Tid för Lisbeth av Annelie Sylvan

Det här är en lågmäld och vardagsnära berättelse om när livet plötsligt tar en oväntad och ovälkommen vändning. Lisbeth blir lämnad efter 40 års äktenskap av sin man som har hittat en annan och där står hon nu kvar ensam – bitter, arg och besviken. Hur går man vidare?

”När Lisbeths man plötsligt lämnar henne efter 40 års äktenskap, släpps en ilska lös hos Lisbeth. En ilska som inte klarar av möblerade rum. Hon lämnar deras gemensamma lägenhet och flyttar till en stuga i skogen. Hon behöver nollställa sig själv. Vara ifred. Men döttrarna har inget tålamod med hennes självförverkligande. Har hon blivit galen?

Med nya människor och insikter i sin närhet, ser Lisbeth klarare än någonsin. Vad betyder det egentligen att åldras med värdighet? Varför ska kvinnor leva under den omöjliga pressen att se yngre ut än de är?

För att inte tala om det livslånga moderskapet. Får en kvinna någonsin ta timeout från sin roll som mamma och sätta sitt eget mående främst? Knappast. Men Lisbeth försöker. Hennes döttrar är trots allt över 30 båda två. Hon vill ju inte säga upp sig för alltid. Bara ta en paus för att bli hel och förhoppningsvis komma ut på andra sidan lite mer som sig själv. Som Lisbeth.”

Vi får följa Lisbeth när hon försöker skapa sig ett nytt liv, på en ny plats och med nya bekantskaper. Hennes vuxna döttrar förstår inte alls det här nya livet och tycker att hon borde förlåta och sluta vara bitter. Själv försöker hon hitta sig själv igen och förstå vad som egentligen hände.

Det är en varm och intressant skildring om de olika relationer och roller vi har genom livet och hur vi påverkas. Om att förlåta och gå vidare, att hitta sig själv och vem man är utanför dessa relationer. Boken ger många tankar kring mamma-rollen som får mig som läsare att fundera. Jag blir arg på Lisbeths döttrar som jag tycker ställer orimliga krav samt varken ser eller förstår att hon är mer än ”bara” en mamma/fru. Det är intressant och tankeväckande att läsa Lisbeths funderingar kring detta.

Boken har även flera intressanta bikaraktärer som verkligen bär på olika livsöden och jag tänker återigen på det där med att vi inte vet vad våra medmänniskor går igenom eller har gått igenom.

ღ Läs den här boken om du vill läsa en stark och tankeväckande relationsroman med både glädje och sorg, om att hitta sig själv och göra en nystart i livet som 60+.

Augusti månads lästa böcker

Tack och hej säger jag till augusti och kollar över vad jag läste under månaden. Det är ju så roligt med statistik. Jag insåg dock när jag hade gjort min sammanställning att en bok hade glömts bort, så den får husera ensam på egen bild. Det gör å andra sidan inget för det är den bok jag gillat minst i år. 😅

Augusti var en bra läsmånad med flera bra böcker. Helt omöjligt att välja EN favorit då hela tre böcker fick mig att sucka lyckligt. ”Maybe in another life” av Taylor Jenkins Reid var så otroligt bra och jag kan inte sluta tänka på den. ”Hjortronmyren” av Ulrika Lagerlöf kommer också kvala in på Årets bästa-lista. Och så har vi ju så klart ”Gravglänta” av Mattias Edvardsson. Han levererar alltid bladvändare.

Augusti blev också en annorlunda läsmånad då jag läste hela fem manliga författare. Mycket ovanligt för mig som nästan uteslutande läser av kvinnor. Inget som är planerat, det råkar bara vara så.

⭐️Gravglänta av Mattias Edvardsson
⭐️Kapitlet Rachel av Caroline O’Donoghue
⭐️Där vildblommorna växer av Louise Strömberg
⭐️The Burnout av Sophie Kinsella
⭐️Sommardagar i kollektivet av Callum Bloodworth
⭐️Maybe in another life av Taylor Jenkins Reid
⭐️Tid för Lisbeth av Annelie Sylvan
⭐️Hjortronmyren av Ulrika Lagerlöf
⭐️Brittas arv av Eleonore Holmgren
⭐️Hitta hem av Eleonore Holmgren
⭐️Lilla Buddha söker lycka av Claus Mikosch
⭐️Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro
⭐️Tretton av Steve Cavanagh

Nu välkomnar jag september som innebär både premiär av Jönköpings bokvänner OCH bokmässa. Mycket bokigt den här månaden! 😍