Bokfemman vecka 46

Nu äntligen funkar allt som det ska och jag kan ge er ämnet för veckans Bokfemma! Galet vad irriterad jag var när det inte funkade igår kväll. Ämnet var färdigt och min lista var vald. Och så kom jag inte in på bloggen! Gissa på en skala hur glad jag var igår kväll… 🙂

Temat för den här veckans Bokfemma spinner vidare på förra veckans. Direkt efter att jag hade publicerat förra veckans tema med en middagsbjudning började jag fundera. Om jag skulle bjuda in författare istället – vilka skulle jag då välja? Tänk att ha en egen liten Nobelmiddag hemma, med bara författare. Gud vad kul! Veckans tema var givet.

Veckans tema är middagsbjudning, men den här gången för författare. Nämn fem författare som du skulle vilja bjuda hem på middag och motivera varför.

  • Stephen King. Jag tror knappt att jag har läst något av honom, men jag har sett många av filmatiseringarna. Trots att jag inte känner till hans verk särskilt bra skulle jag vilja ha med honom på min middag. Jag skulle vilja veta hur han är som person. Är han lika scary som sina verk? Jag skulle nog vara lite rädd för honom och snegla lite försiktigt på honom innan jag visste vad jag skulle våga inleda vårt samtal med.
  • Dean Koontz. Honom har jag läst massor av, och han är tydligen Kings favoritförfattare. Det hade varit intressant att ha dem båda på besök. Efter middagen kunde vi alla sätta oss framför brasan med ett glas vin i handen och så skulle King och Koontz turas om att berätta läskiga historier för oss. Perfekt så här i vintermörkret.
  • Jane Austen. Med all denna skräck måste jag balansera upp med lite romantik. Jag skulla nog nästan förhöra henne om hennes verk, hur hon fick idéerna till dem och vem som är den verkliga Mr. Darcy. Hon skulle nog också uppskatta skräckhistorierna framför brasan.
  • Toni Morrison. Hur är det egentligen att vinna Nobelpriset? Hur känns det? Och vad händer sen? Känner man pressen på sig? Många intressanta samtal går att få med den här kvinnan, inbillar jag mig i alla fall. När jag har sett intervjuer med henne har jag alltid tyckt att hon har verkat så intressant. Hon skulle nog kunna förgylla kvällen med mycket klokhet och visa citat.
  • William Shakespeare. Jag kan inte bjuda in författare utan att bjuda in honom. Det hade verkligen varit grymt intressant att få träffa och prata med honom. Och han skulle nog kunna bidra med en hel del vid middagsbordet.

Jag hade kunnat bjuda in hur många som helst egentligen, men fem personer är lite lagom. Då hinner man prata med alla ordentligt och lära känna dem. Man kanske skulle ha en bjudning varje månad så att man fick chansen att träffa fler författare?

Nu är det din tur! Vilka fem författare skulle du bjuda in till din middagsbjudning?

Bokfemman vecka 45

Förra veckan fick ni chansen att besöka era favoritvärldar ur böckerna. Den här veckan ska ni få låta litteraturen komma hem till er istället. Kanske träffade ni på någon intressant person under ert besök förra veckan? Eller vill ni kanske få chansen att träffa någon annan av era favoritkaraktärer?

För den här veckans tema ska ni få bjuda hem fem valfria litterära (fiktiva) karaktärer på en middagsbjudning. Tänk vad intressant att få sitta vid bordet och diskutera med dina fem favoritkaraktärer, eller kanske är de inte dina favoriter men bara otroligt intressanta ändå. Välj fem personer du skulle vilja bjuda till din lilla fest och motivera varför du har valt just dem.

Veckans tema för Bokfemman är middagsbjudning. Välj fem fiktiva litterära karaktärer som du vill bjuda hem på middag och motivera dina val.

  • Mr Darcy. (Pride&Prejudice av Jane Austen) Jag valde att inte besöka honom och hans värld förra veckan, men jag skulle väldigt gärna se honom som gäst vid mitt bord. Tänk er själva att ha denna artiga gentleman som bordsherre. Jag inbillar mig att man skulle kunna ha väldigt djupa diskussioner om livet med honom och han och jag skulle nog kunna sitta och prata om hästar en del. Jag skulle även vilja veta lite mer om honom och hans liv. Hur gick det med honom och Elisabeth sen?
  • Mark Darcy. (Bridget Jones dagbok av Helen Fielding) Jag kan inte låta bli att bjuda in dem båda! Tänk vad kul att ha båda Darcy där! Även han är artig och en riktig gentleman, dessutom med en stor portion humor. Han skulle nog vara väldigt underhållande och rolig att ha som middagsgäst och han skulle nog gärna hjälpa till i köket med det som behövdes. Han skulle nog också tycka att det var rätt kul att få träffa sin namne och få chansen att prata med honom.
  • Bridget Jones. (Bridget Jones dagbok av Helen Fielding) Jag avskyr egentligen boken, men fullkomligt älskar filmen. Bridget är i alla fall en rolig och helgalen tjej som det händer mycket kring. Med henne i sällskapet har man garanterat inte tråkigt. Dessutom hade det varit intressant att höra henne filosofera över det faktum att vi har hela 2 Mr. Darcy vid bordet. Jag tror hon skulle kunna liva upp och göra festen riktigt rolig och lyckad. Det kan i och för sig hända att det händer någon liten olycka när hon är i farten, men det är väl smällar man får ta helt enkelt.
  • Tom Booker (The Horse Whisperer av Nicholas Evans) Jag tycker att detta är en helt fantastisk man. Han är vänlig mot allt och alla och har en så underbart fin hand med djur och då särskilt hästar. Jag tror man skulle kunna lära sig mycket av honom, inte bara om hästar utan även om medmänsklighet. Han skulle få alla att trivas och se till att alla hade någon att prata med och trivdes. Den perfekta gästen helt enkelt. Han har dessutom varit med om en hel del spännande saker i sitt liv och jag skulle älska att sitta och lyssna när han berättade om allt.
  • Holly. (P.S Jag älskar dig av Cecelia Ahern) Hon verkar vara en tjej som är lätt att tycka om och som tycker om att ha roligt. Jag tror hon skulle bidra med mycket skratt och roligheter. Dessutom skulle hon nog även uppskatta även de djupare diskussionerna om livet och där har hon en hel del erfarenheter att bidra med. Hon är nog en sådan där tjej som verkligen kan prata om allt och inget med.

Och vad skulle man bjuda på? Jag är väldigt förtjust i plockmat som man kan gå och ta lite av allt eftersom. Jag skulle nog ha ett bord med en massa olika smårätter, olika sorters kyckling och diverse tillbehör. Till efterätt skulle det bli någon god chokladkaka av något slag. Det är nästan så man blir lite sugen på att ha den här festen nu! Någon som känner sig lockad att komma?

Nu är det din tur! Vilka fem karaktärer skulle du bjuda till din middagsbjudning?

Där regnbågen slutar av Cecelia Ahern

Det här är andra boken som jag har läst av Cecelia Ahern. Den första var P.S Jag älskar dig och den kan ni läsa om här.

Där regnbågen slutar handlar om de bästa vännerna Rosie och Alex. Vi får följa deras liv från tidig barndom och långt fram i medelåldern. Hela boken är byggd på att man läser meddelanden som skickas mellan karaktärerna i form av mail, lappar, brev m.m. Meddelandena är mellan Rosie och Alex och personer i deras närhet. Genom dessa meddelanden byggs historien upp och det funkar ibland och ibland inte. Den första delen av boken är lite seg eftersom man läser meddelanden skrivna av små barn och till viss del även föräldrar och lärare. Inte så särskilt intressant. Det blir dock bättre allt eftersom de växer upp och blir bättre på att uttrycka sig.
Det är en mysig bok som passar perfekt att läsa när man är hemma sjuk eller bara vill ha något lättsmält att slappa med i badet. Men det känns som om man har läst den här boken förr. Alex och Rosie är bästa vänner som egentligen har starka känslor för varandra men eftersom ingen vill ta första steget blir det aldrig de två. Hela boken handlar om deras känslor och livet ifrån varandra när det egentligen borde vara tillsammans. Det är väldigt förutsägbart och jag känner inte att jag avslöjar något här som ni inte själva kunnat lista ut under tiden ni läser boken.
Som sagt, helt ok läsning men inte alls lika bra som den förra boken.

Hogwarts nya elever!

Den här veckan har Hogwarts fullt upp med alla nya elever som helt plöstligt dykt upp. I veckans Bokfemma fick ni ju chansen att hoppa in i era böcker för att uppleva dem irl. Och det var många som tog chansen att bli elev på just Hogwarts!

Än så länge är vi följande elever:

Maria
Calliope
Magix
Stumpan
Carola
Ika
Nnika
Kerstin
Bokmoster
Amaranthine
Mia
*Malin*

Vi kanske blir fler innan veckan är över och då kommer vi alla att få njuta av dessa vyer:

Ska jag gissa på att alla vill tillhöra samma elevhem som Harry Potter? Eller finns det några andra önskemål? Egentligen får man ju inte välja, men med tanke på att vi åkt dit genom både tid och rum borde de väl tillåta att vi får välja?

Om du vill ha ett litet mer anpassat namn för att mer smälta in i Harry Potters värld kan du klicka här och testa dig. Själv heter jag tydligen Auntie Enid Trelawney. Japp, så cool är jag.

Harry Potter MSN Names

(Bilder från Wikipedia)

Bokfemman vecka 44

Nu, kära vänner, är det äntligen dags för en ny Bokfemma. Efter en välbehövlig paus förra veckan är nu både Bokfemman och jag tillbaka!

Veckans tema kommer att handla om att drömma sig bort, något man ju ofta gör när man läser en del böcker. Det kan vara miljön som man drömmer sig bort till, tiden den utspelas i, eller varför inte – själva huvudpersonen i boken kanske lockar till drömmar. Och nu så här i höstrusket kan det vara skönt att få drömma sig bort till en annan värld eller en annan tid. Det ska ni få chansen att göra den här veckan.

Temat för veckans Bokfemma är helt enkelt att drömma sig bort. Böcker man skulle vilja hoppa in i för att få uppleva atmosfären eller karaktärerna i dem. Ni ska få göra en topplista av de fem böcker som ni främst skulle välja att hoppa in i om ni hade möjlighet att göra det. Ni får själva avgöra om ni vill göra det pga miljön, tiden eller karaktärerna.

Veckans tema för Bokfemman är drömvärld. Nämn fem böcker som du skulle vilja hoppa in i och få uppleva irl om du kunde.

  • Nils Holgerssons underbara resa över Sverige av Selma Lagerlöf. Jag tror och antar att jag fick en del av den här boken uppläst för mig när jag var liten. Jag tror inte att jag läste hela själv i alla fall. Men vilken bok det är. Vem skulle inte vilja uppleva vårt vackra land på det här sättet? Jag hade gärna hoppat in i boken som en liten fluga eller något för att få vara med på resan och få uppleva allt.

  • Matildas sista vals av Tamara McKinley. Jag älskar Australien och allt som hör därtill. Och jag har någon slag romantiserad bild av att bo mitt ute i bushen på en fårfarm, sitta på verandan om kvällarna och se ut över landskapet och alla mina får. Att det var ett hårt liv och ett väldigt ensamt sådant, det verkar försvinna någon annanstans när jag dagdrömmer mig bort… Men jag skulle ändå vilja ha chansen att få vara med i alla fall ett litet tag på den tiden och se hur de levde och följa hela fårklippningsmaskineriet. Sedan skulle jag säkert tacksamt komma tillbaka till mitt vanliga liv igen.

  • Skriften från Sakkara av Pauline Gedge. En av mina stora fascinationer är faraonernas Egypten. Tyvärr har jag ännu inte haft möjlighet att besöka Egypten eller Pyramiderna, men det står på min to-do-list. Böcker om faraonerns liv får mig alltid att vilja hoppa in i dem och få vara med och delta och se allting live. Inte bara se och uppleva miljön och tiden utan även träffa de stora historiska personerna från den här tiden. Det hade verkligen varit häftigt.

  • Harry Potter av J.K. Rowling. Ja, jag hade mer än gärna varit elev på Hogwart’s och kompis med Harry, Ron och Hermione. Jag hade väl i och för sig kunnat skippa alla hemska äventyr som de är med på för jag vet inte om jag är så duktig på att slåss med drakar eller hundar med tre huvuden. Men elev hade jag gärna varit i denna fantastiska värld!

  • Arkeologin berättar av Paul G. Bahn. Ja, det är lite fusk att välja en sån här bok kanske eftersom den innehåller hela 100 av de största arkeologiska upptäckterna. Men det är nästan ett måste för mig, som ju faktiskt också är utbildad till arkeolog. Hade jag kunnat göra en tidsresa och åka runt till alla de här fantastiska ställena och upptäckterna när de fortfarande var i sin prime, hade jag kunnat dö lycklig sen. Och vilket äventyr! När jag läser sådana här böcker drömmer jag mig bort till forna tiders kulturer och människor. Det hade varit häftigt att uppleva dem irl och få fråga dem alla de frågor man alltid velat ha svar på.

En salig blandning av tider och länder. Vilken resa det skulle bli om den hade gått att genomföra…

Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av böcker du skulle vilja hoppa in i?

Angående den där Doris Lessing…

Nu har ni haft chansen att rösta i min lilla omröstning under 9 dagar. Det börjar bli dags att presentera resultatet.

Efter 72 röster är ställningen följande:

  • 44% (32st) har läst något av Lessing.
  • 39% (28st) har inte läst något av henne.
  • 17% (12st) har aldrig ens hört talas om henne.

Det måste väl ändå vara bra siffror för en Nobelpristagare? Normalt sett brukar ju inte så många av ”vanligt” folk ha läst något av författaren. Men det kan ju också vara så att ni som läser den här bloggen är vana läsare och därmed är det mer sannolikt att ni även läst Lessing. Eller så har helt enkelt ledamöterna i Akademien varit inne här och röstat en massa gånger! 🙂

Knappt lovlig av Katarina von Bredow

Det här är en av de böcker som jag köpte på bokmässan. Jag har tidigare läst Hur kär får man bli av Katarina von Bredow och den tyckte jag var riktigt bra. Eftersom jag bara har läst en enda bok av henne tyckte jag att det var på tiden att jag utökade samlingen lite. Dessutom är hon ju härifrån mina trakter så lite lokal stolthet kan man ju få känna för henne…

Boken handlar om 15-åriga Hanna som är en riktig storstadstjej. Helt plösligt ändras allt i hennes liv när hennes mamma bestämmer att de ska flytta ut på landet. En flytt som Hanna inte uppskattar eftersom alla som bor på landet är töntar enligt henne. Men livet på landet blir inte riktigt så hemskt som hon först trott. Hon möter nämligen 25-årige Arild, en snygg grisbonde som bor i närheten.

Första delen av boken tyckte jag faktiskt var riktigt tråkig och bara dryg. Handlingen gick inte framåt och det hände absolut ingenting. Mot slutet tog sig dock handlingen och det började bli lite mer intressant. Det blir dock aldrig riktigt intressant. Boken är helt ok läsning. Varken mer eller mindre. Hon för fram ett ämne som borde vara intressant och väcka många frågor, men det gör det inte. Om inte ens Hannas mamma bryr sig – vem ska då bry sig? I den här boken finns det inte många vuxna som reagerar på något som ungdomarna gör fel. Det är väldigt mjäkigt och tillåtande. Därför tycker jag inte heller att boken väcker någon debatt. Det hade varit mycket mer intressant med lite mer debatt inne i boken. Då hade den kunnat bli riktigt bra faktiskt.

Lilis bok av Valérie Dayre

Den här boken fick jag i händerna av vår litteraturpedagog. Hon ger oss många bra böcker, vår litteraturpedagog på skolan. I tisdags kväll var jag tvungen att stanna kvar på jobbet längre eftersom min man hade utvecklingssamtal. Jag hade feberfrossa och mådde verkligen skit. Jag insåg att det inte var någon idé att sätta mig ner och rätta eller göra någon annan nytta. Det hade bara blivit paj av det. Jag bad om en tunn bok som jag kunde sitta i lugn och ro och läsa under tiden istället och då fick jag Lilis bok i handen.

Den handlar om 12-åriga Lili som blir lämnad på en rastplats av sina föräldrar. De bara åker ifrån henne för att få tillbringa lite semester på egen hand. Hennes enda sällskap är en hund som har mött samma öde som henne. Hon får en skrivbok av en snäll kvinna på rastplatsen och den använder hon flitigt och skriver dagbok i.

Ungefär i mitten av boken tar händelsen en annorlunda och mycket oväntad vändning. Jag var tvungen att bläddra tillbaka och läsa om lite för att hänga med. Hela slutet av boken är en omvälvande upplevelse och som läsare måste man vara med i svängarna. Väldigt intressant måste jag säga.

Eftersom jag inte mådde bra när jag läste den här boken hade jag först jättesvårt att orka koncentrera mig på alla vändningar och tänkte nästan ge upp. Men jag höll i och trotsade feberyrandet. Som tack för det har jag fått en bok på hjärnan. Den här boken fastnade i tankarna eftersom den är så annorlunda och att den tvingar läsaren till att fundera. Helt klart läsvärd och en riktig tankeställare. Dessutom är det en mycket bra ungdomsbok eftersom den skapar så många tankar och frågor.

Två alternativ

Alternativ 1:
Stå med ett glas vin i handen på Kicki Normans boksläppsfest just nu. Partyklädd och festsminkad. Hon har fest för att hon imorgon släpper sin bok Väninnorna och Kung Carl. Och dit är jag bjuden. Japp! Jag och Linda Skugge skulle kunna stå och diskutera böcker as we speak.

Alternativ 2:
Ligga på soffan, osminkad och med nattlinne och morgonrock. Snorig med ont i halsen, feber och huvudvärk. Tycka synd om sig själv för att man inte just nu är i Stockholm på glamourös fest. Trösta sig med att man ändå inte kunnat delta eftersom Stockholm är far, far away.

Vilket alternativ skulle ni välja? Jag väljer nummer 2. Inte för att jag vill utan för att det är sanningen. Tack för inbjudan Kicki, men som sagt Stockholm är för långt borta och jag är för sjuk ändå just nu. Jag får läsa din bok istället och glädja mig åt att jag i alla fall var bjuden till festen! 🙂

Bokfemman vecka 42

Temat för den här veckan var riktigt svårt att bestämma sig för. Jag hade flera olika alternativ som jag bollade mellan, men inget av dem kändes sådär riktigt, riktigt bra. Och det måste det ju göra. Till slut kom jag i alla fall fram till att vi skulle ha ett tema som är väldigt aktuellt just nu. Något som många talar om, har talat om och förmodligen kommer att tala om en lång tid framöver.

Vad jag menar? Nobelpriset förstås.
Först tänkte jag att vi skulle lista fem favoriter av nobelpristagare, men nä. Det känns inte så givande. Sedan tänkte jag att vi kanske skulle delta i folkets eget pris och välja bland listan där. Men hur kul är det att få tilldelat författare? Man vill ju välja helt själv.
Så kom jag på det! Det är klart att vi ska ha ett alldeles eget Bokfemmepris! Så nu kära vänner. Härmed instiftas Bokfemmepriset 2007. (trumpetfanfar)
Nu har ni chansen att själva tycka till om era favoritförfattare. Vem tycker du ska uppmärksammas med ett pris? Strunt samma om personen redan vunnit sjuttielva andra pris, om personen anses vara fin författare eller om han/hon bara skrivit en enda bok. Det är DU som bestämmer nu. I och för sig är Bokfemmepriset en väldigt ny företeelse och kanske inte precis sådär väldans prestigefullt att vinna, men ändå. Någonstans ska man ju börja.
Nämn fem författare som du tycker ska få Bokfemmepriset 2007 och motivera varför.

  • J.K. Rowling. Hon har fått en hel värld barn och ungdomar att läsa dessa tegelstenar till böcker. De har tom köat för att få tag på den senaste boken. Det är inte många författtare som satt sådana spår i litteraturen för barn och unga som J.K. Rowling. Dessutom är det ruskigt spännade böcker som fängslar, fascinerar och lockar till mer läsning. Hon är värd alla pris som kan fås.

  • Joyce Carol Oates. Hon har ett fantastiskt språk och även de böcker som är riktade mer mot ungdomar har detta lite kluriga språk. Det kräver en del av läsaren men belönar samtidigt rikligt. Otroligt vackert samtidigt som händelserna är spännande, väl sammansatta och inspirerar till ytterligare läsning.

  • Dean Koontz. Nu suckar kanske en del ljudligt. Men faktum är att många av mina vänner som normalt sett aldrig läser, har läst och läser med stor glädje böcker av Dean Koontz. Det är spännande, fruktansvärt spännande, läsning. Det är inte nobelprisvarning på själva språket, men han kan ändå trollbinda med sina ord. Man läser, skräckslaget och med andan i halsen, sida efter sida, och trots allt hemskt vill man bara ha mer.
  • John Grogan. Ja, jag vet. Jag har läst en endaste bok och ändå är jag tokkär i författaren. Men om denna enda bok kan ge så mycket glädje och så mycket skratt vill jag belöna författaren. Hn förgyllde hela min helg. Jag har gått som i ett lyckorus och med ett litet leende på läpparna ända sedan jag läste ut boken i lördags. Ja, jag är nog lite kär i den boken eller om det är i författaren. Det minsta jag kan göra är att ge honom ett litet Bokfemmepris som tack.

  • Johanna Thydell. Jag älskar hennes texter. Allt hon skriver blir helt underbart. Otroligt vackert språk, naturliga dialoger och starka texter som berör. Skrivet för både unga och gamla. Hon är värd alla pris som kan fås. Jag väntar med stor spänning på nästa bok.

Ok, om jag ska sammanfatta lite av min lista så märker jag att jag nog fokuserat en hel del på själva läsglädjen. Författare som lockar folk till läsning, som skriver för folk som kanske inte läser så mycket. För mig är det viktigaste att locka ungdomar till att hitta läsglädjen. Samtidigt har jag många vänner som inte läser något alls knappt. Och det är nog till dem som en stor del av den här listan riktar sig. Jag belönar gärna författare som skriver litteratur som lockar även mer oerfarna läsare.

Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av författare som du skulle vilja ge ett pris?

(Ok, det här är inte tänkt att bli något återkommande pris. Det är mest en kul grej med tanke på den härliga Nobelhysteri som just nu råder. Pris är kul!)

Marley och jag: livet och kärleken med världens värsta hund av John Grogan

En bok som handlar om en hund? Så tänker nog många lite skeptiskt när de ser den här boken. Jag tänkte istället att yes!, en bok om en hund! Jag älskar ju alla djur i alla storlekar och sorter och läser mer än gärna böcker om dem. När den här boken kom som bokpaket i en av mina bokklubbar tackade jag självklart ja. Dessutom hade jag hört talas om den och tyckte att den verkade otroligt rolig.

Och vilken bok! Det är definitivt en av de bästa böcker jag läst på länge. Jag skrattade så tårade rann och jag grät så tårarna sprutade. Det fanns verkligen allt i den här boken. Och den gick inte att släppa ifrån sig. Jag läste och läste tills boken var slut och sedan lade jag ifrån mig den med en sorg och tomhet i hjärtat. Jag ville läsa mer!

Det är en sann historia om författaren själv, John Grogan och hans fru Jenny. De är båda två journalister och är bosatta i Florida. En dag bestämmer de sig för att åka och kolla på hundvalpar av rasen labrador retriever. Och alla som någon gång har åkt för att bara titta på hundvalpar vet att det är en omöjlighet… De blev självklart med hund den dagen. Och när Marley kommer in i deras liv förändras allt. Han är som en levande tornado. Han far fram som en galning, river allt och alla i sin väg och de blir tom utsparkade från hundkursen och portade från hundstranden. Han kommer att kosta dem tusentals dollar i reparationer av huset.

Trots allt elände han ställer till med och den hopplöshet och matklöshet de ofta känner visar det sig också att han lär han dem en stor sanning om livet:

Marley lärde mig att varje dag ska levas med otyglad energi och glädje, att fånga ögonblicket och följa sitt hjärta. Han lärde mig att uppskatta de enkla sakerna – en promenad i skogen, nyfallen snö, en tupplur i en strimma vintersol. Och i takt med att han blev gammal och ledbruten lärde han mig att se optimistiskt på motgångar. Framför allt lärde han mig vänskap och osjälviskhet och, inte minst, aldrig sviktande lojalitet. (utdrag ur boken)

Förutom handlingen om själva hunden Marley och hans framfart får vi också följa familjen Grogan som nyförälskade och nygifta och deras väg in i vuxenvärlden med barn och flytt till större hus. Och Marley finns där hela tiden. Grogan har ett härligt språk och skriver med stor inlevelse och hjärta om sitt och sin familjs liv tillsammans med den här underbart tokiga hunden.

Boken har blivit omåttligt populär och låg 50 veckor på den amerikanska försäljningslistans förstaplats. Efter att han publicerat en krönika om sin hund strömmade mailen in från människor som ville dela med sig av sina egna historier om galna eller helt enkelt bara tillgivna hundar. Efter att boken kom ut har han också publicerat en förenklad version för yngre läsare samt en bildbok för ännu yngre barn. Det finns också en hel hemsida Marleyandme samt en blogg där han skriver om allt möjligt. Gå gärna in och kika! Där finns också en länk till ett utdrag av boken som man antingen kan läsa eller lyssna på.

Om man gillar boken om man inte är hundvän? Jag vet faktiskt inte. Jag hade stor behållning av igenkänningsfaktorn eftersom min familj haft en hel drös hundar genom åren. Man kanske åtminstone måste vara djurvän för att tycka att det här är rolig läsning. Om man är djurvän måste man helt enkelt läsa den här boken! Jag lovar enormt rolig läsning med många skratt och många tårar.

Fem personer du möter i himlen av Mitch Albom

Mitch Alboms förra bok Tisdagarna med Morrie tyckte jag väldigt mycket om. Den var sådär lagom läsning samtidigt som den faktiskt också hade ett budskap. Fem personer du möter i himlen har jag dragit mig lite för att läsa. Jag fick för mig att den inte skulle vara lika bra som den förra och den hade inget ämne som direkt lockade. Men så köpte jag den ändå på bokmässan eftersom den bara kostade 25 kr.

Nu i efterhand kan jag säga att jag tyckte att den var sådär. Vad som händer efter döden har väl alla undrat någon gång och har man folk i sin närhet som dött vill man ännu mer veta. Det är en intressant tanke att det väntar fem personer på en i himlen när man dör. Personer som man på något sätt har påverkats av eller som man själv har påverkat. Även om tanken i sig är intressant tycker jag att den här boken är relativt tråkig. Trots att det är ett så djupt ämne blir det ändå ytligt. Boken fångar mig inte och jag bryr mig inte så mycket om den gamle mannens liv eller de personer som möter honom i himlen. Det känns bara ointressant helt enkelt.
För min del rekommenderar jag mycket hellre Tisdagarna med Morrie som jag tyckte hade mycket känsla och medmänsklighet. Fem personer du möter i himlen var inte min typ av bok. Men det kanske är någon av er som läst den och tyckt om den?

Jodå, visst blev det av

Vi stod där i aulan idag. Fröken Nina och jag tillsammans med ytterligare två kollegor och 2 (!) elever. Fler elever kom förväntansfullt in i den öppna aulan och frågade vilken film som skulle visas. Nobelpriset i litteratur lockade inte speciellt så de gick igen…

Vi hade inte rosa sparkdräkter! Men faktiskt så ropade vi ett litet ”äntligen” bara för att. Doris Lessing. Japp. Inte läst något av henne men känner ju till henne i alla fall. När jag senare på em berättade för bildläraren vem som vunnit började hon direkt redogöra för denna fantastiska författares verk. Är jag världens sämsta svensklärare eller vad? Jag har inte läst Moberg och jag har inte läst Lessing.

Jag tror jag bloggar för mycket. Tänk om jag skulle lägga lite av den tiden på att läsa Moberg och Lessing istället?!

Hur många av er har läst något av Doris Lessing?

Javisst!
Nej
Doris? Vem?
pollcode.com free polls

Imorgon är det dags!

Men det vet ni väl redan?

Nobelpriset i litteratur avslöjas kl. 13.00. Fröken Nina och jag kommer stå i skolans aula framför storbildsskärm och skrika äntligen i kör. Förhoppningsvis har vi lyckats locka några intresserade elever dit också. Tyvärr är år 9 på prao och det är de som ska få arbeta med Nobel i projektet efter höstlovet. Vi får hoppas att de i alla fall snappar upp denna viktiga händelse utan vår lärares ledning… 🙂

Fågelbovägen 32 av Sara Kadefors

Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska tycka om den här boken. Om jag tyckte att den var eller inte. Den var intressant och välskriven, men på något sätt också rätt tråkig. Jag fick nästan allergiska utslag av huvudpersonens all egoism. Hon kunde utläsa hur mycket som helst av en enda blick och ett enda ord, men hon kunde inte se verkligheten. Jag har svårt att ta till mig att en person kan vara så klarsynt och trångsynt på samma gång. Men det kanske finns sådana personer?

Det är ett oerhört aktuellt och intressant ämne. Tyvärr förstördes ämnet till viss del av huvudpersonen. Jag blev så trött på att bara läsa om den här enda personen hela tiden. Jag ville se de övrigas vinkel också. Det hade varit intressant att få veta vad de tyckte och tänkte. Slippa Karins tråkiga malande för en stund.

Som sagt, boken är oerhört välskriven och jag kan till viss del hålla med all ros den här boken har fått och som fanns upplistat på flera sidor längst bak i baken. Men jag kan ändå inte komma ifrån att den var rätt tråkig också…