Folk vi träffar på semestern av Emily Henry

Den här boken läste jag i december, för att ha den färskt i minnet när filmen släpptes i januari. Jag har bara läst någon enstaka bok av Emily Henry tidigare, en bok jag tyckte väldigt mycket om. 

Det har gått ett tag sedan jag läste och jag har funderat på vad jag egentligen tyckte om boken. Jag har lite blandade känslor. Jag tyckte att det var mysig läsning med flera scener som var både underhållande och härligt romantiska, men någonstans räckte det inte hela vägen för mig. När jag har funderat på varför återkommer jag i tankarna hela tiden till att jag saknade att inte få Alex perspektiv. Berättelsen ges ju enbart ur Poppys perspektiv och jag var så nyfiken på vad Alex och tyckte och tänkte. Jag tyckte så himla mycket om honom – snacka om charmig och härlig kille. Jag hade velat få mer av honom i boken. 

Dessutom fattade jag aldrig varför de bröt med varandra ett tag. När förklaringen kom kände jag att det inte var så stort som Poppy fick det att låta. 

Och filmen då? Nä, jag såg faktiskt inte klart den. Boken var mycket bättre! Jag blev så besviken på filmens Alex. Det där var inte min Alex. Jag blev kär i bokens Alex, men definitivt inte i filmens version. 

Så lite ros och lite ris, men jag vill definitivt läsa mer av Emily Henry. Dessutom är boken underbart formgiven och pryder verkligen sin plats i bokhyllan. 

Timmen är slagen av Linda Ståhl

(En recension från 2025 som jag har glömt att publicera.)

Linda Ståhl signerade boken ”med önskan om spännande läsning” och det måste jag säga att hon verkligen har bjudit på. Jag började dock läsa lite med hjärtat i halsgropen eftersom det handlar om ett försvunnet barn, en liten 3-åring, men jag behövde inte vara orolig. Det var spännande läsning utan att vara blodigt och våldsamt.

Det här är den fjärde delen i Höllviken-serien men jag har inte läst de tidigare delarna. Det gick jättefint att hoppa in så här.

Boken har en spännande story med bra driv och flera intressanta karaktärer. För min del blev ju det här första mötet med karaktärerna och jag blev lite extra förtjust i Estrid som levererade en del roliga tankar, särskilt det där med Bill och Bull. Jag gillade att boken var så oförutsägbar, att man fick tänka till och se till att hänga med i alla olika vändningar. När jag trodde att jag hade listat ut allt vände det och jag satt in i det sista och undrade hur sjutton allt skulle lösa sig till slut.

Om man som jag gärna läser lite snällare decksre, utan alltför mycket blod och våld, så kan jag verkligen rekommendera den här boken. Jag växlade mellan att läsa och lyssna och boken är väldigt bra inläst av Maria Lyckow. En spännande, modern och riktigt bra polisdeckare.

Innan mörkret faller av Riley Sager

(En recension från 2025 som jag glömt att publicera)

Så har jag läst ännu en OTROLIGT spännande bladvändare som jag hetsläste i min iver att få svar på alla frågor. Jag sögs in i berättelsen från första sidan och sedan höll den mig i ett järngrepp hela vägen till slutet. Jag tog med den till jobbet för att kunna läsa ut den snabbt och läste varje ledig stund. Och jisses så läskig den stundtals var! Jag har haft konstanta rysningar i kroppen under läsningen och håren på armarna har stått spikrakt upp. Älskar när en läskig bok påverkar kroppsligt.

På omslaget syns ett hus som nästan ser ut att ha ögon och det är kring detta hus hela storyn cirkulerar. Maggie bodde i huset som 5-åring, tillsammans med sina föräldrar, men de bodde där bara i 20 dagar innan något så fasansfullt hände att de hastigt lämnade huset och aldrig återvände. När pappan dör ärver hon huset och bestämmer sig för att renovera och förhoppningsvis även få svar på alla sina funderingar. Pappan skrev boken ”Skräckens hus” om tiden de bodde där men Maggie tror inte på berättelserna om spöken och onda andar. Hon vill ta reda på vad som verkligen hände.

Vi följer berättelsen både i nutid via Maggie och hennes återkomst till huset, samt i dåtid via pappans bok. Det är krypande, kuslig spänning med oväntade vändningar och stundtals så läskigt att jag nästan glömde bort att andas. Puh! Jag gillade verkligen konceptet med en bok i boken, att få följa med i både dåtid och nutid.

Galet bra! Jag älskar den här sortens kuslig skräck blandat med spänning. En av årets bästa böcker för mig! Extra plus för otroligt snygg utformning som jag tycker bidrar till läsupplevelsen.

Stjärnan leder mig hem av Sofia Ymén

Jag har läst det mesta som Sofia Ymén har skrivit och hennes berättelser lämnar alltid efter sig en glad känsla. Hon har en förmåga att måla upp en så fin stämning och med varma, äkta karaktärer som man tar till hjärtat. Jag trivs i hennes böcker, helt enkelt.

I den här boken möter vi tre olika karaktärer. Det är Hanna som flyttat från Stockholm till lilla Viselund för en nystart. Det är Marie som kämpar med sin identitet och vardag nu när barnen har flyttat hemifrån och det bara är hon och Krister kvar i huset. Och så är det Elisabeth, Maries mamma, som kämpar med beslutet om hon ska våga operera hjärtat eller inte. 

Det är en berättelse om relationer, vänskap, familj och om vardagens både stora och små frågor. Det är alldeles vanliga människor med relaterbara problem och det är hög igenkänning på hur det är att bo i ett litet samhälle där alla känner alla och minsta förändring blir en stor händelse. 

Mysig, lågmäld och hjärtevärmande läsning. Och ja, den utspelar sig runt jul men jag tycker den funkar att läsa även som en vintrig bok. Rekommenderas!

Den juligaste av jular av Callum Bloodworth och Stina Lövkvist

Jag tror vi var rätt många som läste den här boken i december. Det är en kalenderbok, tänkt att läsas ett kapitel om dagen fram till jul. Jag är tyvärr helt kass när det gäller att läsa kalenderböcker. Jag börjar starkt, men glömmer sedan och får sträckläsa allt jag har missat. Sonen och jag började läsa tillsammans, men det slutade med att jag läste ut den själv.

Callum Bloodworths text i kombination med Stina Lövkvists illustrationer är verkligen en match made in heaven. De lyfter och kompletterar varandra.

Jag har läst allt annat som Callum har skrivit och jag vet att han alltid bjuder på stora känslor där yster glädje möter tung sorg i en enda mix. I den här boken är mamman död och det blev tyvärr lite problematiskt för mig att läsa om. Det var många år sedan min mamma dog, men sorgen efter henne blommade ut just den här julen och när jag insåg att boken innehöll en död mamma och mycket kring sorgen efter henne blev det lite för mycket för mig. Jag hade inte läst alls vad boken handlade om så jag var inte riktigt beredd på det.

Jag har bara sett fina omdömen om den här boken så spara tipset till nästa jul och läs den då. Antingen som en kalenderbok varje dag, eller läsa i ett svep.

Done and Dusted av Lyla Sage

En cowboy-romance – helt perfekt för en gammal hästtjej som mig. Jag hade egna hästar i många år och det är klart att man som yngre drömde om att få bo på en ranch och kanske bli kär i en tvättäkta cowboy. Så blev det inte, men jag har iaf besökt en ranch i Texas där jag fick rida på en häst som hette Black Jack. Min hittills enda upplevelse av en riktig ranch, så jag kastade mig gladeligen över den här boken för att få ta del av ranchliv, cowboys och het romance.

Clementine ”Emmy” Ryder återvänder till familjeranchen, något stukad efter en ridolycka som åtminstone tillfälligt satt stopp för hennes karriär. Väl hemma möter hon Luke Brooks, hennes brors bästa vän som retade henne under uppväxten. Nu är de båda vuxna och när de får se varandra inser de att det finns något helt annat mellan dem. Emmy har inte tid för kärlek och Luke borde hålla sig bort från vännens lillasyster, men känslorna spirar.

Det här är en HET romance, och jag har inga problem med heta scener men jag tröttnade på att orden knll, ftt och k*k överanvändes. Det blev nästan lite tröttsamt när dessa ord nämndes om och om igen. Jag lyssnade på boken, och jag vet inte om det förstärkte upplevelsen av dessa ordval.

Som sagt, detta är en HET romance men det var också en mysig skildring av livet på en ranch. Det fanns en lite sorglig bakgrundshistoria som jag tyckte gav djup till berättelsen och som gjorde karaktärerna mer levande. Jag tyckte om få följa dessa karaktärer och jag kan mycket väl tänka mig att läsa/lyssna på även nästa del. Det släpps ytterligare tre delar på svenska i år, varav del två redan i mars.

En underhållande, mysig och het romance som passar perfekt om man gillar den genren. Trots att de är på en ranch är det inte jättemycket om just hästar och ridning (inte den typen iaf 🤭) så man behöver inte gilla hästar för att läsa.

Gömslet av Gabrielle Filteau-Chiba

Jag fullkomligt älskade Gabrielle Filteau-Chibas förra bok ”Coyote”. Den här boken, Gömslet, är hennes debutbok men gavs ut på svenska först förra året. Det är en tunn bok med ett storslaget innehåll, och med Coyote samt vetskapen om författarens liv i bakhuvudet, pusslar jag ihop en ännu större historia än det som faktiskt berättas i boken.

Gabrielle Filteau-Chiba flyttade själv ut i vildmarken där hon levde ensam i 3 år utan varken elektricitet eller rinnande vatten. Hon brinner för miljö, djur och att leva i närmare samklang med naturen, något som märks tydligt i hennes böcker.

I Gömslet möter vi Anouk som lämnar Montreal för att flytta in i en övergiven stuga i Kamouraska. Det är en enkel stuga utan bekvämligheter och hon måste själv hugga ved och hämta vatten. Utanför stugan är det otroliga 40 minusgrader och djup snö. Hon skriver dagbok om sina tankar och sina upplevelser. Men så får hon ett oväntat möte.

Det är svårt att skriva om vad boken handlar utan att spoila. Det är en berättelse om att hitta sig själv när inte omvärlden kan påverka och forma. Det handlar om människans exploatering av naturen, om feminism men också om romantik. Det är ofta ganska mörkt och ilsket, men det finns också en längtan och hoppfullhet som genomsyrar texten.

Jag fascineras av att ge sig iväg och bo så här, men jag är alldeles för bekväm för att vilja vara utan elektricitet och rinnande vatten. Det är däremot otroligt intressant att läsa om andra som lever så. Jag är väldigt förtjust i Gabrielle Filteau-Chibas sätt att skriva, hur hennes kärlek till naturen lyser igenom så starkt. Jag tycker om att texten också illustreras med hennes teckningar.

Det här är verkligen en speciell liten bok. Kanske att man bör läsa Coyote först för att få ett sammanhang? Jag hoppas på att få läsa mer av henne framöver.

Där skuggorna faller av Liz Moore

Jag fortsätter plöja spänningsromaner, en genre som kan vara svår att navigera i. Jag gillar när det är spännande, men gillar inte när det blir för våldsamt eller blodigt. Den här boken har allt jag brukar gilla och jag tycker att den engelska titeln ”The God of the woods” är så himla snygg och snygg och lockande.

Tyvärr blev dock inte läsningen som jag hoppats. Det är flera, för många, olika karaktärer att hålla isär och dessutom många tidshopp som gjorde att jag hela tiden tappade tråden. Jag vet inte om det var fel bok vid fel tillfälle, att jag hade tyckt annorlunda om boken vid ett annat tillfälle. Det blev för rörigt för mig och jag hade fullt sjå att hålla koncentrationen uppe för att komma ihåg vilken karaktär som nu hade ordet och ifall det var nutid eller dåtid. Det förstörde läsflytet och gjorde att jag tappade bort själva storyn.

Jag har läst så många fina omdömen om den här boken och på pappret har den allt som skulle kunna göra den till en ny favorit hos mig. Men det funkade helt enkelt inte för mig. Så är det ju ibland – det som är en favorit för någon går inte alls hem hos någon annan.

När ljusen tänds av Felicia Welander

Åh vad jag tyckte om den här boken. Jag började lyssna på den och valde sedan att fortsätta, trots att jag har den så otroligt vackra utgåvan här hemma. Men ljudboken var så otroligt bra gjord, med olika inläsare för varje advent. Den var faktiskt så bra att jag både körde fel och glömde att växla. 😅 Jag var så inne i boken att jag helt glömde svänga i rondellen och på vägen hem glömde jag växla upp och körde på fyran nästan hela vägen. Oops … Det måste väl vara ett bra betyg?

Boken utspelar sig i Stockholm 1858. Vi möter tre olika karaktärer: bagardottern Sara vars far har dött och som nu måste sköta bageriet på egen hand. Konstnärinnan Aurora som vägrar gifta sig med den greve familjen valt ut och som nu flyttat till Stockholm för att pröva vingarna där. Och så journalisten Victor, som drömmer om att få skriva viktiga reportage, men som inte vet om han ska våga utmana ödet.

Vi får följa hur dessa tre blir vänner, hur de kämpar för att få vardagen gå ihop och hur de ställer upp varandra när det gäller. Dessutom finns en liten hemlös pojke med i berättelsen, en karaktär som verkligen letar sig in i hjärtat.

Jag har gillat allt jag har läst av Felicia Welander. Hon har en så fin känsla i sina texter och med karaktärer som känns äkta och levande. I den här boken blandas vardag och drömmar och så fint, och jag blir så otroligt engagerad i karaktärerna. Jag ville inte sluta lyssna när jag väl börjat.

Det här var en berättelse som letade sig in i hjärtat, som bjöd på både underhållning och gripande människoöden. Vill varmt rekommendera att läsa eller lyssna!

På en tyst gata av Seraphina Nova Glass

Ännu en otroligt spännande psykologisk thriller som höll mig i ett järngrepp tills den var utläst. Älskar när en bok fångar en så! Den här boken gav lite vibbar till tv-serien Desperate Housewives – det där med att man aldrig vet vad som pågår bakom stängda dörrar. En synbart lugn, vanlig villagata som visar sig rymma stora hemligheter och massa drama.

Vi får följa tre karaktärer – Cora, Paige och Georgia. Cora är övertygad om att hennes man är otrogen och har flera gånger försökt ta honom på bar gärning men utan att lyckas. Hon bestämmer sig för att ta hjälp av grannen och vännen Paige som är något av en expert på att leta reda på hemligheter. Hennes son Caleb dog för ett år sedan och sedan dess spenderar hon all tid med att övervaka sina grannar i hopp om att hitta den skyldige. Hon tror inte att hans död var en olycka. Samtidigt undrar de båda över deras nya granne Georgia som beter sig märkligt. Varför vill hon inte umgås?

Boken började lite trevande och jag fick först inte grepp om vad som pågick, men ganska snart tog storyn en oväntad vändning som skruvade upp tempot. Så många hemligheter som bubblar under ytan i detta villaområde. Det var väldigt underhållande, spännande och oförutsägbar läsning.

Det här är ännu en bok som jag trodde inte var för mig så jag struntade i den när den släpptes. Eftersom jag gjort samma misstag med Riley Sagers böcker köpte jag nyligen den här boken utan att ens veta vad den handlade om. Jag måste helt enkelt ta igen läsningen av de böcker som ges ut av @lavender_lit som jag har missat. Vilken tur att jag gav den en chans! Jag vill definitivt läsa mer av Seraphina Nova Glass och till min glädje släpps det en ny bok av henne redan nu i januari.

Återigen en vackert utformad bok som får ta plats i bokhyllan bredvid de andra vackra Lavender lit-böckerna. Nu har det blivit en hel samling. 🥰

Hon som blev kvar av Riley Sager

Riley Sager är en ny favoritförfattare för mig och jag kan inte fatta att jag trodde att hans böcker inte skulle vara något för mig. Efter att ha läst fyra av hans böcker har jag lärt mig att han levererar spännande, lite kuslig och nagelbitande läsning. Hans böcker är verkligen bladvändare utan dess like. Den här boken borde ha kommit med en varningstext – ”bör läsas när du är ledig”, för den var nästan omöjlig att lägga ner när jag börjat läsa och jag hade ju ett jobb att sköta. Puh. 😅

Kit får anställning som vårdare till den ökända Lenora Hope i hennes förfallna hus Hope’s End. Året är 1983 och för 55 år sedan mördades Lenoras mamma, pappa och syster i det här huset. Lenora var då 17 år och misstänktes för morden, men det gick inte att bevisa. Hon är nu 70 år, sitter i rullstol och kan inte prata. Hennes förra skötare försvann utan någons vetskap mitt i natten och Kit är både rädd och lite nyfiken inför sin anställning. Lenora kan kommunicera via en skrivmaskin och en kväll skriver hon att hon vill berätta allt för Kit. I takt med att sidorna fylls med text börjar Kit misstänka att Lenora inte berättar hela sanningen för henne. Vad var det egentligen som hände den där kvällen 1929?

Det här var otroligt spännande läsning och jag är väldigt förtjust i Rileys Sagers sätt att berätta en historia. Det var både spännande och ryslig läsning, flera oväntade vändningar och jag hann misstänka varenda karaktär innan jag fick svaren i slutet. Spänningen höll i sig från början till slut.

Jag vill också ge en eloge till Sofia på Lavender lit för bokens vackra utformning som bidrar till läsupplevelsen. Dels vackert färgade snittytor, men också den där illustrationen av en spricka i början av varje kapitel. En spricka som växer mot slutet … Oerhört effektfullt! 👏🏻

Gillar du spännande böcker bara måste du läsa något av Riley Sager. Nervkittlande läsning som inte går att sluta läsa.

After I do av Taylor Jenkins Reid

Taylor Jenkins Reid är en så otroligt mångsidig författare och hon är svår att placera i ett fack. Gemensamt för alla böcker är hennes förmåga att bygga upp hela världar och med intressanta karaktärer. Jag sugs in i hennes universum oavsett om jag gillar bokens story eller inte. Jag gillar dessutom den briljanta idén att låta karaktärer dyka upp även i andra böcker. Det blir en twist av igenkänning som kittlar hjärnan. 

Den här boken handlar om Lauren och Ryan och hur de bestämmer sig för att ta ett år ifrån varandra för att kanske, förhoppningsvis på så sätt hitta tillbaka till kärleken. Vi får först följa hur de träffades, blev kära och gifte sig. Någonstans på vägen tappade de bort varandra och glädjen tillsammans. Det blir ett år av funderande, nya insikter och samtidigt pågår livet omkring dem med allt vad det innebär. Det är mycket funderingar kring vad som är kärnan i ett förhållande, vad som är viktigt och vad som verkligen betyder något. 

Det är egentligen inget speciellt med själva storyn men jag blir ändå helt uppslukad i deras liv. Jag tycker så otroligt mycket om alla karaktärer och att få följa dem under detta speciella år. Laurens familjemedlemmar är helt ljuvliga – allt från hennes syskon, till mamman och hennes coola mormor. 

Jag älskar att läsa om mänskliga relationer och detta är en varm och relaterbar berättelse om kärlek när den behöver kämpas för. En bok som gick rätt in i hjärtat. 

In a holidaze av Christina Lauren

Jag gjorde en klassisk Malin och valde att lyssna på den här boken, trots att den finns i fysisk form i min bokhylla. 😅 Jag har länge velat läsa/lyssna på något mer av Christina Lauren efter att jag lyssnade på deras underbara The Unhoneymooners och jag har flera olästa böcker av dem här hemma. Jag tänkte att den här boken var ett passande val nu i juletider.

Maelyn fastnar i en tidsloop och upplever samma juldagar om och om igen. Hennes familj åker alltid till en stuga för att fira tillsammans med vänner, och en av sönerna där har varit hennes hemliga crush i alla år. Tyvärr råkar hon kyssas med hans lillebror, så när hon får chansen att göra om samma dag ser hon till att göra annorlunda. Men, vad är det hon behöver göra för att komma ur tidsloopen? Efter att ha gått igenom samma dagar flera gånger börja hon tröttna. Hur ska hon kunna gå vidare och vad behöver hon göra för att Andrew ska förstå hur hon känner?

Jag gillar temat med tidslooper då det brukar innebära roliga och oväntade händelser. Början av boken är verkligen rolig, underhållande och härlig eskapism, men någonstans i mitten tappar den farten. Det är ingen större spoiler att hon och Andrew får ihop det men i samband med det står storyn och bara stampar. Jag tappar intresset och lyssnar vidare lite pliktskyldigt men utan att egentligen bry mig så mycket om vad som händer. Jag vill veta hur det slutar, men egentligen vet jag ju hur det kommer att sluta.

Jag vet inte om det är jag som är problemet, för just nu tycker jag att alla böcker jag läser/lyssnar på är lite småtråkiga. Jag har svårt att hitta något som verkligen griper tag. Kanske hade jag gillat den här boken bättre vid ett annat tillfälle?

Jag har som sagt fler böcker av denna författarduo i min bokhylla och jag både tror och hoppas på att det finns flera gobitar där. Den här boken blev dock lite av en besvikelse.

Final girls av Riley Sager

Riley Sager har seglat upp som en ny favoritförfattare och jag planerar att ta mig igenom hela hans författarskap. Eftersom jag var sugen på att lyssna på någon bok på engelska valde jag att ta mig an hans ”Final girls”. Tyvärr, ska jag tillägga. Den här boken blev verkligen ingen favorit hos mig.

Boken handlar om vad som i media kallas ”De sista flickorna”. Quincy, Sam och Lisa har alla tre överlevt fruktansvärda massmord, där de har varit de enda överlevarna. De känner inte varandra, men denna väldigt oönskade gemensamma titel buntar ihop dem, trots att deras upplevelser varit på olika platser och vid olika tillfällen. Så dör Lisa under mystiska omständigheter och när Sam plötsligt knackar på Quincys dörr startar en kedja av händelser. Quincy inser att hon kan vara på tur att bli nästa offer.

Man får följa Quincy både i nutid och i dåtid den där ödesdigra kvällen i stugan när hennes vänner brutalt mördades. En hel del känns igen från tidigare böcker vad gäller upplägg och jag vill inte spoila och säga vad, men det fick mig att sucka och tycka att det kändes något fantasilöst. Jag visste att det skulle komma någon form av oväntad twist men den gjorde mig faktiskt bara ledsen. Jag gillade inte alls twisten. Den fick mig att vilja snabbspola sista delen för jag tappade helt hoppet om boken där.

Så nja, den här boken kanske inte var för mig eller så hade jag för höga förväntningar efter att ha läst två otroliga böcker av honom. Jag tänker dock att detta är ett tillfälligt bakslag och jag ser fram emot att läsa de två olästa böckerna av honom jag har hemma i bokhyllan. 

Boken finns översatt till svenska och heter då ”De sista flickorna”. 

Svart jul av Ninni Schulman

Det här är en prequel som utspelar sig 1994, tjugo år innan tidigare delar i Hagforsserien. Jag har inte läst de andra delarna, men jag är nyfiken på att göra det och tänkte att det kanske är bra att börja med den här. Som en teaser inför vad som komma skall.

Kanske att man läser boken olika beroende på om man har läst de andra delarna eller inte? För mig blev det en fundering över de olika karaktärerna. Vem eller vilka ska man hålla ögonen lite extra på? Vilka återkommer senare i serien? 

Det är en kortroman som utspelar sig några dagar i juletid. Den var för kort för att jag riktigt ska få grepp om serien i sig, men det var ett intressant smakprov för mig som inte känner till serien alls. Eftersom jag har läst flera andra böcker av Ninni Schulman blir jag sugen på att läsa vidare. Angela Kovács är en favorit bland inläsare och då det är hon som läser serien lockar det lite extra att ta sig an även kommande delar. Det får bli ett projekt inför nästa år.