Kategoriarkiv: Böcker

Hungerspelen av Suzanne Collins

Publicerad den av
1

hungerspelenPrecis innan sommarlovet tog sin början, slukade min mentorsklass den här boken. Den vandrade från elev till elev och jag fick aldrig chansen att själv lägga vantarna på den. Jag var sååå frustrerad. Det första jag gjorde i höst var alltså att hugga den och sträckläsa den på tåget. Klart man blir nyfiken på en bok som ungarna sitter så försjunkna i!

Boken utspelas i ett framtiden där nationen är indelad i olika distrikt. Nöden är stor och maten räcker knappt. För att få mer mat kan man köpa ”lotter” då man i utbyte för mat får sitt namn uppskrivet på en lott. Dessa lotter dras sedan en gång varje år till de s.k. hungerspelen. Två spelare från varje distrikt deltar. Allt direktsänds med hjälp av kameror som finns utplacerade överallt på banan. Det finns bara en vinnare – den som överlever. I boken följer vi Katniss från distrikt tolv, hur hennes liv är före spelen och vad som händer under själva spelen.

Jag kan verkligen förstå mina elevers fascination inför den här boken. Karaktärerna i boken är ju i deras ålder, men liven de lever går inte att jämföra. De ser ju själva dokusåpor i mängder på tv och i den här boken ställs fenomenet verkligen på sin spets. Det är grymt och det är många gånger väldigt rått. Boken har beskrivits som en blandning mellan Expedition Robinson och Flugornas herre och jag kan bara hålla med.

Jag kunde inte heller låta bli att tycka att det var en grymt spännande bok och den sista delen satt jag och bara läste och läste och läste. Jag kunde inte lägga ifrån mig den förrän jag fick veta slutet. Jag förstår varför mina elever var så uppslukade av den i våras.

Del 2 Fatta eld utkommer 1 oktober och den hamnar direkt på min att-läsa-lista.

Bonnier Carlsen har dessutom en skrivartävling för högstadieelever angående den här boken, vilket jag har tipsat mina elever om. Hur skulle du överleva Hungerspelen? undrar de. Kolla här om du är intresserad!

Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert

Publicerad den av
2

lyckankärlekenDet är ett bra tag sen nu då jag såg ett Oprah-avsnitt där Elizabeth Gilbert var med och berättade om sin bok. Det var ett väldigt intressant program och jag blev jättesugen på att läsa boken. Ofta är det, tycker jag, roligare att läsa en bok som man redan har lite bakgrund till. Jag hade i alla fall rätt höga förväntningar på den här boken när jag började läsa.

Jag ligger lite efter med mina bokrecensioner, för den här boken läste jag i somras. Vi får väl se hur mycket jag kommer ihåg…

Boken handlar om hur hon bestämmer sig för att bryta upp från sitt äktenskap, ta sig ur sin depression och ta ett år för att finna sig själv och meningen med livet. Hon ska resa till Italien, Indonesien och Indien och allt ska så småningom bli en bok. Som läsare får vi följa hennes resa till de tre länderna och hennes upplevelser och tankar under tiden. Det är en slags biografi, fast över ett enda år i hennes liv.

Som sagt, förväntningarna var rätt höga inför den här boken, kanske för höga. Jag kan inte påstå att jag har lärt mig något nytt av den här boken, eller fått några nya djupare insikter om livet. Hon kommer inte på några hemliga knep eller kunskaper under hennes resa. Mycket är rena självklarheter. Men mycket av det hon säger är så klart tänkvärt och tål att upprepas om och om igen. Boken är mer en trevlig bok att läsa och ta del av, men nu i efterhand kommer jag inte ihåg så mycket av boken om jag ska vara ärlig. Den lämnade inte efter sig några djupare intryck.

Språket i boken får det ibland att krypa i mig. Hon lämnar små klämkäcka kommentarer där hon talar till mig som läsare och jag tycker snarare att det förstör stämningen i boken. Det känns bara jobbigt och irriterande. Hon försöker blanda lite djupare tankar med ett hurtigt, klämkäckt språk men för mig blir det en stilkrock. Det känns mest oseriöst och det blir svårt att ta hennes insikter på allvar när det läggs fram med en massa ironi. Eller så är det just det som är syftet med boken. Det funkar i alla fall inte alls för min del.

Jag har läst bättre böcker i ämnet  och därför är det ingen bok jag skulle rekommendera vidare. Kanske hade jag helt enkelt för höga förväntningar. För min del gav Oprah-avsnittet mer än boken i sig.

Min typ brorsa av Johanna Lindbäck

Publicerad den av
Svara

mintypMen åh… Nu har jag läst alla Johanna Lindbäcks böcker. Vad ska jag läsa nurå?

Boken handlar om Nina och Daniel, två tonåringar vars föräldrar blivit kära i varandra. Daniel, hans brorsa Wille och deras pappa flyttar ner till Nina och hennes mamma i Umeå. Där ska de tillsammans bygga upp sitt nya liv. Nina och Daniel är lika gamla och ska båda två börja på Natur, i samma klass dessutom. Men det där med att vara låtsassyskon är inte så himla lätt, för hur ska man egentligen vara mot varandra när man inte är syskon men är det ändå? Och vad gör man om man märker att man egentligen tycker lite för bra om sitt nya låtsassykon?

Det mest briljanta med den här boken är det som inte sägs. Daniel och Nina turas om att berätta i boken och som läsare får man dessutom följa deras tankar. Vad de säger till varandra är ofta en helt annan sak än vad de faktiskt tänker inombords och om de bara hade sagt allt det de också tänkte skulle allt ha varit så mycket enklare för dem båda.

Precis som med hennes två andra böcker En liten chock och Tänk om det där är jag är det här bra, bra, bra! Nu är min uppmaning till er att läsa någon (=alla) av Johanna Lindbäcks böcker! Behållningen är lika stor även om du råkar vara lite äldre än målgruppen. Så – läs nu!

Läsning på gång!

Publicerad den av
2

mintypJapp, igår låg det en bok i mitt fack, från skolans litteraturpedagog: Min typ brorsa av Johanna Lindbäck. Halva är redan läst och resten läser jag ut imorgon. Precis lika bra som de andra två, än så länge. Åh vad härligt det är med sträckläsningsböcker!

Tänk om det där är jag av Johanna Lindbäck

Publicerad den av
4

tänkJag älskade Johanna Lindbäcks första bok En liten chock.  När jag hamnade i anti-läs-koma förra året var det hennes andra bok Min typ brorsa som jag försökte bota min hemska åkomma med. Tyvärr lyckades inte ens den få upp mig, så jag läste bara en del av början. Men jag ska göra en omläsning så fort boken kommit tillbaka in i biblioteket. Den är garanterat lika bra som de övriga.

Tänk om det där är jag handlar om Agnes vars familj har bestämt sig för att lämna Stockholm för Umeå. Agnes första år på gymnasiet blev en total flopp, för att uttrycka det milt. Hon blev utfrusen i sin klass och hade inga kompisar. Inför flytten till Umeå gör hon upp en lista på hur hon ska vara och vad hon ska göra för att det inte ska bli fel på den nya skolan. Allt hon vill är att få en ny chans, en chans att få vara precis som alla andra. Få vara med och slippa sitta hemma ensam varje helg och varje kväll och låtsas inför föräldrarna att hon gör det för att de har så himla mycket att plugga i skolan.

Precis som första boken är språket och dialogen helt underbar. Jag tycker fortfarande att Johanna Lindbäck och Johanna Thydell har stora likheter just där. Och det menar jag positivt för jag älskar deras sätt att skriva. Språket är som rinnande vatten som flyter på så lätt och naturligt.

Jag sträckläste boken härom kvällen och det var så härligt att läsa en ungdomsbok som inte är nattsvart. För även om boken handlar om ett tungt ämne skildras det positivt och hoppfullt, för Agnes får ju faktiskt en ny chans i livet. Och det bästa av allt är att hon får klarhet i att det var hennes gamla klasskompisar det var fel på, inte henne. Många ungdomsböcker är så mörka och tunga och man mår bara dåligt av att läsa dem, men här är äntligen en bok som lyfter sinnet och ger något positivt till läsaren. Stort plus i kanten för det.

Vad kan jag säga mer? Jag älskade den här boken och lade ifrån mig den med ett leende på läpparna och en härlig känsla inombords. Det är en bok som definitivt kan användas som diskussionsunderlag i klassrummet, men den här gången ville jag bara läsa en bok för min egen skull.

Läs den! är min rekommendation. Nu ska jag bara vänta på att Min typ brorsa blir återlämnad på skolbibblan så att jag kan läsa även den.

Om fyra veckor…

Publicerad den av
4

…åker vi till Atlanta. Och jag har redan börjat fundera på vad jag ska ha med mig. Inte packningen alltså. Böcker menar jag ju. Att läsa på planet dit och hem, samt på lediga stunder däremellan. T ska ju iväg på föreläsningar och annat och visst följer även jag ibland med på hans schema, men vi ”fruar” som följer med får ju ändå mer ledig tid än T och hans kollega. Så vad ska man packa med att läsa? Hmm… Jag har en massa böcker (som vanligt då…) som ligger här hemma och bara väntar på att bli upplockade ur högen, men det är ju skillnad på böcker och böcker försöker jag förklara för T. Böckerna som jag har hemma är ju inköpta att läsas hemma med omnejd. När man åker på resa måste man ju liksom specialbeställa böcker enbart för just resan. Han förstår inte alls vad jag menar.

Ska jag läsa tredje Stieg Larsson-boken kanske? Det ska ju helst vara en spännande bok. Sorglig går bort. Jag vill inte sitta och storböla på planet.

Måste fundera lite till. Tips någon?

Munken som sålde sin Ferrari av Robin Sharma

Publicerad den av
Svara

munkenT tyckte att jag läste alldeles för många böcker som hade negativ klang. Böcker som man gråter till eller efter sätter ju också spår i sinnet och för många sådana på samma gång blir inte bra. Därför satte han den här boken i händerna på mig efter att han precis själv hade läst den.

Storyn i boken är irriterande töntig: en stjärnadvokat blir sjuk av för mycket arbete och stress, tar time out och åker iväg på resa för att hitta sig själv. När han kommer tillbaka söker han upp sin kollega och vän för att lära ut vad han har lärt sig nu när hela hans liv och tänkande har förändrats. Boken bygger på dessa båda mäns samtal emellan och den visdom den äldre av dem vill förmedla vidare.

Om man lyckas koppla bort den delen av boken och i stället väljer att fokusera på budskapet som den äldre mannen vill förmedla blir hela boken så mycket bättre. Många saker är självklara och det är väl inga större nyheter som förmedlas, men jag tycker ändå att det är bok som faktiskt ger något. Att tvingas tänka till om sitt eget liv och sina handlingar och tankar är nyttigt. För min egen del är det här med att leva i nuet något som jag försöker tänka på och jobba med. Ofta har jag svårt att verkligen vara i nuet. När jag är ute och går blir det lätt att jag tänker på kommande projekt eller vad som har hänt under dagen, i stället för att njuta av själva promenaden, känna lukterna och fokusera på allt det vackra som finns runt omkring mig. Jag är jättedålig på det och det  är något som jag försöker jobba med att bli bättre på.

En annan sak jag tog till mig av boken är tankens kraft. Om man tänker negativa tankar om sig själv blir de till en verklighet. Du blir vad du tänker – och du blir vad du säger till dig själv. Om jag tänker att jag är trött blir jag också det. Tankarna styr hur man mår. Jag försöker vara snällare mot mig själv i mina tankar och tänka mer positivt om mig själv. Det kan vara att hitta positiva saker man har gjort under dagen och fokusera på dem i stället för att gräma sig över det som gick fel. Det är lätt att grotta ner sig i negativa tankar.

Det finns mycket att fundera över och ta till sig i den här boken och det är en bok man kan läsa lite ur då och då för att påminna sig själv. Det är ingen bok man sträckläser utan man får läsa lite, tänka, smälta det, och sedan läsa lite till.

Det här är en bok som rekommderas om man vill tänka över ekorrhjulet som man lätt fastnar i.

Twilight av Stephenie Meyer

Publicerad den av
7

twilightDet här är andra gången som jag läser den här boken, fast den här gången på engelska. Efter att ha sett filmen bestämde jag mig för att läsa om serien från början, fast på engelska, innan jag läste de sista delarna. Jag är van att läsa på engelska, men den här boken innehöll faktiskt en hel del ord som jag inte kunde. Tur att jag hade T bredvid som fick bli min personliga ordbok (han har ju bott i USA ca 5 år så hans ordförråd är bättre än mitt, i alla fall vad gäller slang).

Boken var precis lika bra som förra året, men det är klart att det är bättre att läsa den på originalspråket för att verkligen kunna få en känsla för Stephenie Meyers språk. Nu håller jag på att läsa om även andra delen. Sedan väntar del tre och fyra som jag ju faktiskt inte ens läst än… Och i november kommer filmatiseringen av andra boken. Av trailern att döma kommer den att bli precis lika bra som ettan …

Den här gången tänkte jag mycket på kritiken som har riktas mot boken. Många tycker att Bella är alltför beroende av Edward och att deras förhållande inte är sunt. När jag har varit inne på amerikanska bloggar har jag läst föräldrars kommentarer om att förbjuda sina döttrar att läsa de här böckerna. Men jag kan inte låta bli att tänka på alla andra ungdomsböcker jag har läst, eller vuxenromaner för den delen. Skildras inte kärleken alltför ofta som alltför rosenröd? Sagorna som vi växer upp med består ju väldigt ofta av en passiv prinsessa (vacker så klart) som bara inväntar prinsens räddande (och han är lika vacker). I Romeo och Julia blir de ju helt galet kära bara efter ett enda möte och i slutet tar de t.o.m livet av sig för att de inte kan leva utan varandra. Litteraturens värld kryllar av fantasifulla och ibland osunda kärleksrelationer som inte skildrar en bråkdel av vad man upplever i det riktiga livet. Likadant i filmens värld. Rätt eller fel. Jag vet inte. Jag fortsätter att älska de här böckerna i alla fall.

Har du fortfarande inte läst Twilight-serien?! Läs, för sjuton gubbar!

Arbetets döttrar av Solveig Olsson-Hultgren

Publicerad den av
Svara

arbetetDet här är en lite annorlunda ungdomsbok än vad jag är van vid. Och då menar jag det på ett positivt sätt.

Boken utspelas 1903 och 15-åriga Elin är huvudpersonen. Hon jobbar på ett pappersbruk i Småland och samtidigt som hon skickar pengar till sin familj för att kunna försörja dem, drömmer hon om kärlek. Hon väljer mellan den snälla Gusten från den fina familjen hemma i byn, och den lite mer vilda Johannes som också jobbar på pappersbruket men som har större drömmar än så för sin framtid. Även Elin har andra drömmar; hon vill bli konstnär.

På bruket startas en fackförening upp och Elin bli invald i styrelsen. Hon ser att många av kvinnornas rättigheter åsidosätts och hon gör vad hon kan för att även arbetets döttrar ska få sin talan hörd.

Det är inte världens mest spännande bok, men den är ändå intressant. Elins tankar skiljer sig inte från moderna tonåringars, men hon lever i en helt annan situation. Intressant också är språket som innehåller många gamla småländska uttryck. Som läsare får man stor inblick i hur livet var på den tiden och jag slås av hur långt utvecklingen har gått bara de senaste 100 åren. Människornas drömmar och förhoppningar skiljer sig inte så mycket åt, men förutsättningarna och deras livssituation är som natt och dag.

En lättläst och läsvärd bok som jag kan rekommendera vidare. Den ger definitivt perspektiv på tillvaron. Det här är andra boken i en serie, men kan läsas fristående utan problem.

Böcker A-Ö, fjortonde bokstaven

Publicerad den av
21

Hej och hå! Nu kör vi igen!

Fjortonde bokstaven ut blir E. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

ee

 

Författare på E: Ben Elton. Jag har bara läst en bok av honom; Dödskänd, men jag skulle gärna läsa fler. Dödskänd handlar om Big Brotherhuset där det sker ett mord utan att det fångas upp av kamerorna. Helt klart måste ju någon av deltagarna vara skyldig och en polisutredning startar. Under tiden fortsätter programmet sändas… Spännande och annorlunda! Vi läste den här när jag pluggade, för att läsa om intertextualitet. Vi hade mycket bra diskussioner av boken!

Bok på E: Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer. Ja jag vet att jag tjatar om den här boken, men den är ju såååå himla bra! Läs, läs, läs!

Litterär karaktär på E: Här finns det bara en i mina tankar just nu… Jag håller på att läsa om Stephenie Meyers Twilight-serie, fast på engelska den här gången. Så det är klart att Edward Cullen upptar mina tankar just nu. Jag älskar den här serien och ser fram emot att se filmatiseringen av andra delen senare i höst. men innan dess ska jag läsa även tredje och fjärde delen.

Så – nu är det er tur!

Det dåliga samvetet…

Publicerad den av
2

Isch, jag har så dåligt samvete för att jag satte igång med Böcker A-Ö och sedan bara övergav er sådär mitt i. Tro mig, det var inte min tanke! 🙂 Jag ska sätta ihop en fortsättning nu min sista semestervecka. Om ni fortfarande är sugna så titta in här under veckan så kör vi vidare med alfabetet!

Bättre sent än aldrig heter det ju … *host, host*

Solar plexus av Marie-Chantal Long

Publicerad den av
Svara

solarYtterligare en bok inför litteraturprojektet och ytterligare en bok där det sociala spelet mellan tonåringar skildras.

Tove är 14 år och bor med sin mamma och pappa. Hon hade tidigare en storasyster också, men hon dog och lämnade efter sig en trasig familj där mamman har blivit sjuk av sorg. Pappan är den som håller uppe och familjen och ingen tänker på att kanske även Tove har det jobbigt. Tove med sitt röda toviga hår som hela tiden jämförs med storasyster Maja som hade vackert blont hår och var så glad och omtyckt. Tove själv är mobbad av drottningarna på skolan, som stänger in henne i skolans källare. Trots alla skyltar över skolan som handlar om att alla blir sedda där, att mobbing är bannlyst osv. Inte ens lärarna ser eller gör något. Hon känner sig helt osynlig. Tills hon så en dag äntligen får en vän. En vän som ser henne och tycker om henne, trots att hon ”bara” är Tove.

Boken är supertunn och väldigt lättläst men den känns så otroligt innehållsrik. Återigen är det skolans vardag som skildras och ännu en gång blir jag helt matt när jag läser om de tafatta lärarna på skolan (eller för den delen alla vuxna i hennes närhet). Är det så här även i verkligheten? Jag vågar inte ens tänka tanken.

Det är en perfekt bok för klassläsning. Kanske att läsvana elever tycker att det känns töntig just för att den är så tunn, men det finns väldigt mycket att diskutera i boken. Boken handlar mycket om ensamhet och utsatthet. Hur vet man vem man ska vända sig till om man mår dåligt? Hur ser man på någon i ens närhet att den personen mår dåligt? Det finns mycket att hämta ur den här boken. Det är en fördel att den är tunn eftersom alla kan läsa den relativt snabbt. Många läsovana elever har problem när böckerna är för långa då det kan göra att de glömmer vad boken handlar om. För dem kan läsningen vara så ansträngande att handlingen och all symbolism inte orkas med. Här är det kort tid mellan läsning och diskussion. En sådan här bok kan man kanske t.o.m läsa i klassrummet och diskutera kapitel för kapitel för att analysera vad som har hänt och vad man tror ska komma att hända.

Det här är en av mina favoriter av de böcker jag har läst inför projektet faktiskt.

Ingen återvändo av Douglas Foley

Publicerad den av
1

ingenNär vi ändå är inne på litteraturprojektet kan jag fortsätta med en bok i samma anda som Kort kjol. Jag gjorde misstaget att läsa den här boken precis innan jag skulle sova. Jag hade stora sömnproblem den natten och när jag väl somnade drömde jag mardrömmar. Böcker med sådant här starkt innehåll ska definitivt inte läsas innan sänggående …

Boken utspelas i Hongkongs trakter och handlar om ett gäng tonåringar, ca 17 år, som tillsammans med ett par lärare ska ge sig ut på en kanothajk. Samma dag de ska åka visar det sig att lärarna har blivit sjuka och de meddelar att resan är inställd. Ungdomarna som sett fram emot en veckas ledighet från skolan väljer att åka iväg ändå. Men det blir inte riktigt som de tänkt sig. Nick och kompisen Andy anses som lite av töntar och när de åker på utflykten tillsammans med tre av skolans ledarkillar bäddar det för problem. Dessutom följer två tjejer med, och båda är tillsammans med två av de populära killarna. Paren ser fram emot att spendera lite tid tillsammans utan vuxnas översyn. Resan förvandlas snart till en mardröm och en av tjejerna utsätts för en brutal gängväldtäkt.

Det här är definitivt en av de grymmaste böcker jag någonsin har läst. Våldtäkter är självklart alltid vidriga, men här skildras det så äckligt att jag själv blir illamående. Här är det inget snack om vem som är skyldig, men frågor om grupptryck och gruppdynamik är utmärkta diskussionsämnen. Den är skriven ur en killes perspektiv, medan Kort kjol är ur en tjejs så att ställa de här böckerna mot varandra kan ge ett större perspektiv. Här får man däremot inte följa så mycket vad som händer efteråt. Eller rättare sagt, det är en helt annat infallsvinkel om vad som händer efteråt.

Douglas Foley berättar själv en del om boken här. Läsvärt.

Boken är lättläst och är en riktig sträckläsarbok. Det är definitivt en bok som passar att läsa i helklass. Återigen är det sociala spelet närvarande och här skildras än tydligare vad det kan ställa till med.

Rekommenderas! Men som sagt, läs den inte innan sängdags och försök läsa någon upplyftande bok direkt efteråt. Jag mådde fysiskt dåligt efter att ha läst den.

Kort kjol av Christina Wahldén

Publicerad den av
6

kortYtterligare en bok inför projektet.

Boken handlar om 16-åriga Myran som precis gått ut första året i gymnasiet. Hon och hennes kompis ska fira. Efter en blöt kväll blir kompisen dålig och tvungen att gå hem, men de två klasskompisarna som är med dem vill att Myran följer med dem hem för lite efterfest. Eftersom de är klasskompisar känns det tryggt och Myran följer med. Men efterfesten spårar ur och de båda killarna utsätter Myran för en fruktansvärt grym våldtäkt.

Boken skildrar övergreppet närgående  och efterspelet med polisanmälan, läkarundersökning, förhör och rättegång.  För Myrans del har hennes trygghet försvunnit. Hon tar på sig en del av skulden, hon är rädd och undrar om det syns på henne att hon har blivit våldtagen.

Det är en grym bok, men den är samtidigt hoppfull. Den är lättläst och relativt kort men ändå med mycket innehåll. Det är en bok som passar de flesta oavsett läsvana. Dessutom innehåller den ett ämne som är viktigt att diskutera och fundera över. I boken blir Myran dömd av en del skolkamrater som tycker att hon fick skylla sig själv eller att hon var med på det. En del väljer att tro på killarnas version. Killarna är dessutom förvirrade. De har fått lära sig att tjejer vill ha det brutalt så som det visas i filmerna, så varför polisanmäler Myran dem? Det finns många vinklar att se det från. Det är en bra bok att diskutera om ett ämne som tyvärr är ständigt aktuellt.

Det här är definitivt en bok jag kan rekommendera. Till alla, oavsett ålder och kön, pga ämnet och de tankar och frågor den lyfter fram.

Tusen gånger starkare av Christina Herrström

Publicerad den av
12

TusenDen här boken är ett förslag inför mitt litteraturprojekt i höst.

Boken handlar om 15-åriga Signe som tillhör den osynliga delen av klassen. Hon är den duktiga, tysta tjejen som ingen ser. I klassen finns också snygga Mimi som styr allt och alla, men som också fjäskar för att få killarnas uppmärksamhet. Alla vet de precis vilken grupp de tillhör och följer spelets regler. Lärarna klagar på att tjejerna inte tar för sig tillräckligt och när de får en ny elev: Saga, säger lärarna att nu äntligen kommer det en stark tjej som kanske kan få även de andra att stå upp för sig.

Saga har rest runt under hela sitt liv och känner inte till de sociala regler som präglar en tonårings liv på högstaidet. Hon umgås och pratar med alla och hon tar för sig i klassrummet som om det vore en självklarhet. Men så plötsligt ser hon alla outtalade orättvisor som finns mellan killar och tjejer. De har olika spelregler enbart pga vilket kön de tillhör och det gör Saga arg. Varför säger läraren inte till killarna när de busar? Varför tillåts de skrika svaren på frågorna rätt ut? Och varför blir det precis motsatt effekt när tjejerna gör samma sak?

När Saga kommer till klassen vänds allt upp och ner. Signe är betraktaren som redan innan har analyserat sin omgivning  i det tysta och frågat inom sig varför det är så annorlunda beroende på om man är kille eller tjej. Saga blir hennes katalysator och väckarklocka. Hon säger allt det hon inte vågat och frågar högt alla de frågor hon burit inom sig.

Boken har ett enormt bra tema och det går att plocka diskussionfrågor i det oändliga. Det sociala spelet med tillhörande roller skildras tydligt. När man läser den här boken som lärare blir man också helt matt i benen över den okunskap som lärarna visar. Är vi så orättvisa i skolans värld? Jag blir helt mörkrädd när jag läser. Där har vi ännu ett diskussionsämne att ta upp med eleverna.

Tyvärr är boken ruskigt seg i början. Det tjatas i det oändliga om den där Saga som kom och ändrade allt. När Saga kom … läser man om och om igen och innan hon ens gör entré i boken är jag skittrött på henne. När hon väl kommer börjar boken äntligen, så den första delen gäller det att bara bita ihop och plåga sig igenom. Men hur skulle det funka med läsovana elever? Jag vet faktiskt inte. Om jag måste kämpa så är jag rädd att det kanske blir dem övermäktigt. Jag funderar på att kanske i stället använda boken som en gruppbok för lite mer läsvana elever. Jag har läst fler böcker om just det sociala spelet där boken passar bättre för de mer läsovana. Om man ger dessa böcker som gruppböcker kanske man kan ta en större diskussion om själva ämnet med utgångspunkt ur flera olika böcker. På så sätt kanske man kan locka en del till att läsa även de andra böckerna. Det tål att tänkas på …

Sammanfattningsvis vill jag rekommendera den här boken, för tonårstjejer såväl som tonårsföräldrar. Det är nog lätt att glömma hur det verkligen var i den åldern. Hur jobbigt det var att alltid kämpa för att passa in. Det är en mycket tänkvärd bok.