Det är en berättelse som går rakt in i hjärtat, en läsupplevelse att bära med sig. Det är en bok att läsa långsamt, för att insupa det träffande språket med alla samiska namn, miljön och atmosfären. Ja, det är verkligen en läsupplevelse det här och definitivt en av årets bästa böcker. Läs!