Ett år av magiskt tänkande av Joan Didion

Jag började lyssna på den här boken redan sommaren 2008, under mina långpromenader. Jag har svårt för att lyssna på ljudböcker eftersom jag ofta kommer på mig själv att i stället för att lyssna gå och tänka på annat och så måste jag lyssna om samma stycke igen. Den här boken gick dock lättare än normalt, men problemet här var snarare att jag berördes så starkt att jag gick och storgrät när jag lyssnade. Tur att mina promenader var på relativt ödsliga skogsvägar där jag inte mötte många bilar… Att det tog över ett år att lyssna färdigt på boken beror mycket på just att den var så tung. Jag fick ta den i omgångar för att orka.

Boken handlar mycket om sorg, både känslomässigt men också med ren fakta och statistik. Joan Didion berättar mycket öppet om sin makes död och hennes tankar och känslor kring det. Hon ser också tillbaka på deras gemensamma liv och händelser, precis så som man gör när man sörjer en älskad människas bortgång.

Det är vackert, sorgligt och berörande. För min egen del kunde jag känna igen mig så mycket i hennes tankar och känslor och boken berörde mig oerhört starkt. Det är en bok som jag är tacksam över att ha läst (lyssnat på) och som jag varmt kan rekommendera vidare.

Dear John av Nicholas Sparks

När vi var i USA senast var ju Barnes & Noble ett självklart besöksmål. Väl där stövlade jag nästan omedelbart fram till hyllan med Nicholas Sparks böcker eftersom han är en favorit. Jag stod och höll i flera böcker, bl.a. den här, men eftersom jag redan hade en oläst bok hemma av honom valde jag att avstå köp. Men jag hann inte mer än tillbaka till hotellrummet förrän de gjorde reklam på tv:n för en ny film vid namn Dear John  (se trailer här) baserat på… Just det. Boken med samma namn av Nicholas Sparks. Det var ju bara att trava tillbaka till affären och köpa boken. Jag måste ju läsa boken innan jag ser filmen.

Boken både är och inte är en kärlekshistoria. Fokus ligger på John som är den som berättar. Han och hans far har alltid haft ett väldigt annorlunda förhållande och John har haft svårt att hantera deras brist på känslor eller ens kommunikation.  Han är på väg att hamna helt snett i livet men lyckas ta tag i det och skriver in sig i armén. Det leder honom bl.a. till kriget i Irak. När Savannah kommer in i bilden får hon honom att inse varför hans far är som han är, samtidigt som de båda försöker bygga upp sitt förhållande genom breven de skickar mellan Irak och USA. De ser fram emot dagen han ska komma hem igen, men så inträffar 11 september med terrordåden och livet ändras för dem.

Boken har egentligen flera olika handlingar. Det är en kärlekshistoria mellan John och Savannah med all den oro och frustration som en utlandspostering en soldat och hans flickvän kan känna och hur svårt det är att hålla kärleken levande enbart genom brev. En annan story i boken är den mellan John och hans far där hans uppväxt präglas av att ha en far med ett handikapp utan att han är medveten om det. Först när han får kunskap om detta kan han också förstå varför uppväxten var som den var. Den tredje handlingen är betydelsen av 11 september för många. Hur en enstaka händelse kan påverka livet för så många, utan att de egentligen inte var direkt inblandade.

Nicholas Sparks lär väl aldrig vinna något Nobelpris, men jag gillar hans sätt att skriva. Han har en förmåga att få språket att flöda vackert och smått poetiskt samtidigt som det är kärnfullt. Det är en fröjd att läsa hans böcker på engelska och hädanefter ska jag enbart läsa dem på engelska. Han må bli kritiserad för att skriva romantiska böcker och för att ha ytliga karaktärer, men jag kan inte hålla med i kritiken. Jag tycker att han lyckas porträttera kärlek utan att det blir smörigt eller för gulligt och hans karaktärer lyckas alltid nästa sig in under huden på mig. När jag läser hans böcker vet jag att jag kommer att få möta kärlek och ofta väldigt vackra miljöer. Jag får en stund framför mig med skön läsning som alltid lämnar ett spår av feelgood i mig. Att läsa är att njuta för mig och med Nicholas Sparks böcker vet jag att jag kommer att få göra det.

Precis som många andra som har en favoritförfattare vill jag nästan inte rekommendera någon annan att läsa hans böcker. Men samtidigt vill jag ju att fler ska få njuta av hans böcker. Fast om ni dissar honom får ni mig efter er!

Jag har tidigare recenserat The Notebook och Tron på ett mirakel . Den första boken jag läste av honom var Kärleksbrev som är en helt underbar bok. Många av hans böcker har blivit filmatiserade, med bra resultat i mitt tycke. Mina planer framöver är att läsa The Wedding som jag har här hemma och sedan ska jag definitivt se filmen som tydligen kommer till Sverige i maj. Efter det blir det fler böcker av honom som ska läsas!

Läsutmaning 2010

Inför förra året satte jag inte upp några direkta läsmål. Året innan hade jag fokuserat mycket på att bredda min läsning eftersom det blev alldeles för mycket litteratur från USA och Storbritannien. I år var väl tanken att fortsätta med det, men i stället hamnade fokus på ungdomslitteratur eftersom jag läste böcker inför mitt litteraturprojekt i höstas. Eftersom jag inte längre är lärare behöver jag inte heller läsa böcker ”i tjänsten” och 2010 kommer att bli första året då jag helt och hållet kan fokusera på min egen läsning. Spännande men otroligt annorlunda. Jag kommer att fortsätta läsa ungdosmlitteratur ändå tror jag eftersom jag är så inne på den läsningen och har skaffat många favoriter inom genren. Men. I år känner jag att en läsutmaning är på sin plats.

Jag har funderat fram och tillbaka om jag ska ange ett visst antal böcker jag ska läsa inom varje kategori, eller bara att jag ska fokusera på en viss kategori. Om jag inte anger antal kanske det bara blir en enstaka bok och det blir ju inte så mätbart heller. Därför har jag valt att ange en siffra som jag i alla fall ska sikta mot.

  • 5 nobelpristagare
  • 5 från nya länder
  • 7 på engelska
  • 2 på spanska
  • Läsa för min egen skull!

Det sista målet är egentligen det viktigaste. I det målet tänker jag också läsa böcker som utvecklar mig på något sätt, dvs. böcker inom kost, träning och wellness. Eftersom jag ska jobba inom detta område vill jag också lära mig (ännu) mer om det.

Om jag bara får upp mina böcker ur kartongerna ska jag också fortsätta min utmaning Böcker A-Ö samt också hänga på andras utmaningar. Det är bara så jädrans krångligt när jag ska försöka plocka böcker ur minnet och inte har möjlighet att stå framför bokhyllan och fundera. Det får väl bli ytterligare ett mål inför 2010: att köpa bokhyllor till lillstugan och få upp alla böcker från flyttlådorna!

Den förlorade symbolen av Dan Brown

Den här boken köpte T:s kollega på Landvetter och slukade under resan till USA. Han var helt exalterad över boken och det smittade förstås av sig på oss andra. Jag var ju bara tvungen att läsa den också!

Här får vi återigen stifta bekantskap med Robert Langdon, fast denna gång utspelas händelserna i Washington. Langdons kunskaper sätts på hårt test när de behövs för att rädda hans kidnappade vän. Precis som i Da Vinci koden är det fullt av symbolism, cliffhangers och oväntade twists.

Jag tror att man måste vara lite insatt i själva ämnet för att till fullo förstå storheten i den här boken. Visst är det mycket om frimurarna i den här boken, men för min del ser jag lite bortom det och fastnar i den lite djupare innebörden. Idag är vetenskapen väldigt centrerad till att vara just vetenskap. Allt ska gå att bevisas vetenskapligt och finns det inte vetenskapliga metoder att bevisa med så är det heller inte tillförlitligt. I den här boken är den kidnappades syster en mycket intressant vetenskapsman. Hon studerar nämligen sådant som inte går att vetenskapligt bevisa, på ett vetenskapligt sätt. Förvirrande? Nej, inte egentligen. Bara oerhört intressant. Hon försöker bl.a. mäta tankens kraft att påverka. Det som kan kallas noetik. Jag tycker personligen att det är oerhört intressant eftersom jag tycker att vi missar en stor del av människans kraft och storhet i dagens vetenskap. Vi går längre och längre bort från det som egentligen är det naturliga och som nu anses konstigt och ”flummigt”. Men dessa funderingar skulle egentligen kunna rymmas i ett eget inlägg, eller flera…

Jag har läst många recensioner där man inte alls tyckte om den här boken och i ingen av de recensionerna står det nämnt något om just det jag fann så intressant i boken. Själv slukade jag boken och blev helt överväldigad av alla tankar den väckte. Det blev så mycket mer än bara en skönlitterär bok. För mig visar Dan Brown sin genialiska förmåga att väva in ett så stort ämne i en helt vanlig spänningsroman. Jag älskar den här boken och jag vill rekommendera den vidare. Men. Läs den med öpnna ögon och ta in mer av innebörden den faktiskt ger. Om man gör det kan man kanske tom lära sig något av den här boken. Det är ju inte fy skam.

Rädda Felix av Helena Richardson

Det här är ytterligare en bok som jag köpte på årets bokmässa. Jag köpte den av en enda anledning: att jag ville läsa en boats av samma story som Allt för min syster av Jodi Picoult, en bok vars filmatisering jag såg på flyget till USA. Boken är enormt intressant och läsvärd, filmen bara sådär. Men nu fanns det alltså en bok inom samma ämne som var helt sann och det ville jag läsa.

Och vad ska man säga? Familjen har tydligen varit med en massa i både tidningar och tv, men jag har nästan helt misst debatten. Jag tror jag har läst en enda artikel om dem. Jag är inte dugg insatt i problematiken hon skriver om och jag har ingen åsikt om det är rätt eller fel att skapa ett syskon för att rädda livet på sitt barn. Boken fick mig inte att tycka annorlunda.

Det är svårt att recensera en sådan här bok. Men det är ju trots allt en bok och den är till för att läsas. Det är ju inte deras liv man ska recensera, utan hur hon väljer att visa det i boken. Tyvärr är det här inte en bok som fångar mig alls. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig av boken, men jag trodde nog att den skulle vara mer personlig. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är med boken som jag inte gillar, men det är något med tonen och sättet hon uttrycker sig. Det är ingen bok jag kan rekommenderar vidare helt enkelt.

Genom dina ögon av Stephenie Meyer

Usch vad tråkig. Det sammanfattar mina tankar om den här boken rätt väl. När jag hade läst halva boken, dvs 300 sidor, kom jag på mig själv med att fundera över vad boken egentligen handlade om. Min första impuls var att sluta läsa och helt enkelt strunta i att läsa ut den, men jag bestömde mig för att fullfölja läsningen. De sista 300 sidorna skummade jag igenom i bara farten.

Jag kan knappt berätta vad boken handlar om, så borta kände jag mig under läsningen. Som läsare kastas man in i handlingen på första sidan och så rullas intrigen upp ju mer man läser. Problemet är att man får för lite information för att verkligen förstå och kunna sätta sig in i handlingen. Jag satt hela tiden och bläddrade tillbaka eftersom det kändes som om det saknades information. Jag fattade inte vad jag hade läst helt enkelt.

I stora drag handlar boken om Melanie, en tjej vars kropp blir övertagen av en ”själ”. Människorna har inte skött om planeten jorden och utomjordingar har kommit hit och ersatt människokropparna med ”själar” för att bättre ta hand om planeten. De fortsätter alltså att leva människornas liv i deras kroppar, men nu blir världen fredligare eftersom dessa själar aldrig känner hat eller några andra negativa känslor. Några människor försöker stå emot och har gömt sig i ett grottsystem för att kämpa och göra motstånd. När Melanie blir ifångatagen och det placeras en själ inuti henne försöker hennes inre kämpa emot så mycket det bara går. Både hon och själen ska samsas om en enda kropp och det slutar med att de skapar någon slags vänskap sinsemellan och börjar samarbeta.

Det är rätt innehållslöst och man hade lätt kunnat skala bort halva boken utan att det hade påverkat handlingen. De befinner sig mest i sitt grottsystem och går runt och är arga på själen i Melanies kropp alternativt tycker väldigt mycket om just denna själ.  Själv är hon ju godheten själv personifierad och självklart lyckas hon få varenda kotte att älska henne till slut. Tror ni att boken slutar lyckligt? Jomenvisst… Precis som i sista delen av Twilight serveras lösningar på precis allt här. Bläh vad tråkigt det är. Och man kan inte skylla ifrån sig och säga att det är en ungdomsbok eller att jag inte tillhör målgruppen. Någon hejd på smörighet får det väl ändå vara? Jag läste någonstans att det ska bli film av boken också. Det är definitivt ingen film jag vill se.

Nä, skippa den här boken och skippa filmen också. Det finns mycket bättre böcker och filmer att lägga energi på. Det här är nog den tråkigaste bok jag har läst på länge. Kanske tom i år. Jag känner ett stort behov av att läsa något riktigt meningsfullt och intressant efter den här, för att skölja ur den ur systemet på något sätt.

Uppdatering: Nu i efterhand har jag läst att det här visst är Meyers debut inom vuxen sci fi-litteratur. Oj då. Det här är alltså seriöst tänkt att vara vuxen litteratur? Jaha. Där ser man.

Motsatsen till kärlek av Julie Buxbaum

Den här boken köpte jag på Bokmässan, lite så där halvt intresserad egentligen. Ibland är det skönt att ha en uppsättning lättsmälta, småmysiga böcker hemma att plocka av i bokhyllan. Så var tankarna inför den här boken och därför åkte den med hem.

Både fram- och baksida av boken pryds av ett stort hjärta, i pocketupplagan. Läser man vad den handlar om tror man lätt att det är en rätt ytlig bok. För min del blev boken en riktig aha-upplevelse. Jag har sträckläst den på två kvällar för jag kunde helt enkelt inte sluta läsa.

Boken handlar om Emily som är strax under 30 år och jobbar som advokat i New York. När hon misstänker att pojkvännen Andrew ska fria väljer hon att avsluta förhållandet. Detta beslut leder till en rad uppvaknanden, som hon borde ha gjort för länge, länge sedan. Hennes mamma dog  när hon var bara var 14 år och det har präglat hennes karaktär mer än hon förstått, eller tillåtit sig förstå. Hon och hennes pappa har en rätt ytlig relation där de sällan uttrycker känslor för varandra. Däremot står hon sin farfar jack mycket nära, men han är gammal och blir allt sämre. Många saker i hennes liv förändras och det leder till att Emily tvingas ta tag i sin rätt så bedövade och ”säkra” tillvaro.

Språket i boken är underbart, precis den ton som jag alltid faller för. Innehållet berör eftersom jag har en hel del gemensamma nämnare med Emily. Många har svårt att förstå att man går omkring och sörjer sin mamma så många år efter dennes död, och i den här boken får jag verkligen ord på många av mina egna tankar. Emilys tankar skulle många gånger kunna vara mina egna. Det blir aldrig sentimentalt smörigt eller gullgull. Det är skrivet med värme, mänsklighet och en portion humor. Hela boken genomsyras av mänskliga relationer, såväl djupa som ytliga. Boken är så mycket djupare än vad utseendet eller baksidetexten ger sken av.

Det här är en bok jag varmt rekommenderar. Varm, skön läsning med eftertanke. Det kan väl behövas nu i decembermörkret?

Dessutom ska boken bli film, med Anne Hathaway i huvudrollen. Filmen kommer förmodligen nästa år någon gång. Innan dess ska jag i alla fall läsa Julie Buxbaums senaste bok: After you.

Dead until dark av Charlaine Harris

När vi ändå är inne på ämnet True Blood: här är boken som serien baserats på. Jag köpte den på Landvetter och läste den under USA-resan. Sedan köpte jag även tre ytterligare böcker i serien på Barnes & Noble i Atlanta. För efter första boken var jag fast!

Boken handlar om servitrisen Sookie Stackhouse som bor med sin farmor i Bon Temps i Louisiana. Sookie har förmågan att läsa folks tankar, vilket inte alltid är så trevligt att kunna, men när hon möter Bill Compton upptäcker hon att hon inte kan läsa hans tankar alls. Det lockar henne. Bill är vampyr och i samband med hans ankomst till staden blir flera kvinnor dödade och självklart riktas misstankarna mot Bill. Sookie och Bill inleder ett förhållande, vilket inte uppskattas av alla. Sookie är övertygad om att Bill är oskyldig, problemet är bara att även hon verkar stå på tur. Vem är egentligen den skyldige?

Boken är så underbart charmig på något sätt. Kan man säga att vampyrer är charmiga? Det är bara så härlig läsning, med mycket humor och underbar slang. Det är southern så det bara osar om det i boken och jag älskar det. Boken ska definitivt läsas på engelska för efter vad jag har förstått är översättningen helt kass och förstör upplevelsen. Med tanke på all slang och alla roliga uttryck kan jag förstå att det är en bok som är svår att översätta.

Har man följt serien på tv kommer man att känna igen sig i boken. Mycket är helt identiskt, men det fattas faktiskt några personer i boken som är viktiga i tv-serien. Dessutom har en del lite annorlunda karaktärsdrag. Det ska bli spännande att se hur mycket resten av böckerna följer serien. I slutet av tv-serien kände jag inte igen något alls från boken längre. Rätt skönt faktiskt eftersom jag då kan njuta av båda delarna utan att den ena förtar spänningen av den andra.

Gillar man vampyrböcker är den här ett måste! Följer man True Blood på tv likaså. Gillar man bra, spännande böcker med humor och flytande språk: ja, då passar den också.

Breaking Dawn av Stephenie Meyer

Ok, sista delen i Twilight-serien. Om ni inte har läst den här sista delen varnar jag nu för att jag kommer att avslöja innehållet och slutet i min recension… Det går inte att skriva en recension av den här boken utan att diskutera innehållet.

Japp, så skedde då slutligen omvandlingen av Bella till vampyr. Jag hoppades in i det sista att så inte skulle bli fallet eftersom det var för obvious i mitt tycke. Jag ska säga rent ut att jag blev enormt besviken på hela den här boken. Den var faktiskt lite, lite spännande till en början, men sedan blev allt så överdrivet att jag knappt orkade läsa ut den. Jag tvingade mig igenom de sista 200 sidorna.

Allt i handlingen blev så extremt överdrivet. Den där mystiken från den första delen fanns inte att finna någonstans. Precis allt spelades upp så som det hade hintats om. De gifte sig så underbart vackert och fick ett överjordiskt barn (graviditeten ska vi inte ens tala om…) och Bella blev vampyr till slut och ååååh vad vacker hon blev och åååh vilka krafter hon fick och åååh hon blev ju inte alls en blodtörstig best. Hon hade minsann full koll på sin blodstörst och hon hade den största kraften av de alla och var den som kunde ”skydda” dem från det onda. Jag ska helt ärligt säga att det stod mig upp i halsen med allt det perfekta. Herregud… Snacka om att effektivt förstöra precis allt jag tyckte om i de första två delarna.

Nej, tyvärr. Jag gillade inte den här boken alls. Och det är faktiskt med sorg i hjärtat jag säger det. Jag önskar att jag aldrig hade läst de två sista delarna. Då hade Twilight-serien fortfarande haft en plats i mitt hjärta.

 

Ljudet av ditt hjärta av Stephenie Meyer

Av någon anledning hade jag inte köpt hem den här boken utan hade bara del 1, 2 och 4 i min bokhylla. När del två var utläst och omläst på engelska var jag bara tvungen att direkt ha tredje delen så jag sprang in på Åhléns och köpte den efter jobbet. De hade den bara på svenska så det fick bli det helt enkelt.

Böckerna är väldigt annorlunda att läsa på engelska. De blir på något sätt för glättiga på svenska. Kanske var det en av orsakerna till varför jag tyckte att den här delen var bara ett nja. Det kändes verkligen som en mellanbok. Den var ett led mot slutet och gav en del viktig information inför det, men den fångade mig inte.

Jag har hört en del av mina elever säga att de tyckte att det här var den bästa delen i serien så kanske är jag helt enkelt inte rätt målgrupp. För mig blev det i alla fall en stor besvikelse. Jag tyckte att de första delarna höll väldigt hög klass och ett högt tempo. De hade spänning från början till slut och fångade verkligen mig som läsare. Efter den här tredje delen var jag lite fundersam inför sista delen. Och vad jag tyckte om den ska jag skriva i nästa recension…

 

Twilight-serien

Jag håller just nu på och läser allra sista delen i Twilight-serien av Stephenie Meyer. Tredje delen tyckte jag var sådär men den här sista är riktigt dålig… Det gör mig lite ledsen. Serien har ju varit en stor favorit hos mig och det är tråkigt att avsluta med en sådan negativ känsla. Jag har i och för sig ca. 200 sidor kvar att läsa, men hur den skulle kunna räddas i slutet vet jag inte. Först funderade jag på om det var för att det är en ungdomsbok som slutet känns så korkat (alltså att det helt enkelt inte faller mig i smaken alls och bara känns allmänt konstigt), men idag hörde jag mig för bland eleverna och flera hade samma åsikter och de tillhör ju målgruppen. Jag är grymt besviken i alla fall. Jag har inte ens skrivit någon recension här för tredje delen eftersom jag blev besviken redan där, men jag ska försöka ta tag i det snart…

Men å andra sidan har jag hittat en ny vampyrserie att älska! Tack vare ett kommentarssvar här på bloggen (från Cia) hittade jag serien som TV-serien True Blood baseras på. Charlaine Harris böcker om Sookie Stackhouse köpte jag i USA och I lööööv! Underhållande, smart och helt enkelt grymt bra. Tyvärr visade sig första boken vara i stort sett identisk med TV-serien och eftersom T och jag följer den tillsammans kan jag inte läsa resten av böckerna i serien förrän vi sett mer av TV-serien. Annars blir det ju ingen surprise alls när vi tittar. Jag ska skriva recension längre fram, men än så länge tipsar jag er alltså att läsa böckerna!

Maten som skyddar – mot cancer av Kerstin Hultén

DSC_6090_redigerad-1Jag har sett den här boken: Maten som skyddar mot cancer, i mina bokklubbars tidningar och varit lite nyfiken på den, men inte beställt den ändå. En del sådana här böcker lever inte upp till förväntningarna och gör mig bara besviken. Jag vill ha en seriös, lärorik bok och jag ville gärna bläddra i den innan jag visste om den var något att ha. På bokmässan dök det tillfället upp och jag blev helt salig när jag stod där och bläddrade för den var allt jag kunde önska och lite till!

Jag började läsa redan i bilen hem och jag läste högt för T flera gånger. Det är otroligt roligt att diskutera sådant här med T eftersom hans utbildning som kiropraktor gör att han är extremt kunnig i ämnet. Att ta hand om sin kropp på bästa möjliga vis är verkligen hans grej och det är få människor som har lärt mig så mycket i ämnet som han. Det är roligt med någon som för en gångs skull får lära mig i ämnet och inte tvärtom.

Boken är oerhört lärorik och hon går igenom olika grupper av livsmedel och deras positiva egenskaper. Det är skrivet helt utan pekpinnar, på ett informativt men ändå lättsamt språk. Det är en bok som jag kommer att gå tillbaka och läsa om och om igen. Är man det minsta intresserad av kropp och hälsa är det här rätt bok att läsa! Den handlar om så mycket mer än att ”bara” skydda mot cancer och det är väl därför just ”mot cancer” står i mindre stil under huvudtiteln. I slutet av boken finns också några recept, mest för att visa hur man kan komponera ihop en måltid och få i sig allt kroppen behöver.

Det här är min nya bibel här hemma. Det är definitivt den bästa bok jag har införskaffat i år. Läs, läs, läs uppmanar jag!

New Moon av Stephenie Meyer

new moonJag har nu äntligen läst ut New Moon efter att ha haft en omläsning av den på engelska. Jag läste ju den på svenska förra året men bestämde mig för att läsa om de första böckerna  igen. Dels ville jag läsa dem på engelska för att få språket och dels ville jag läsa alla fyra delarna i rad för att få större sammanhang. Det har tagit tid att läsa den dock, eftersom jag läser på tåget och inte hinner så långt min korta tågsträcka. På kvällarna har jag varit så sjukt trött efter jobbet att läsning inte direkt varit prio ett, och definitivt inte läsning på engelska.

Jag tycker att det är rätt stor skillnad på att läsa böckerna på engelska. På engelska känns böckerna mer mustiga och djupa, medans svenskan gör dem glättigare och lite mer ”barnsliga”. Det är ju ungdomsböcker, men det roliga är att det fanns massor av ord som jag aldrig tidigare hört… Jag är van att läsa på engelska och jag brukar få agera ordbok åt många, men här stötte jag helt plötsligt på en hel drös okända ord. Spännande och knäckande på samma gång. Jag funderar på om det är mer ungdomligt språk, kanske slang? I vilket fall blev det en lärorik läsning för min del. 

Jag har redan påbörjat trean nu och jag ser även fram emot att se New Moon på bio senare i höst, tror den kommer i november? När jag började läsa serien förra året hade inte en enda elev på skolan ens hört talas om dem men under det här läsåret har de varit konstant utlånade på skolbibblan. ”Alla” läser dem och pratar om dem. Nu har ju eleverna dessutom läst även de två sista delarna så jag måste speeda upp min läsning. En av mina nior skriver just nu en bokrecension där hon ska analysera och jämföra alla fyra böckerna så nu måste jag bara hinna läsa de två sista innan jag läser hennes recension. Men jag har varnat henne för att avslöja för mycket av handlingen…

Bokmässan 2009

Jag vet, det känns som evigheter sen det var bokmässa nu. Jag ligger lite efter med mitt skrivande här…

Det började strula när vi kom in i Götet. Bilar i mängder och därmed lååånga bilköer. Eftersom varken T eller jag har bensinkort kunde vi inte parkera på en vanlig j*a parkering. Vi hade inte den mängd mynt som krävdes för att stå flera timmar. *suck* Till slut hittade vi i alla fall ett parkeringshus lite längre bort där det fanns lediga platser. Vi hade ju fortfarade inte tillräckligt med mynt, men vi lade i allt vi hade och tänkte att vi skulle gå tillbaka senare för att lägga i mer (vilket vi helt glömde men som tur var fick vi inga böter…). Vi kom därför rätt sent in på mässan och jag missade några författare som jag hade velat lyssna på under fm.

Väl inne på bokmässan sa jag till T att vi skulle börja med Adlibris så att vi fick shoppat det vi ville först och sedan kunde gå runt och bara titta. Men! Adlibris var ju inte där i år!!! Ve och fasa! Deras jättemonter med härliga bokbord fanns icke att hitta någonstans. Lite trumpna siktade vi då in oss på Månpocket och Piratförlaget där vi köpte pocketar. Tyvärr hade de mest deckare så det blev T som handlade mest.

DSC_6078_redigerad-1

Nåja, en hel del böcker skrapade vi i alla fall ihop! Det roliga var att när vi kom hem upptäckte jag till min stora fasa att T hade köpt fler böcker än vad jag hade gjort! Hmmm… Vad berodde det på tro? Jag köpte å andra sidan en jättehög tidningar som jag fortfarande plöjer här hemma.

DSC_6083_redigerad-1

Ni ser ju. Vänstra högen är min och den högra är T:s.

DSC_6086_redigerad-1

Och så några bokmärken då också, eftersom det aldrig verkar finnas några lediga bokmärken här hemma när jag väl behöver dem.

Årets besvikelser var alltså att Adlibris inte var där samt att jag inte hittade montern där man brukar kunna hitta billiga inbundna böcker. Jag var nöjd med mina inköp och jag var nöjd med själva dagen i stort. Jag menar, en mässa helt full av böcker kan ju inte vara heeelt dåligt!

Nästa år är vi på plats igen! Hur kan man låta bli liksom?

Litteraturprojektet

I somras började jag ju förbereda inför höstens litteraturprojekt med mina nior. Det är i full gång just nu. Eleverna fick välja mellan Tusen gånger starkare och Solar Plexus. De flesta valde faktiskt den förstnämnda, trots att jag varnade för att introt är segt och kan kräva lite vilja för att ta sig igenom. Jag tänkte att det är lika bra att lägga upp korten på bordet direkt för att inte lura dem.

De har hunnit en bit i boken nu och många har gnölat om att den är seg  och tråkig och att de är trötta på Saga redan innan hon ens har kommit till klassen. Precis så som jag upplevde den. Men. I måndags kollade jag återigen hur läsningen går och vad deras tankar är och då kom den första positiva kommentaren från en av tjejerna i klassen. När jag frågade hur långt de har kommit i boken och om Saga har anlänt än svarade hon argt: Jaaa, och nu börjar jag bli arg! Jag blir arg på lärarna i boken, ååååh morrade hon nästan. Härligt, tänkte jag. Nu börjar det hända grejer!

Det ska bli mycket spännande att se vad de skriver i sina läsloggar och vilka citat de väljer att diskutera muntligt i gruppen sen.  Det ser jag fram emot!