Augusti inleddes med härligt läsflow men sedan fick jag problem med ögonen och kunde inte läsa. Så första halvan av augusti var en riktigt bra läsmånad medan andra halvan var en total dipp.
Jag hann i alla fall läsa flera riktigt bra böcker i början av månaden och en av årets mest efterlängtade böcker släpptes – Mattias Edvardssons ”Vykort från en mördare”. Vilken bladvändare! Det här är verkligen välskriven spänning när det är som allra bäst och den gick inte att sluta läsa. Jag fullkomligt inhalerade den.
Nu är vi redan inne i september och det betyder bokmässa. 😍 Jag har några böcker som jag ska läsa inför den plus att det släpps, och har släppts, några väldigt efterlängtade böcker som jag också vill läsa den här månaden. Håller tummarna för att september bjuder på många härliga lässtunder. 🥰
Det här är den efterlängtade uppföljaren i serien ”Brottsplats Söderslätt”. Jag tyckte mycket om första delen Gravglänta men den här delen är faktiskt ÄNNU bättre. Jag hade tänkt avnjuta den långsamt för att få den att räcka länge, men i stället fann jag mig hetsläsa i ivern att få veta hur det skulle sluta. Så vips, var den utläst i ett huj. 😅
Förra boken slutade med en riktig cliffhanger och nu får vi följa fortsättningen på det, utan att spoila handlingen mer än så. Gunni är så klart tillbaka, och vi får lära känna henne ännu mer, något jag tycker är fördelen med serier. Jag gillar att få lära känna karaktärer mer på djupet, att få hänga med dem i flera böcker.
Mattias Edvardsson skriver aldrig onödigt våld, utan det här är mer långsamt uppbyggd, psykologisk spänning. Han är skicklig på att teckna starka karaktärer och att skildra relationer mellan människor, både fina och de skaviga. Det är spännande läsning samtidigt som jag också blir berörd av flera delar.
Det enda felet med den här boken är att den blev för snabbt utläst för nu måste jag ju vänta ett helt år på nästa del. Den här boken var verkligen en bladvändare utan dess like. Välskriven, spännande och fängslande läsning.
Nästa vecka ska jag få prata med Mattias i en livesändning om den här boken och det ser jag fram emot.
Juli blev min hittills bästa läsmånad och det kan jag tacka semestern för. Vi har varit bortresta nästan två veckor den här månaden, men resten av tiden har jag varit hemma och läst massor. En bok per dag har det blivit den senaste veckan. Jag har till min glädje även kunnat lyssna på ljudbok igen så jag har växlat mycket mellan att läsa och lyssna.
Jag har läst flera bra böcker men några har fångat mig lite extra. Min stora favorit Lisa Jewell levererade riktigt bra spänning i ”Don’t let him in” som jag köpte i New York. En av hennes bästa! Holly Jacksons första bok för vuxna ”Inte död riktigt än” var en härligt underhållande bladvändare som jag inhalerade. Underhållande och med mycket humor var även Lynn Painters ”Better than the movies” som jag läste med ett konstant leende på läpparna. Och avslutningsvis – mystiska, mytiska och spännande ”The Sirens” av Emilia Hart vars slut verkligen fick mig på fall.
Den här boken blev en omläsning, inför släppet av den andra delen som kommer snart. Det är nackdelen med serier tycker jag, att man hinner glömma mellan de olika delarna. Eller man – JAG gör i alla fall det. 😅
Jag valde att lyssna den här gången, och det är första gången jag lyssnar på någon av Mattias Edvardssons böcker eftersom jag alltid brukar föredra att läsa dem. Det var perfekt att just lyssna under den 12h bilresa hem i går som vi gjorde. Anna Maria Käll är inläsare och hon är en av mina favoriter, men jag är däremot inte så förtjust i när man läser med bebisröst för att imitera ett barn. I övrigt var det skönt att återigen lyssna på ljudbok och det var nog bra att välja en bok som jag har redan läst. Jag har inte kunnat lyssna på ljudbok på ett tag, men det kändes som om något lossnade tack vare den här boken för jag började genast lyssna på ännu en bok direkt efter. Underbart!
Det var tur att jag gjorde en omläsning för jag insåg att jag hade glömt en massa, särskilt när det gällde Gunni som person. Och slutet! Jag hade glömt bort slutet. 🫣
Nu är jag redo inför nästa del ”Vykort från en mördare” som jag hoppas hitta i min postlåda väldigt snart.
Jag gillar att sammanfatta vad jag har läst under en månad, men jag har legat efter med alla sammanfattningar hela det här året. 🫠 Det har varit så mycket i år och jag hinner inte riktigt med.
I alla fall – juni månads läsning gick sådär och blev årets sämsta månad sett till antal. Juni är vår största jobbmånad och när jag kom hem från jobbet efter långa och intensiva dagar orkade inte hjärnan läsa.
Månadens bästa bok var ”Kärlek på grekiska” av Lucy Diamond eftersom den bjöd på exakt den eskapism jag suktade efter i juni. Plus att jag tack vare den boken lärde mig att det finns män med ”trosavslitande” röst. Det skrattet gjorde gott! 😅
Mattias Edvardsson har precis släppt en spänningsbok för bokslukaråldern 9-12 år. Min 10-årige son och jag har läst och gillade den väldigt mycket. Spännande, lite läskig och faktiskt också lite sorglig, är vårt gemensamma omdöme.
Sonen läste boken efter skolan och jag blev helt paff när han klämde 100 sidor i ett nafs. Han brukar inte ha tålamod att läsa så mycket i ett svep. Sedan läste han resten på kvällen. Bara det är ett gott betyg!
Han gav boken 7 av 10 i betyg. Han gav boken 2 minuspoäng eftersom den innehöll djupt, mörkt vatten som han tycker är superläskigt. Om den inte hade innehållit det skulle han ha gett den 9 av 10 i betyg.
Som vuxen tycker jag att det var överraskande spännande. Jag läste med stort intresse för att få veta vem det där Odjuret egentligen var och historian bakom hans rykte. Precis som sonen, och även Wille i boken, avskyr jag djupt, mörkt vatten och har full förståelse för Willes känsla när han var i vattnet. Jag hade ogärna gått i det vattnet.
Boken har ett bra driv och är perfekt lagom spännande och läskig för den åldern. Och för mig. 😅 Jag är ju en harig läsare. Mattias är proffs på att skildra snäll spänning utan onödiga läskigheter. Sonen sa lite förvånat efteråt att han hade sett allt framför sig i bilder, ”men det fanns ju inga bilder!”. Så hatten av för att verkligen kunna skildra miljön levande.
Vill verkligen varmt rekommendera att läsa. Perfekt läsning för sommarlovet!
Tack och hej säger jag till augusti och kollar över vad jag läste under månaden. Det är ju så roligt med statistik. Jag insåg dock när jag hade gjort min sammanställning att en bok hade glömts bort, så den får husera ensam på egen bild. Det gör å andra sidan inget för det är den bok jag gillat minst i år. 😅
Augusti var en bra läsmånad med flera bra böcker. Helt omöjligt att välja EN favorit då hela tre böcker fick mig att sucka lyckligt. ”Maybe in another life” av Taylor Jenkins Reid var så otroligt bra och jag kan inte sluta tänka på den. ”Hjortronmyren” av Ulrika Lagerlöf kommer också kvala in på Årets bästa-lista. Och så har vi ju så klart ”Gravglänta” av Mattias Edvardsson. Han levererar alltid bladvändare.
Augusti blev också en annorlunda läsmånad då jag läste hela fem manliga författare. Mycket ovanligt för mig som nästan uteslutande läser av kvinnor. Inget som är planerat, det råkar bara vara så.
Mattias Edvardsson bjuder alltid på välskriven och spännande läsning. Den här gången har han skrivit en kriminalroman, den första i en blivande serie. Det där med deckare brukar ju inte riktigt vara min grej, men jag var aldrig orolig att jag inte skulle gilla.
”En sen eftermiddag i maj 1989 försvinner åttaåriga Robin spårlöst när han leker kurragömma i skogen. Hans lekkamrater pekar snabbt ut en förövare, men den unga polisassistenten Gunni Hilding, som kastats in i utredningen av en tillfällighet, misstänker att de är på fel spår.
Fem år senare, under den heta VM-sommaren 1994, blir en turistande pojke bortrövad från campingen i det idylliska Beddingestrand. Gunni ser genast likheter med Robinfallet och hoppas att äntligen kunna avslöja sanningen. Men om hon har rätt innebär det att en mycket farlig man går fri på Söderslätt.”
Den här boken inleds med att en åttaårig pojke försvinner 1989 och sedan ytterligare en 1994. Polisen Gunni ser likheter och börjar nysta i fallet igen. Vilka ljuger och vilka talar sanning? Hur mycket får prestige styra i utredningen? Vem vågar stå upp för det som är rätt? Det är så många vuxna som sviker och begår allvarliga fel i den här boken. Hjärtat värker för alla barn som hamnar i kläm, för föräldrar som inte vågar säga ifrån.
Jag brukar inte gilla att läsa om polisutredningar men det gjorde jag i den här boken. Mattias är skicklig på att skildra mänskliga relationer, samspelet emellan. Ibland är det saker som sägs, ibland är det blickar och kroppsspråk. Hans tidigare böcker med fokus på psykologiska draman känns igen även i den här. Karaktärerna känns verkliga och äkta.
Jag läste den här boken långsamt för att dra ut på läsningen och få stanna kvar i boken så länge som möjligt. Även om det handlar om hemskheter är det ändå relativt snäll läsning utan ingående skildringar av våld och det uppskattar jag. Att läsa om försvunna barn är jobbigt nog. Det är inte bara mörker, det finns mycket hopp och goda människor också.
En annan sak jag verkligen gillade med boken är de dialektala uttryck som förekommer. Jag är född och uppvuxen i Småland men hade flera vänner med skånska föräldrar plus att jag själv pluggat i Lund. Skånskan ligger mig varmt om hjärtat och när jag läste boken var det på skånska i mitt huvud.
Det här är som sagt första delen i en blivande serie och jag ser fram emot att läsa även kommande delar. En väldigt bra start på den här serien! Missa inte!
Wow, vilken läsmånad maj månad bjöd på. 🥰 Så många fina läsupplevelser. Jag har läst flera böcker som kommer att hamna på listan över årets bästa böcker.
Dessutom har jag rest mycket. Eller vad sägs om Nya Zeeland, Schweiz, Kanada, Storbritannien, Irland, Frankrike, Finland, Sverige, Egypten, Sibirien, Norge och Tyskland.
Den här månaden är det faktiskt helt omöjligt att välja ut EN favoritbok. Jag måste nämna fyra stycken: Lova mig tystnad av Mattias Edvardsson, Sömmerskan och friheten av Karin Härjegård, Medan livet pågår av Jenny Fagerlund samt I södra Norrland väntas regn av Cecilia Klang. Fyra fantastiska läsupplevelser av fyra favoritförfattare. 🥰
Men nu är vi redan inne i juni som är min absoluta favoritmånad. Denna månad innehåller så många härligheter: jag fyller år, det är skolavslutning och midsommar, sommaren är här. Och jag hoppas att juni också bjuder på många fina lässtunder och det tror jag nog när jag ser vilka olästa böcker som väntar.
Mattias Edvardsson är en favoritförfattare hos mig och när han kommer ut med en ny bok är jag aldrig orolig att jag inte ska gilla. Han levererar alltid och bjuder på välskriven, spännande och fängslande läsning.
”Jari och Maria befinner sig mitt i livet med lyckade karriärer och en välordnad tillvaro på vackra Stavstensudde i Trelleborg. Deras tonårsdöttrar Isabella och Amanda gör bra ifrån sig både i skolan och sina idrotter. På andra sidan stan bor Sasho och Linda i skuggan av den gamla gummifabriken. Egentligen hade de inte tänkt att bli långvariga på ICA, men nu har de passerat fyrtio och sitter fast. Sonen Niko är det stora glädjeämnet, duktig och disciplinerad. En sommarkväll träffas Amanda och Niko och det slår omedelbart gnistor om dem, men föräldrarna tycks inte lika nöjda med sina tonåringars förälskelse. Familjerna delar ett mörkt förflutet och det dröjer inte länge förrän livet vänds upp och ner, och snart är katastrofen ett faktum.”
I den här boken tar han oss till Trelleborg som är hans egen barndomsstad. Jag är själv uppvuxen i en småstad och känner så väl igen mig i det här med att sin barndoms stämpel blir man aldrig av med. En gång si, alltid så. Och det är väldigt intressant hur han jobbar med just dessa stämplar och förväntningar i boken. Trelleborg blir nästan som en egen karaktär i boken.
Upplägget av boken känns igen sedan tidigare. Det inleds med brottet och sedan får vi via flera olika karaktärer veta vad som har hänt genom att hoppa fram och tillbaka i tiden. Mattias Edvardsson är så skicklig på att bygga upp ett psykologiskt drama med helt vanliga människor, karaktärer som känns så verkliga. Ofta handlar det om familjer, vänner, grannar och efter varje bok har jag känt att jag vill flytta ut i skogen med min familj och aldrig mer träffa någon. 😅
Det här är så oerhört bra. Jag sträckläste boken och även om jag försökte läsa den långsamt tog den slut alldeles för fort. Det är utan tvekan en av årets bästa böcker för mig. En riktig bladvändare som jag varmt vill rekommendera att läsa.
Tack Mattias Edvardsson för läsning i världsklass! 🌟
Här kommer mina 15 favoriter för 2021. Jag har strukit, ändrat, funderat och våndats. 😅 Så svårt att begränsa mig till 15st och så jobbigt att behöva ta bort favoriter.
Alla dessa böcker gav mig en härlig lässtund och även när jag tittar på dem nu efteråt kan jag känna känslan de gav. De flesta av favoriterna läste jag årets första halva vilket fick mig att fundera om det var så eller om jag var mer kritisk mot slutet?
Årets (hittills) bästa böcker. ⭐️ Ja, så här ser mina favoriter ut bland de snart 100 böcker jag har läst i år. Ett par böcker saknas i högen eftersom jag inte har dem i bokhyllan plus att jag just nu läser en bok som kommer kvala in på topplistan. Det var inte lätt att välja och flera andra böcker hamnade precis utanför listan. 😅
En hög med böcker som jag alla har tyckt mycket om, som har gett mig en härlig lässtund, som har lärt mig något, som har fått mig att känna, som har fått mig att gråta, som har fått mig att skratta, som har fått mig att tänka, som har fått mig att vända blad efter blad i min iver att läsa slutet. Fjorton olika böcker från elva olika förlag.
I dag är det release för denna briljanta bok. 🌟 När jag fick förfrågan från MattiasEdvardsson om jag ville förhandsläsa blev jag själaglad för han är en av mina favoritförfattare. Lite nervös är man ju alltid innan man läser – ska man gilla lika mycket som de tidigare böckerna? Och ja! Den här är nog hans bästa hittills. Boken inleds med att barnläkaren Steven Rytter och hans fru Regina hittas döda i sin villa och därifrån tas vi tillbaka i tiden för att lära känna karaktärerna och få reda på vem som gjort vad. Det är studenten Karla som extrajobbar som städerska i deras hus. Det är den ensamstående pappan Bill och hans dotter Sally som hyr ut ett rum till Karla. Och så är det Jennica som träffar Steven via Tinder. Berättelsen varvas mellan Bill, Karla och Jennica och långsamt byggs pusslet ihop där vi får lära känna alla. Ibland dyker även utdrag ur polisförhör upp och där kommer även en del bifigurer till tals. Det är så oerhört intressant och spännande och jag kan knappt inte släppa ifrån mig texten. Det här är verkligen en bladvändare. För varje sida kommer ytterligare lite info som kan ge en hint om vad som har hänt, men det är inte förrän i slutet jag får alla svaren. Jag gillar att Mattias Edvardsson ofta jobbar med gråzoner. Allt är inte alltid så enkelt, det är inte svart eller vitt. Det finns så mycket i människors historia som förklarar ens beteende, tankar och handlingar. Jag tyckte det var väldigt starka personporträtt som verkligen fick en att fundera. Jag kan bara ösa beröm över den här boken. Den är spännande, underhållande och välskriven. Ja, Mattias Edvardsson behåller sin plats som favoritförfattare med denna bok. Tidigare i juni fick vi chansen att intervjua Mattias Edvardsson och är ni nyfikna på att höra om hans skrivprocess, vad han ska läsa i sommar och vad han tycker vi ska läsa i sommar hittar ni livesändningen i mitt instagramflöde 20 juni. Och missa inte denna läsupplevelse! Den här boken kommer finnas med på min Årets bästa-lista.
Det här var årets bästa böcker för mig. Böcker som jag har njutit av i stunden men som också har stannat kvar i tankarna efteråt. Listan skulle ha kunnat göras längre men dessa var de som jag spontant kände ”åh!” när jag bläddrade igenom mina bokfoton.
Den allra, allra bästa boken kommer dock i ett eget inlägg. De här är de näst bästa, utan inbördes ordning.
Jag tycker att jag har så otroligt många bra böcker i år och det smärtar nästan att en del av dem inte får ta plats på topplistan. Jag hade kunnat göra en topp 30 utan problem. 😄
I dag är det onsdag, och då får man äta glass. Eller?
Ella ska följa med Noa hem efter förskolan och hon är rätt nervös inför det. Väl hemma hos Noas mormor märker hon att de har helt andra regler. Där får man äta glass fast det bara är onsdag, sitta på bordet och äta samt strunta i att städa. I början är hon osäker men vid dagens slut har hon vant sig och vill komma tillbaka till Noa snart igen.
Jag har sett i många recensioner att många tänker att Ella kommer från ett strikt hem med många regler, men kan det inte vara så att vi är olika? Jag kan känna igen mig i Ella. Jag blir trygg av regler och struktur och tycker det är jobbigt när folk inte följer regler. Min man kallar mig skämtsamt ”paragrafryttaren”, men det ligger faktiskt sanning i det. Jag är kanske tråkig, men jag älskar ordning och reda och regler. 🙈
Båda mina barn tyckte om boken, men sonen höll med Ella att man minsann inte får äta glass på en onsdag medan dottern mest skrattade åt det. Jag kanske är som Ellas strikta föräldrar? Jag vet inte. 🤷🏼♀️ Vi pratade i alla fall om att det är olika hemma hos olika kompisar, något som dottern märkt av nu när hon börjat leka mer hemma hos andra. Hos en del gör man si och hos andra så. På både gott och ont.
Jag visste inte att Mattias Edvardsson skrivit barnböcker så jag köpte den här och en till när jag lyssnade på honom hos Eksjö bokhandel. Den här boken blev väldigt omtyckt här hemma och den är dessutom väldigt härligt illustrerad. Text och bild är verkligen i harmoni. Älskar insidan med alla glassarna. 😍
*malins bokblogg* 