Boktips till de minsta

Jag fick så himla många bra boktips för småttingar strax innan jul, och därför tänkte jag presentera dem i några egna inlägg så att även andra kan få ta del av dem. Och så har jag lagt till några själv också, några av mina och dotterns egna favoriter. Kanske hittar även ni andra lite tips? Till egna barn, eller som present. Som förälder blir jag jätteglad över böcker – hellre det än leksaker. Fast så kanske man bara resonerar om man är en boknörd?

imse vimselilla snigelbjörnen soversockerbagarenen elefant små grodorna

 

De här böckerna, och många fler, ingår i serien Ellen och Olle sjunger och är illustrerade av Catarina Kruusval. De är som små härliga godisbitar. Flera av dem finns på Minis förskola och så fort hon fick syn på dem satte hon sig i mitt knä med dem och ville bläddra och titta på de fina bilderna. Passar perfekt för henne eftersom de är i kraftigt material och inte riskerar att rivas sönder av ivriga små fingrar. Och det bästa av allt – man ska ju sjunga med i böckerna. Barnen lär sig fort att det är sång som gäller, och det är ingen idé att fuska och försöka läsa dem i stället. Ett av de andra barnen på förskolan gav mig en av böckerna med en uppfordrande blick. När jag började läsa i stället för att sjunga fick jag en suck och så tog hen med bestämdhet tillbaka boken och gick till en av pedagogerna i stället. Som sjöng. Så klart. Gör om, gör rätt = sjung.

Än så länge har vi ingen av dem här hemma, men jag ska köpa hem ett par av dem till Mini. Hon älskar att sjunga och jag tror att hon skulle bli jätteglad av att få Imse vimse spindel som är en av hennes favoritsånger. Ska jag vara riktigt ärlig tror jag att hennes pappa skulle bli ännu mer glad över böckerna. Han är nämligen urkass på texter och brukar hitta på egna varianter, men med dem här kan ju även han lära sig texterna. Kanske blir lättare för Mini när hon blir större om hon sjunger rätt text, och inte bajs-varianten som hennes pappa har hittat på…

En bra start

Jag har lyckats beta av en författare på två av mina utmaningar, vilket jag tycker är en riktigt bra start. Om jag fortsätter så här lär jag kunna klara utmaningarna med råge. Fast, det är ju bara drygt halvvägs in i januari, så hur resten av året blir går inte att sia om än. Men jag tycker alltid det är så skönt med den där första bocken. Check! En klar, jag är på väg. Känns bra.

I Författarfemman blev Nicholas Sparks förste man ut, men av honom har jag tänkt att läsa fler böcker. Jag har nog 3 eller 4 till i hyllan här hemma, och jag ska försöka klämma dem alla under det här året.

I Boktolvan blev Jonathan Tropper förste man ut, med den smått briljanta Sju jävligt långa dagar. Av honom vill jag definitivt läsa mer.

Ja, det blev visst två män till att börja med. Ovanligt för min del, då jag efter varje år konstaterar att det är kvinnlig dominans bland mina författare. Men det här är två män som jag gärna läser mer av, så kanske kan balansen jämnas ut lite tack vare dem.

 

Mot skrivkurs!

Vet ni vad jag har gjort i dag? Jag har bokat in mig på skrivkurs för Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck! Yes, vad kul! Och läskigt, och nervöst och hjälp-vad-gör-jag…

När jag såg kursen i höstas kände jag direkt att det var något jag hade velat göra. Men i höstas fanns det ingen som helst möjlighet för min del, så jag har gått och väntat på en ny chans. Och i dag kom den. I dag lade de ut datum för vårens kurser, jag kollade med mannen att det skulle funka, och så bokade jag innan jag skulle fega ur.

Nu när jag inte längre lägger all min tid på hästarna vill jag göra andra saker. Sådant som har varit försummat alldeles för mycket. Som att skriva. Åka på skrivkurs och lära mig mer, utvecklas, få tips och bara få skriva helt enkelt. Göra något bara för min egen skull.

Så himla kul. Riktigt, riktigt kul.

Någon mer som ska dit?

En bok jag behöver

kanjagÅh, den här boken önskar jag fanns här hemma just nu. För inspirationen, peppen, tipsen, glädjen den förmedlar. En av de bästa träningsböckerna eftersom jag blir så himla peppad och träningssugen av den.

Men jag har den inte här hemma. Ack och ve. Jag har lånat den massor av gånger på bibblan och haft lite ont i hjärtat varje gång den ska tillbaka dit. Jag kan inte förstå att jag inte har köpt den än. Jag saknar den här hemma… Jag behöver den. Jag måste banne mig ta tag i det här och köpa hem den.

Nä, så dåligt

Det har varit dåligt med läsande i helgen. Lite här och lite där, men inget varaktigt som har varit njutbart. Det är dags att göra en ny djupdykning in i bokhyllan. Hitta något som fastnar. Synd att jag inte har mer av Jonathan Tropper hemma, för han löste ju situationen förra gången.

Hur har er läshelg varit? Bra?

Nya hälsoböcker

DSC_2260I går landade två nya hälsoböcker i min brevlåda: Knip för bättre hälsa av Karin Björkegren Jones och Lust att träna av Oscar Jöback. Den förstnämnda vet jag inte så mycket om, men Oscar Jöback har jag tränat för vid några tillfällen. Han har hållit pass när jag har varit på convent och han är ju också Master Trainer för Les Mills, så ibland är det han som har haft hand om de kvartalsutbildningar man går på som Body Pump-instruktör. Han är otroligt karismatisk och entusiasmerande, så en bok av honom som handlar om träning fångar helt klart mitt intresse.

Och även om jag inte vet så mycket om den förstnämnda boken är den inte mindre intressant. Tvärtom – den verkar mycket intressant. Jag bläddrade lite snabbt i den i går och det är en bok jag ser fram emot att läsa mer ingående – och att testa övningarna.

Tränings- och hälsoböcker är ju nästan ett måste i januari. Som en bra start på det nya året med ny inspiration och energi. Och som en pepp när mörkret är som tätast och soffan lockar som mest. Jag behöver definitivt en pepp och en spark i baken, för träningslusten och motivationen är som bortblåst just nu. Jag hoppas att de här kan ge mig lite ny inspo, en kick att dra igång och komma ut (även om det är snö och kallt). Komma igång med träningen igen och hitta lusten och kärleken till den. Efter höstens flytt försvann den helt, men nu är det verkligen hög tid att hitta tillbaka till de gamla rutinerna.

Läser just nu

natterna-vid-havetSkönlitteratur: Nätterna vid havet av Nicholas Sparks, en bok jag misstänker vara omläsning även om jag inte känner igen mig när jag läser den. Innan bloggen brukade jag skriva mitt namn och årtal på bokens förstasida efter att den var utläst. I den här boken har jag skrivit 2005, så den borde alltså vara läst en gång. Men jag kan inte minnas den alls, så antingen var den väldigt dålig eller är bara mitt minne inte som det ska. Däremot vet jag med bestämdhet att jag inte har sett filmatiseringen med Richard Gere och Diane Lane, men den får jag spana in så fort jag har läst ut boken.

En-man-som-heter-OveI Ajfånen: En man som heter Ove av Fredrik Backman. Jag blir lite ledsen när jag läser om Ove och hur ensam han är, och hur så mycket liksom har blivit fel för honom. Den får läsas i små doser, delvis också eftersom jag tycker att Ajfånen är riktigt jobbig att läsa på. Det går så sakta när jag läser där. För liten text, inte samma upplevelse och inlevelse.

 

 

brödberoende

Faktalitteratur: Jag har påbörjat Brödberoende;hur vetet gör dig fet och skadar din hälsa av William Davis, en mycket intressant bok. Wheat belly är ett uttryck som används, och det sammanfattar rätt bra vad den här boken handlar om. Läs mer om boken här.

Jag tippar på att den första blir utläst i helgen, medan de två andra kommer att få hänga med ett tag. Den sistnämnda är en rätt mastig bok, med mycket text, och när det gäller fakta som måste funderas över också.

Ännu en dag med Fredrik Backman

saker min sonI går var det Fredrik Backman och jag och hans underbart roliga, härliga, känslofulla Saker min son behöver veta om världen. Maj Gådd så rolig, och samtidigt så himla fin och träffsäker. Jag läste och njöt och skrattade och berördes om vartannat.

Och i dag blir det han och jag igen.

För i dag är det mamma de luxe-dag!

Efter mina två lektioner på jobbet ska jag åka till A6 och snabbkolla lite kläder och sen sätta mig på ett fik och njuta av En man som heter Ove. Hoppas att den inte är riktigt lika rolig som den i går för då kommer jag att bli idiotförklarad av folk omkring som ser mig sitta med Ajfånen i högsta hugg och asgarva som en tok. Fast, det får jag väl bjuda på då.En-man-som-heter-Ove

Och sen ska jag till frissan och få ljusare hår och sedan ska jag handla och först därefter åker jag hem. Efter en heldag (nåja, halvdag i alla fall) bara för mig själv. Bra start på helgen, eller hur?

Och för er som också vill njuta av Fredrik Backmans alster vet ni väl att de finns som e-böcker och kan lånas/köpas hem med bara några klick? Klick-klick så är helgens läsning räddad!

Jag skrattar så jag gråter

Efter halva boken kan jag konstatera att så här mycket har jag aldrig skrattat åt en bok. Maj Gådd. Tårarna rinner till och med. Så otroligt kul är det.

Jag menar – ”you are the weakest link. Good bye”. Så underbart bra att jag inte kan sluta skratta.

Och samtidigt som jag skrattar kan jag känna igen mig i så mycket. Det är en så härlig kärleksförklaring till hans son. Så fint skrivet, så träffsäkert.

Fredrik Backmans Saker min son behöver veta om världen. Har ni läst? Om inte – gör det!

När man plötsligt får lästid

Vad gör man när man helt plötsligt får en massa timmars ostördhet? Jo, man läser. Så klart!

Dottern skolas in på ny förskola den här veckan och i dag ville de att jag skulle testa att lämna henne där hela dagen. Jag måste så klart vara tillgänglig om det inte skulle funka, men vi bor bara 5 minuter bort så jag har spenderat förmiddagen i fåtöljen med en bok. Och med dåligt samvete. Så känner jag alltid när jag får egen tid, ensam. Jag borde vara någon annanstans, göra andra saker. Inte bara sitta ned och ta det lugnt.

Nåväl, inskolning är ju som det är. De måste testa att vara själva innan man kan lämna på riktigt. Jag har i alla fall läst ut Jonathan Tropper och påbörjat Nicholas Sparks. Det gäller att njuta av ostörd läsning när tillfälle ges.

Jonathan Tropper löste det

Det var han som lyckades locka in mig i läsningens värld igen. För Sju jävligt långa dagar är riktigt bra och fängslande. En sådan där bok man bara vill plöja i ett enda svep.

Har ni läst? Jag gillar starkt än så länge.

Läslusten som… dog?

Som ett brev på posten. Efter lov kommer jobb och när jobbet väl startar upp efter en längre tids ledighet, ja då blir man (jag) helt körd. Två dagar på jobbet, samt inskolning av dottern på ny förskola har gjort mig till en zombie. I går var det knall fall i säng, tidigt, och i dag blir det nog samma sak som det känns. Och läsning? Yeah, I wish…

Och det är sådana tillfällen som jag behöver en ungdomsbok att dra fram ur gömmorna. De har ofta ett skönt driv i storyn som är fängslande och lättläst på samma gång. Men, här hemma finns inga några stora gömmor av den varan. De brukar läsas ut lika fort som de kommer in i hemmet. Och till bibblan har jag inte ork att gå alls just nu.

Dåligt planerat av mig. Jag vet ju hur det brukar vara. Samma sak efter varje jullov, fast kanske lite extra den här gången eftersom vi har varit läskigt trötta efter flytten och har tillbringat ledigheten med att sova och slappa en massa. Och jodå, dottern har faktiskt låtit oss sova ut om morgnarna.

Den här veckan kanske inte blir den mesta kreativa veckan i bloggens historia, eller den mest uppdaterade. Men i så fall vet ni nu varför. Jag ligger hemma och sover.

Nä, nu ger jag upp

konsten attDen har hyllats överallt – bokbloggar, tidningar och mina kompisar statusuppdateringar på FB. Jag har läst roliga och intressanta intervjuer med författaren. Den sägs vara rolig så att man kan skrattar, tänkvärd och allmänt läsvärd. Klart man blir nyfiken på att läsa!

Och så blir det bara platt fall. För jag är ledsen att säga det, men Caitlin Morans Konsten att vara kvinna funkar inte för mig. Efter att ha tvingat mig igenom halva boken måste jag lägga den ifrån mig för gott nu. Jag tar död på min läslust om jag läser mer i den, för varje gång jag sätter mig med den tar det emot att ens påbörja och sedan läser jag kanske 10 sidor åt gången innan jag måste sluta för att jag bara inte orkar mer.

Det är för babbligt. Hon babblar och babblar och jag får skavsår i öronen ögonen. Jag orkar inte läsa om hur hon fick sitt första könshår eller sin första mens eller hur hon rakade benen eller hur hon lärde sig onanera. Det är så ointressant läsning. Och eftersom det mesta i boken bygger på hennes uppväxt och erfarenheter funkar läsningen inte alls.

Och innan någon halshugger mig – jag håller med henne till 100% när hon säger att det är en självklarhet att vara feminist. Att vi måste ta tillbaka ordet och se till att alla använder det. Att alla vågar stå upp och säga att ”jag är feminist”. För visst är det en självklarhet att kvinnor och män har lika värde, ska få samma lön för samma jobb och så vidare. Och nej, vi är inte där nu. Jag är medveten om problemen, och det är inte den biten jag kritiserar. Det är alltså babblet jag inte klarar av. HUR hon presenterar det, inte ATT hon presenterar det.

Tråkigt, men så är det. Jag ville så gärna gilla den här boken och jag ville så gärna få skratta såsom så många andra tydligen gör när de läser den. Men något är det ju som jag tydligen inte förstår. Ni som har läst får gärna säga vad det är ni gillar så mycket och vad det är jag missar. Kunde ni känna igen er i boken? Eller kommer allt det roliga i andra halvan, som jag nu missar?

Jag brukar inte tycka att det är ett misslyckande att ge upp en bok, men den här gången känner jag mig faktiskt lite nedslagen.