Men jag har inte hunnit!
Veckans Bokfemma kommer imorgon istället.
Men jag har inte hunnit!
Veckans Bokfemma kommer imorgon istället.
Som jag skrev förra veckan tänkte jag först ha ett annat ämne då. Ett ämne som en av er mailade och tipsade om. Och detta ämne har varit i mina tankar i snart 2 veckors tid nu. Trots det kan jag inte presentera en femma för er idag utan det blir en nedbantad version. Jag kommer helt enkelt inte på 5 böcker i kategorin. Men jag hoppas att ni kan fylla listan lite!
Att det är svårt ämne är jag inte ensam om att tycka. När jag gjorde lite research på nätet för att få inspiration till ämnet hittade jag mest artiklar om den där tävlingen som Expressen och Forum utlyste men som blev utan vinnare. Här kan du läsa mer, och här, och här.
Reglerna för boken var följande:
Romanens handling ska utspelas i Sverige under ett år i början av 2000-talet
Persongalleriet ska spänna över flera generationer
Det ska inte vara en deckare
Det ska förekomma en kärlekshistoria – gärna en okonventionell sådan
Minst ett av de tio budorden ska överträdas
Japp, temat för veckans Bokfemma är alltså svensk samtidsroman. Ni behöver inte följa kriterierna som finns här ovanför men det där med att det inte ska vara deckare tycker jag personligen är en rätt viktig detalj. Vi har ju redan haft deckartema här på Bokfemman dessutom. Det roliga är att när jag själv hade skrivit ner 2 av mina egna val upptäckte jag att det fanns en bok som behandlar ämnet och som har valt just 2 av de böcker jag har med på min lista. Kolla här.
Veckans tema är svensk samtidsroman. Nämn din topp 5.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av svenska samtidsromaner?
Åh, vilket svårt ämne… Fast det är kul när ni skickar tips för då får ju jag tänka till lite också. Annars blir det ju lätt att jag väljer ämnen som jag själv tycker är lätta.
Och kom ihåg att lämna en liten kommentar i kommentarsrutan här när ni är färdiga! De sista veckorna är det många som inte har gjort det men som ändå har deltagit och då hittar inte vi andra er. Vi (eller jag i alla fall) vill ju läsa allas listor! Det är ju det som är det roliga med Bokfemman – att få lite nya tips.
Igår var vi på bio i Växjö och såg då Jumper. Nu var det inte vi som valde filmen och jag hade lika gärna kunnat se den här på tv. Det var ingen måste-se-på-bio-film. Den var helt ok men den kvalar inte in på någon topplista för min del. Det häftigaste med filmen var nog ändå att man fick se så många olika delar av världen. Själv blev jag helt salig när de landade i Rom och gick omkring på precis samma plats som vi besökte för 3 år sen. Åh, vad jag längtade tillbaka då.
Filmen handlar om David (Hayden Christensen) som upptäcker att han är en sk jumper, dvs han kan teleportera sig. När han upptäcker denna fömåga tar han chansen att göra sig själv rik genom att ta pengar ur bakvalv. Hans mamma lämnade familjen när han var 5 år och hans pappa gör inget bra jobb som pappa. David lämnar pappan men kan inte glömma barndomskärleken Millie (Rachel Bilson). Han vill visa henne att han har lyckats i livet och söker upp henne för att imponera med sina pengar. Vad han inte vet är att det finns fler som han därute och att det dessutom finns folk (Samuel L. Jackson) som gör all de kan för att döda dem. Plöstligt upptäcker han att han har dragit in Millie i en kamp på liv och död.
Som sagt, en helt ok film med en klart spännande tanke. Om jag kunde teleportera mig skulle jag göra precis som David och hoppa runt till en massa spännande plaster på jorden. Tänk vad mycket man skulle se och uppleva och vilket smidigt sätt att resa. Att teleportera är nog den superpower jag skulle vilja ha om jag fick välja. Undrar hur man lyckas få en sån superpower?
Jag lånade den här boken efter tips från någon blogg därute. Eftersom jag har lagt reservationer på en hel hög böcker är det alltid lika spännande när man får veta att någon bok kommit in. Jag har ingen aning vad jag har att vänta. Dessutom har jag lyckats glömma var jag hittade tipset om just den boken och varför jag så gärna ville läsa den. Ibland känner jag knappt igen boken när jag läser baksidetexten.
Och så var det med den här boken. På baksidan kunde jag läsa att den handlade om vampyrer och jag tänkte att va, vad är det här nu då? Men jag tog tag i läsningen eftersom jag kände att jag behövde något spännande att försvinna in i. Och herrejösses. Jag har suttit fast med näsan i den här boken. Det gick knappt att släppa taget. Och nu i efterhand när jag googlade på den hittade jag Stephenie Meyers hemsida och upptäckte att det tydligen är en serie och att fortsättningen redan har kommit ut. Gissa om jag har reserverat den på bibblan. Lite roligt också att jag under läsningen flera gånger tänkte att det här borde ju filmas, och så läser jag nu att filmatiseringen redan har påbörjats och att filmen förmodligen kommer i slutet av året. Perfa helt enkelt.
Boken handlar om 17-åriga Bella som flyttar till sin pappa som bor i en liten tråkig håla, i hennes tycke. Hon är nervös inför att börja ny skola och att lära känna nya vänner. Ganska så direkt upptäcker hon Edward Cullen som är helt gudomligt vacker och hans lika vackra famlij som alla verkar umgås för sig själva. Edward och Bella dras till varandra och innan han själv berättar att han är vampyr har hon redan misstänkt det. Familjen Cullen har lyckats hålla sina identiteter som vampyrer hemliga men när Edward och Bella börjar umgås riskerar allt att raseras. Både Bella och Edwards liv är i fara, men deras kärlek är så oerhört stark och självklar för dem att ingenting kan få dem att offra den.
Inför den här veckans tema har jag funderat och funderat och så funderat lite till. Men jag behöver ytterligare en veckas funderingar för att få ihop en femma så det temat som har upptagit mina tankar kommer inte förrän nästa vecka istället. Det är ett ämne som en av er har skickat till mig och som blev en riktig tankenöt, en trevlig sådan ska jag tillägga. Så bered er på ett lite funderande ämne nästa vecka!
Den här veckan fick jag alltså ta ett annat ämne i stället och då tog jag ett annat tips från er, ett ämne som jag faktiskt funderat på tidigare men inte riktigt vetat hur jag ska formulera det. Det kommer att bli väldigt fritt den här veckan och förmodligen rätt spretigt men jag tror att det också kommer att bli grymt intressant att läsa era olika infallsvinklar i ämnet. Så nu hoppas jag att ni är många som hänger på veckans tema!
Temat för den här veckan kommer att vara favoritämne/tema. Alla har vi säkert något, mer eller mindre obskyrt, favoritämne som vi gärna återkommer till i böckerna vi väljer att läsa. Jag vet att jag i alla fall har ett ämne som får mig att nappa åt mig boken i hyllan på tre röda. Säkert är ni fler därute som har ett ämne eller tema som ni bara inte kan motstå. Och nu tänker jag inte i termerna kokböcker, virkning eller sånt.
För egen min del är detta ämne bilolyckor eller ridolyckor. Om jag läser att en bok innehåller en bil- eller ridolycka i någon form vill jag läsa den omgående. Och sen gråter jag alltid floder när jag väl läser den och eftersom jag vet att jag kommer att göra det förstår jag inte varför jag väljer att frivilligt genomlida det. Men det gör jag i alla fall och efteråt känns det faktiskt skönt, lite renade sådär kanske. Och nej, jag njuter inte av olyckor men eftersom jag själv varit med om en svår biloycka kan jag tänka mig att jag gärna läser om det för att bearbeta mina egna upplevelser. Att jag läser om ridolyckor har väl att göra med att jag själv har häst och har haft det i större delen av mitt liv. Man är väl alltid rädd att man själv någon gång kanske ska råka ut för en sån olycka.
Veckans tema är favoritämne/tema. Nämn din topp 5 av böcker som innehåller ditt favoritämne/tema.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av favoritämnen/teman?
Igår gjorde jag världens misstag. Som jag redan nämnt skulle jag egentligen ha befunnit mig i Göteborg på Wellnessmässa. Tyvärr blev min kompis magsjuk under natten och vi fick ställa in resan. Maken skulle ju också till Göteborg med sina bröder så han åkte och det gjorde att jag helt plöstligt blev hemma ensam hela helgen. Men, men jag gillar att vara själv ibland och passade på att läsa och bara njuta av att slappa. Men så fick jag för mig att jag också skulle se en film som vi hade här hemma: The Pursuit of Happyness (det ska faktiskt stavas så). Big mistake! Det var inte det att den var dålig. Nej, den var superbra verkligen. Men fy fanken vad deprimerande. Jag satt och lipade som en barnunge och bara led mig igenom filmen. Att folk kan ha det så otroligt svårt. Jag har jättesvårt för när folk lider och eftersom min favvoskådis Will Smith hade huvudrollen levde jag mig nog in lite extra i filmen. Jag kan säga att hade filmen slutat sorgligt (men det var ju en amerikansk film) så hade jag nog fått ringa en kompis och hitta på något kul som kunde muntra upp mig. Nu gjorde den inte det så jag kunde bli normal igen efter en stund. Men herrejösses vad jag lipade.
Och efter detta långa svammel till inledning vill ni kanske veta något om filmen också?
Den är baserad på en sann historia om Chris Gardner. Han arbetar som försäljare i San Francisco och säljer varor som inte är helt lättsålda. Hans flickvän (Thandie Newton) tröttnar snart på att ständigt jobba dubbla skift och att de aldrig har råd att betala räkningarna och lämnar därför honom och deras 5-årige son Christopher (Jaden Smith). Chris måste nu ensam ta hand om sin son. Han inser att han måste ändra riktning och får en idé att han ska jobba som börsmäklare. Han lyckas få en praktikplats på en prestigefylld börsmäklarutbildning men problemet är att det är utan lön. Dessutom finns inga som helst garantier att han sedan får jobb. Endast en av tjugo praktikanter får jobb efter utbildningen. Snart blir Chris och hans son vräkta från lägenheten och tvingas att sova på härbärgen och när det inte finns plats där, på gatan. Det finns bara en enda väg ut ur misären. Han måste bli bäst på utbildningen och han måste lyckas bli den som får jobbet. Det är hans enda hopp. Problemet är bara att han måste sluta tidigt om dagarna för att köa till härbärget för att få en sovplats där. Han måste prestera bättre än de andra fast på mindre tid.
Det är en helt fantastisk film och Will Smith är grymt bra, men det tycker jag å andra sidan att han alltid är. Det mest fantastiska med filmen är dess budskap. För hur långt nere på botten han än är ger han aldrig upp hoppet. Han är alltid trevlig mot alla folk han möter, även om de inte antar hans erbjudanden. Och han lånar ut sina allra sista 5 dollar. Han tänker verkligen att som man sår får man skörda.
Som sagt, se den här filmen. Nu ska jag sluta skriva om den här filmen innan det blir en hel uppsats. 🙂
Ibland känns det som om man fastnar i en sak eller en plats, att den dyker upp precis överallt. Så verkar det vara för mig just nu när det gäller tvillingar. Utan att ha planerat det har jag läst ytterligare en bok som handlar om tvillingar. Tvillingar verkar finnas överallt just nu och det är lite häftigt. I den här boken har tvillingarna en väldigt central roll.
Den trettonde historien handlar om Margaret Lea som arbetar i sin fars antikvariat. En dag får hon ett brev från den världsberömda bästsäljande författarinnan Vida Winter som vill att hon ska skriva hennes biografi. Margaret har aldrig läst någon bok av författaren och undrar varför hon vill att just hon ska skriva hennes biografi. Vida Winter är dessutom känd för att ständigt ljuga och hitta på historier om sitt liv. Ingen vet vad som är sant om henne. Margaret bestämmer sig i alla fall för att resa till henne och skriva hennes historia. Under tiden som hon får berättelsen berättad bor hon i hennes hus.
Berättelsen hon får höra om släkten Angelfield är en makalös historia. Det är Isabelle, hennes bror Charlie och Isabelles tvillingar, Adeline och Emmeline. Dessa tvillingar som är varandras motsatser och inte riktigt som andra barn. Familjen Angelfields historia innheåller mer händelser och mystik än många släkter råkar ut för under flera generationer. Margaret tvivlar ofta på hur sant det verkligen är och dubbelkollar alla fakta, reser till familjens numera ödelagda hus, träffar personer med koppling till familjen samt forskar i arkiven. Vida Winter är döende och vill berätta sin historia innan hon dör men hennes berättelse skapar många frågor och Margaret försöker reda upp i röran av släktband.
Flera gånger i boken nämns Jane Eyre och Svindlande höjder och det är tydliga kopplingar mellan den här boken och dem. Har man läst de böckerna innan kan man ana vad som komma skall även här. Personligen tycker jag att den här boken är smått fantastisk. De sista 100 sidorna kunde jag inte släppa blicken från boken. Jag ville ha alla svar och se trådarna nystas upp. Det var grymt spännande. Och vilket härligt språk! Jag tillhör definitivt beundrarskaran till den här boken. Den fångade mig verkligen och nu i efterhand finns de färgstarka karaktärerna fortfarande kvar i tankarna. När jag slog ihop boken tänkte jag faktiskt wow, vilken bok.
Om jag nu ska klaga på något med boken tänker jag klaga på omslaget. Jämför bokens omslag (kvinnan) med den här bokens omslag… Men det är ju i och för sig inte Diane Setterfields fel.
Fast att jag hade tänkt att årets bokrea bara skulle bli minimal för min del, blev det inte riktigt så. Efter ett besök på Åhlens kom jag hem med följande böcker:
En halv gul sol är en riktig tegelsten men trots det känns den aldrig tung att läsa. Den är otroligt fängslande och svår att släppa ifrån sig. Jag säger bara en sak – läs den här boken! Det är en fantastisk upplevelse som man inte borde vara utan.
Boken utspelar sig i Nigeria och handlar främst om tvillingsystrarna Olanna och Kainene. De är extremt olika både som personer och till utseendet. Olanna är den vackra, kvinnliga systern som alla vill umgås med medan Kainene är lite mörkare i sin framtoning, svårare att komma inpå och mer inriktad på att göra affärer. Olanna flyttar, trots sin familjs motstånd, in till Odenigbo som är mycket politiskt aktiv och de får efter ett tag dottern Baby. Kainene träffar engelsmannen Richard som faller handlöst för henne och efter lite tvekande blir de ett par. Hos Odenigbo bor också Ugwu som arbetar hos dem som deras tjänare men som blir som en familjemedlem. Odenigbo anser att utbildning är viktigt och Ugwu får lära sig att läsa och skriva, något som han visar sig ha en naturlig fallenhet för. I Olannas och Odenigbos hem är det alltid aktivitet med många gäster. De diskuterar politik och landets utveckling. Olanna och Kainene kommer från ett välbärgat hem och lever båda två bra liv och saknar inget.
Men snart bryter kriget ut i Nigeria. Till en början verkar det långt borta men helt plötsligt är det över dem och de tvingas bevittna fruktansvärda händelser. De tvingas flytta från sina hem och kämpa för att hitta mat. Människor i deras närhet dödas och Ugwu tvingas, liksom alla män, gå ut i strid. Ingenting är sig längre likt.
Det är en mycket stark och uppriktig bok. Den skildrar både det lugna, sköna livet under fredstid och den hårda verklighet som ett krig innebär. Det är svårt att skriva om den här boken för allt man säger känns så futtigt i jämförelse. Orden räcker inte till. Läs den så märker ni varför.
Det kom ett paket förra veckan, från Kabusa böcker. Lyxigt värre att få önska böcker och sedan få dem hemskickade bara så där! Tack, tack!
Till skillnad från mitt förra inlägg är det här en film som verkligen kan avnjutas en fredag kväll som härlig underhållning för hela familjen. Filmen Stardust är baserad på boken av Neil Gaiman.
Filmen The Kingdom är baserad på en verklig händelse och är väldigt realistiskt skildrad. Lite för bra ibland. Men verkligheten är ju sån.
Filmen börjar vid en terroristattack i Saudi Arabien, mitt under en basebollmatch. Många civila amerikanska dödas och bland dem många barn. FBI åker dit för att leta reda på de skyldiga bakom bombattacken. Styrkan består av fem man: specialagent Ronald Fluery (Jamie Foxx) som leder uppdraget, och hans 4 kollegor som spelas av Jennifer Garner, Chris Cooper och Jason Bateman. Men uppdraget är inte enkelt. De får inte gå utanför området och de får inte röra bevismaterial. Hur de ska kunna lösa uppdraget utan att få arbeta aktivt blir ett problem. Det är inte heller självklart vem man kan lita på. Det finns många som vill hindra dem i arbetet och hellre se dem döda.
Det är en ruskigt bra film som inte lämnar en oberörd. Om ni vill se mer av filmen, kolla in trailern här nedanför. Den är lite missvisande dock. Enligt trailern verkar det här som en vanlig actionfilm men det är den inte. Det är en klart sevärd film, men kanske inget man slår på en fredag kväll som avkoppling.
Den här veckans tema bygger lite på förra veckans och en del av har kanske redan klurat ut vad som kommer. Eftersom vi körde sorg förra veckan måste vi ju köra glädje den här veckan. För er som tyckte förra veckan var svår eftersom ni inte läser så mycket sorgliga böcker, kanske det blir lättare den här veckan?
Temat kommer alltså att vara glädje. Det kan vara böcker som handlar om glädje, som fått er att känna glädje eller tom som hjälpt er att finna glädje. Böcker som fått er att skratta rakt ut eller som skänkt er glädje pga att det var en gåva från någon som betyder mycket för er. Ni kommer säkert på fler varianter.
Veckans tema är glädje. Nämn din topp 5 som du tycker berör ämnet.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 som berör begreppet glädje?
Om ni vill läsa en intervju med mig så kan ni titta in hos Hans och Du är vad du läser. Hans har en liten serie där han intervjuar olika bloggare och nu hade turen kommit till mig.
Och nu ska jag bege mig hem från jobbet. Jag blev tvungen att stanna över, men nu är det dags att bege sig. Hästen vill nog ha sin mat snart om inte annat. Jag återkommer senare med Bokfemman för den här veckan.
På återseende!
… kommer Bokfemman på kvällen!
Jag ska för en gångs skull _inte_ tillbringa kvällen på gymet eftersom jag ska hålla lite extrapass senare i veckan i stället. Jag kan ju inte träna hur mycket som helst heller. Mina händer har börjat säga ifrån av de tunga vikter som de tvingas bära upp under passen. De kan behöva vila lite imorgon. På grund av alla spanska funderingar under kvällen (se föregående inlägg) är min hjärna rätt slut nu. Normalt sett brukar jag ju skriva Bokfemman på söndag kväll och sen publicera den på måndag morgon. Men trots att ämnet redan är valt och klart blir det ingen publicering förrän imorgon kväll för det är först då jag hinner (läs orkar) plita ner det.
Och vet ni – jag har fått en maaaaaassa tips på ämnen nu i mailen så jag har så det räcker för hur många veckor som helst ju. Det där med 5-6 veckor verkar spricka. Å andra sidan påpekade ju Johanna att jag borde köra så det blir 52 Bokfemmor (=1 år) i stället för att gå på vecka 14 då det är ett år enligt datumräkning istället för mängdräkning. Jag tror det var vecka 14 förra året som Bokfemman såg dagens ljus för första gången.
Ja, vi får se hur många veckor till det blir. Innan dess får vi i alla fall köra på lika hårt som vanligt! 🙂
Ses imorgon igen!