Det här är Jonathan Troppers allra senaste bok, och den fjärde som jag läser av honom. Jag satte upp honom på årets Boktolva eftersom jag hade läst så mycket positivt om hans böcker. Och efter den där första boken var jag fast! Han har under året seglat upp som en av mina absoluta favoriter. Gissa hur glad (och förvånad!) jag blev när jag såg att den här redan gick att låna som e-bok. Klick, klick och så var paddan laddad med ännu en härlig Tropper-bok!
Den här gången möter vi Silver som drabbas av en stroke. Hans dotter, ex-fru och hennes blivande make, som råkar vara läkare, tar alla för givet att han ska opereras för att överleva. Om han inte gör det kommer han att dö, och han chockar alla med att säga nej till operationen. Hans liv är inte vad han drömt om att det ska vara. Efter skilsmässan har han haft dålig kontakt med sin nu i stort sett vuxna dotter, han har inte hittat någon ny kärlek och han lever i en ganska sunkig ungkarlslya. Han är minst sagt missnöjd med sitt liv och den människa han har kommit att bli. Men så kommer hans dotter och anförtror honom att hon är gravid, något hon inte vågar berätta för sin mamma. För första gången på länge känner han att han har kontakt med henne och han ger sig själv ett löfte; han ska ställa tillrätta en del av det han har gjort fel i livet. Och han vill göra det innan han dör.
Den här boken går inte direkt in till mitt hjärta, såsom Troppers tidigare böcker har gjort. I stället blir det en försiktig uppbyggnad där jag först inte riktigt känner igen mig, för att senare känna att boken växer och blir större och avslutas på topp. Tropper brukar blanda livets svåra ämnen med sorg och glädje i ett, med lite udda karaktärer som försätter sig i minst sagt konstiga situationer. Visst gör Silver en hel del konstigheter, förutom att inte operera sig då, och det roligaste är väl att han tappar filtret mellan mun och hjärna. Han kommer på sig själv med att säga precis vad som faller honom in, även om situationen och platsen kanske egentligen borde stoppa honom.
Även om den här boken skiljer sig lite från hans tidigare finns där också en del kännetecken. Fokus ligger på familjen, som det alltid gör i hans böcker. Relationer, kärlek, vänskap och livets svåra ämnen; allt det som brukar vara centralt finns även här. Det som saknas är som sagt humorn, men när jag kommer in i berättelsen känner jag att det är helt ok att det är så. Det här är en djupare berättelse, väldigt naken och ärlig och när jag lär känna Silver kan jag inte låta bli att känna med honom.
Boken växer för varje sida och när slutet kommer är berättelsen på topp. Sista sidan var jag tvungen att läsa om för att fundera lite till. Det kanske inte är en av hans bästa böcker, men den har definitivt en historia som får en att tänka till. Den är lite mörkare, lite djupare och lite mer allvarlig. Och bra, den är bra. Den tar bara lite längre tid på sig att ta till sig.
Om man inte har läst något av Tropper tidigare tycker jag inte att man ska börja med den här, för den är alltså inte en riktigt typisk Tropper-bok. Då tycker jag i stället att man ska börja med någon av hans andra böcker, för att få det där humoristiska. När man har läst dem, då ska man definitivt ge även den här en chans. Och kom ihåg att den alltså går att låna som e-bok. Klick, klick!
Så, är Tropper fortfarande min favorit? Ja, självklart ja. Jag borde även läsa något av honom på engelska. Det får kanske bli ett mål inför nästa års läsning.
Läs mer om boken här.
*malins bokblogg* 