Januari månads läsning

I år ska jag bli bättre på att sammanfatta och utvärdera vad jag har läst. Helt och hållet för min egen skull, för att fundera över vad jag läser, hur läsglädjen har känts och om jag saknat något.

Jag kämpar fortfarande med just läsglädjen även om jag har läst många väldigt bra böcker under januari. Dessutom har jag läsrest till 15 länder! Jag var tvungen att dubbelkolla om det verkligen stämmer, men jo. I flera av böckerna har det varit flera länder.

Bäst den här månaden? Cecily Larsons hemliga liv av Ellen Baker. En så härlig bok där jag verkligen kände läsglädjen. Den spänner över flera generationer under nästan 100 år och bjuder på familjehemligheter, cirkusliv, romantik, vänskap och intressanta karaktärer. Så himla glad att jag hittade den boken.

Jag har inte läst så många feelgood i januari och det känner jag efteråt att jag har saknat. Jag behöver blanda upp spänning/historia med feelgood lite bättre framöver.

⭐️Hembiträdet av Freida McFadden
⭐️Cecily Larsons hemliga liv av Ellen Baker
⭐️A good girl’s guide to murder av Holly Jackson
⭐️Genom tysta skyar av Denise Henningsson Lindell
⭐️Långlevnadsrevolutionen av Maria Borelius
⭐️Vi var vänner av Anne Liljeroth
⭐️Silverslottet av Åsa Hallengård
⭐️Den som vaktar flocken av Johan Rundberg
⭐️Buddenbrooks av Thomas Mann
⭐️Jag: en roman om Karin Larsson av Ulrika Ewerman
⭐️Viva España av Åsa Hellberg

Vi var vänner av Anne Liljeroth

Den här boken bjuder på flera ingredienser som fångar mitt intresse – kvinnlig vänskap, hemligheter, småstad, kommunikation och nostalgi. Och med kommunikation menar jag bristen av den. För vad är det egentligen som gör det så svårt ibland att kunna kommunicera? Att inte våga säga, att hålla inne, att bara säga en del eller att välja fel ord. Kommunikation kan vara så oerhört svårt, och som läsare blir man nästan som en medlare som sitter inne med mer information än vad karaktärerna har.

”Fyrtio år har gått sedan en försommarfest vid sjön förvandlades till ett inferno av poliser och nyfikna lokalbor. En tragedi som kom att påverka alla på orten, inte minst Anna.
När Annas mor går bort tvingas hon återvända till sitt föräldrahem för att städa ur det inför en försäljning. De välbekanta gatorna och närheten till sjön kastar henne tillbaka i tiden. Olustiga känslor av skuld och skam tränger upp ur det undermedvetna och hon erinrar sig varför hon kände sig tvungen att flytta därifrån.
Så stöter Anna ihop med Beatrice som en gång var hennes bästa vän. Efter ett uppslitande första möte bestämmer hon sig. Hon vill försöka förstå vad som hände den där kvällen och berätta för Beatrice vad hon burit på i alla år.”

Anne Liljeroth tar med oss på en nostalgitripp till furumöbler, fuktiga gillestugor, polaroidfoton, manchestersoffor och olåsta hus. Det är 70-tal och början på 80-tal, småstadsliv där alla känner alla och begränsat utbud både vad som finns att göra och vilka personer man kan umgås med. Anna och Beatrice var bästa vänner under uppväxten, men så kom den där dagen då allt hände och de gick skilda vägar. Att mötas igen efter 40 år framkallar förträngda minnen och bäddar för samtalen som aldrig blev av. Som läsare följer jag med stort intresse deras återseende och berättelsen kring vad som egentligen hände då för 40 år sedan.

Under läsningen pendlar mina sympatier mellan de båda vännerna som båda haft familjeförhållanden som inte direkt gav trygghet. Det är intressant läsning från början till slut och det går inte att låta bli att ta en egen nostalgitripp och tänka på egna gamla vänner och hur uppväxten har format en.

I slutet av boken finns frågor att bokcirkla kring och jag tycker att det just är en bok att prata kring. Den väcker många tankar och funderingar och jag hade fortfarande frågor kvar när jag slog igen boken.

En väldigt bra bok, med snyggt skildrade karaktärer och en intressant story. Rekommenderas varmt!

Oktober månads läsning

Dags att sammanfatta oktober månads läsning 🍂

Det blev 12st böcker, varav två var ljudböcker. Och det var många härliga lässtunder som de här böckerna bjöd på. Det har blivit både tårar och skratt den här månaden.

Mest efterlängtad var Jul i krinolin som verkligen höll för de höga förväntningarna. Så glad att min favoritförfattare Amanda Hellberg är tillbaka.

Mest berörande var Frida Boisens Berätta aldrig det här. Jag lyssnade och grät under mina promenader. Berörande var också Käre Edward av Ann Napolitano. En av årets starkaste läsupplevelser.

Sedan måste jag slå ett extra slag för Jenny Fagerlunds Mitt hemliga liv som en av årets bästa feelgood-böcker.

⭐️Vi ses i Havanna av Chanel Cleeton

⭐️Manhattan Love av Anna Portner

⭐️Mitt hemliga liv av Jenny Fagerlund

⭐️Berätta aldrig det här av Frida Boisen

⭐️Ett rent helvete av Anne Liljeroth

⭐️Käre Edward av Ann Napolitano

⭐️Svamparnas planet av Jesper Nyström

⭐️Förundran av Maria Borelius

⭐️600 mil till dig av Lovisa Wistrand

⭐️Jul i krinolin av Amanda Hellberg

⭐️Julen enligt Julia av Kristin Emilsson

⭐️Tokyo calling av Anna Portner

Alla böcker har bjudit på bra läsupplevelser så jag kan rekommendera varenda en på bilden. Å andra sidan tycker jag inte att jag läser några dåliga böcker längre. Jag har koll på vad jag gillar och väljer noggrant vad jag ska läsa.

För november har jag inga planer alls mer än att läsa. Allt annat har blivit inställt och då tänker jag spendera min fritid med familj och böcker. Det är så jag tänker ta mig igenom förhatliga november månad. 📚

Ett rent helvete av Anne Liljeroth

Den här boken hade mer svärta i sig än vad jag förväntat mig. Jag har sett den beskrivas som feelgood, men jag vet inte om den kan kallas det? Det är snarare en relationsroman.

Huvudperson är Danuta som jobbar som städerska. Vi får följa både henne och personerna som bor i hemmen hon städar. Danuta gillar att städa och hon gillar att putta folk i rätt riktning. Hemma hos familjen Seger lägger hon t.ex. fram tidningar och markerar artiklar som hon tycker att de behöver läsa. Mamman är överarbetad, dottern anorektisk, sonen sitter bara på sitt rum och pappan är hela tiden iväg och tränar. Hon försöker få ihop familjen, men hennes omtanke skapar i stället problem när frun i huset tror att maken är otrogen. Hon städar även hemma hos den framgångsrika modeskaparen Ossian som har rikedom och framgång, men inte lycka och kärlek.

I brev mellan Danuta och hennes syster får vi veta lite om deras relation och i återblickar även om Danuta och hennes uppväxt. Annars försöker hon hålla sig så osynlig och kravlös som möjligt.

Det är väldigt mycket ångest, sorg och olyckliga människor i den här boken. Alla i boken har problem med familjerelationer och ingen kommunicerar. Jag blir lite rädd för Danuta som försöker styra alla i ”rätt” riktning. Hon menar väl, men att lägga sig i okända människors liv så? Att hon gör det med Ossian är mer ok eftersom de trots allt ofta träffas och pratar när hon städar hans lägenhet. Själv hade jag aldrig velat ha en sådan person i mitt hem. Jag tycker faktiskt att hon är lite läskig.

Min absoluta favorit i boken är Danutas granne Maj. Jag verkar alltid falla för de äldre damerna i böcker jag läser? Det är i stunderna med Maj som Danuta blir mer mänsklig och hennes person kommer fram bäst, när de umgås men också då hon kämpar för att Maj ska få bo kvar. Deras vänskap är det bästa i boken.

Gillar man feelgood/relationsdrama med mycket svärta är den här boken ett hett tips.

Recex från LB förlag