Författararkiv: *Malin*

Böcker A-Ö ~ R

Publicerad den av
2

Veckans bokstav är R. Utmaningen är att nämna en bok, en författare samt en karaktär på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om det är något vi ska testa eller strunta i.

Böcker a-ö - r

Bok på R: Ro utan åror av Ulla-Carin Lindquist. Den här boken läste jag innan bloggens tid så det finns ingen recension att länka till. De flesta av oss minns nog Ulla-Carin Lindquist som nyhetsuppläsare. Hon blev sjuk i ALS och det här är en hennes egen berättelse om hur det är när kroppen stänger av. Det är en oerhört gripande bok, och jag grät och berördes djupt av den. En mycket stark berättelse.

Författare på R: Marie-Louise Rudolfsson skrev mina högt älskade Pysen-böcker som jag läste och avgudade som liten tjej. Mitt läsintresse utgjordes till stor del av hästböcker under lång tid, och det höll i sig tack vare hästar som Pysen. Så småningom tog jag klivet mot även annan litteratur, men jag har Pysen att tacka för många lästimmar.

Karaktär på R: Robert Langdon i Dan Browns böcker är en karaktär som jag har följt med stort intresse. Jag gillar att han är så nördigt kunnig i sitt ämne, så som man bara kan bli när man har ett lite ”udda” specialintresse. Jag är ett stort fan av nörderi. Nu får vi ju snart möta honom i en ny bok som ska komma 13 maj i år. Den står definitivt på att-läsa-listan!

Vill du vara med på utmaningen? Svara i din blogg och lämna en kommentar här så att vi kan hitta dina svar.

 

Och vilka är de?

Publicerad den av
3

Februari månad har inte börjat så bra, sett till läsningen alltså. Jag meddelade ju entusiastiskt att februari skulle bli älsklingarnas månad. Det visade sig att jag inte riktigt vet vilka dessa älsklingar är. De står inte i bokhyllan här hemma i alla fall. Shit. Det lutar åt en ny lässvacka. Förra gången det hände räddade Jonathan Tropper mig, så kanske han kan göra det nu igen? Jag har hans Boken om Joe som e-bok, i Ajfånen som gör mig till en långsam läsare. Det gillar jag inte – kanske läsplatta vore något för mig? Eller en padda? Vilket är egentligen bäst? Jag blir inte klok på för- och nackdelar. Och ju mer jag läser hos andra, desto mer förvirrad blir jag. Alla tycker så olika och då är jag tillbaka på ruta ett igen – vad passar bäst för mig? Klart är i alla fall att jag är väldigt förtjust i det här med att låna e-böcker. Snabb tillgång till böcker – I like.

Men nu blir det inget läst i kväll hur som helst. För i kväll startar årets happening! Melodifestival är en favorit hos mig och jag har laddat och väntat hela dagen (läs sedan förra året) så i kväll är det tv:n och jag. Ja, och sambon då, men han är måttligt intresserad av ståhejet. Han kommer nog sitta med sin padda i stället . (ja, han har en padda men den får jag inte ens komma i närheten av. Kan bero på att jag ”råkade” lägga beslag på hans laptop och han inte vill se det hända med paddan…)

Bokbloggsjerka – om att vara en samlare

Publicerad den av
16

Veckans fråga i Bokbloggsjerkan är: Är du en ”samlare” av saker som kan kopplas till litteraturen (böcker, bokmärken, muggar med litteraturmotiv, etc)?

Svaret blir kort och gott nej. Just nu i alla fall.

Men jag har varit en samlare. För många år sedan samlade jag på Dean Koontz-böcker. Jag blev tvingad (ja, faktiskt) att läsa hans Väktare, och efter det fick jag dille på honom. Vad som hände sedan vet jag inte, men jag bara slutade läsa honom hux flux. Jag läste en bok av honom för ett par år sedan, och tänker ibland att jag ska ge honom en ny chans. Men att börja samla igen? Njae. Däremot ligger samlingen kvar i mina flyttkartonger här hemma.

Men jag har aldrig samlat något annat relaterat till litteraturen. Jag samlade väl bokmärken som så många andra när jag var barn, men de var ju ärligt talat inte särskilt bokiga. De användes aldrig som just bokmärken, bara som glittrande fina märken som man bytte med andra.

Om jag skulle börja samla skulle jag kunna tänka mig att bli en nördig samlare av Jane Austens Pride & Prejudice. Det är en bok jag skulle kunna tänka mig att samla olika upplagor av. Tänk att ha ett helt gäng Mr Darcy hemma i bokhyllan!

Förr eller senare exploderar jag av John Green

Publicerad den av
3

Fförr eller senareörra årets mest omtalade bok? I alla fall en av dem. Med originalets titel The Fault in our Stars bloggades det flitigt om den och den hamnade på många årets-bästa-listor. Den utnämndes t.o.m. som årets bästa bok av Time Magazine. Efter att ha läst författarens Var är Alaska? och gillat, tackade jag glatt ja till att få en förhandstitt på den svenska översättningen. Och jag sträckläste som en tok – den gick inte att släppa. Och när sista sidan var läst kunde jag konstatera att den skulle hamna på även min årets-bästa-lista. För jag föll pladask för charmen.

Vi möter 17-åriga Hazel som har cancer och med en dödsdom över sig sedan tre år tillbaka. Eftersom hon inte längre går i skolan oroar sig hennes mamma för hennes sociala liv och anmäler henne därför till kyrkans stödgrupp för unga med cancer. Men Hazel tycker till en början inte att de här mötena är varken särskilt lockande eller givande. Inte förrän Augustus Waters kommer dit. Han är numera friskförklarad från sin cancer och mellan dem växer först en vänskap och sedan en spirande kärlek fram.

Och det är när Hazel och Augustus möts som allting börjar. För deras karaktärer, deras gemensamma story – det är det som gör den här boken så bra.

Ja, det handlar om cancer. Om det otroligt svåra när barn och ungdomar drabbas av denna hemska sjukdom och dör innan de ens får chans att uppleva livet. Det är för jävligt. Och det är precis lika jävligt i den här boken. Det handlar inte om något slags förskönande. Men. Som med allt annat blir det en vardag, och för Hazel som lever så mitt i det är det en självklarhet och de kan till och med skoja om det.

Den här boken är bara så himla fin. Karaktärerna flyttar rakt in i hjärtat och jag drömde till och med om dem på natten efter att ha läst boken. Och när sista sidan var läst var jag tvungen att gå tillbaka lite och läsa om en del stycken. För språket är smått fantastiskt och det är lätt att samla på citat från den här boken. Hur konstigt det än kan låta finns det massa humor i den. Humor och kärlek och längtan och önskningar.

Det är svårt att skriva om en bok som man tycker så mycket om. Det finns liksom inga ord som riktigt räcker till för att beskriva den där känslan. Det är en bok som bör upplevas, som jag varmt rekommenderar vidare. Läs och möt Hazel och Augustus och deras myllrande språk.

Läs mer om boken här.

Hejdå till männen och hej till älsklingarna

Publicerad den av
2

februari loveJa, januari blev männens månad i min läsvärld. Helt oplanerat till en början men sedan valde jag att köra på det temat för att inspirera mig lite. Så i januari blev det (nästan) bara män för hela slanten. Och eftersom det var lite kul med månadstema har jag funderat på att köra det igen.

Då passade det ju bra att Enligt O annonserade februari som älsklingarnas månad. För min del tänker jag favoriter, kärlek, vill-verkligen-läsa-böcker. Författarna på Författarfemman borde ju bli ett givet val, likaså böcker med lite mer lööv i för att fira Alla Hjärtans Dag, och för att läsa de där böckerna som jag har uppskrivna på diverse vill-läsa-listor. Ja, det låter som en bra plan.

Februari = bokälsklingarnas månad. Javisst!

Saker min son behöver veta om världen av Fredrik Backman

Publicerad den av
1

saker min sonMitt första möte med Fredrik Backmans texter var via Facebook, som säkert för så många andra. Hans inlägg om sin skatt i baksätet delades av många och hittade till mig via en av mina vänner. Texten berörde mig, och hans sätt att skriva lockade både till skratt och eftertanke. Efter det har jag läst hans blogg då och då, alltid med lika stor behållning. Han skriver väldigt personligt, på sitt eget sätt. Och jag tror att antingen gillar man det, eller så har man svårt för alla dessa liknelser. Själv fnissar jag ofta när jag läser hans texter, och det blir mycket högläsning för sambon. Jag tycker att han bjuder på sig själv på ett så härligt sätt, delar med sig av sådant som andra kanske skulle sopa under mattan. Skäms-ögonblick som blir till skratt för oss läsare.

Hela den här boken är egentligen en enda kärleksförklaring till sonen. En förklaring av sin kärlek, och en slags ursäkt i förväg att sonen kommer att skämmas och undra över sin far när han blir äldre. Han försöker förklara viktiga fenomen för sonen, varför saker är som de är eller varför man inte ska göra si eller så. Det är stor igenkännighet och jag sitter ofta och nickar medhållande åt hans betraktelser av samtiden. Ett av de allra bästa och finaste kapitlen är det om hans far och svärfar, ett kapitel där jag fick en sorgklump i halsen. För det är så fint, så träffsäkert och med så oerhört mycket kärlek.

Jag slukade den här boken och skrattade högt flera gånger och fick tårar i ögonen lika ofta. Vi är rätt så jämngamla och våra barn är också rätt jämngamla, och jag är väl därför den perfekta målgruppen för den här boken. Jag älskar den. Kort och gott. Jag hade så gärna läst högt flera gånger för sambon, men jag bestämde mig för att inte göra det så att han i stället skulle kunna läsa och skratta själv. För shit, vad jag skrattade under läsningen. Tårarna rann fler gånger.

Om man gillar hans blogg och hans sätt att skriva kommer man att känna igen sig och trivas i den här boken. Men jag hörde en äldre dam lämna tillbaka boken på bibblan med ett nja, men däremot lovorda hans andra bok En man som heter Ove. Hon förstod sig inte alls på boken, menade hon när jag lite lätt chockad frågade varför. Hon skulle inte rekommendera den vidare sa hon. Tråkigt, men allt passar ju inte alla och hon var nog helt fel målgrupp för att läsa och ta till sig den.

Läs, är min rekommendation. Läs och njut av språket, känslan och kärleken. Jag tycker att det här är en bra bok till relativt nyblivna föräldrar, för att kunna känna igen sig i en del av hans tankar.

Läs mer om boken här.

Skärpning på det

Publicerad den av
8

Jag borde ha satt upp ett nyårslöfte för det här året – att inte låta recensionerna vänta på sig. Att inte tillåta att jag har en massa oskrivna recensioner som bara väntar på att få bli skrivna.

Jag borde ha gjort det.

Men jag gjorde det inte.

Därför är jag här nu igen. Med en hel radda recensioner som borde skrivas. Det handlar egentligen bara om någon slags missriktad lathet, att ”äh, jag gör det sen”. Ska bara… Ja, ni vet. Eller? För det är väl inte bara jag som håller på så här och drar ut på det?

Skärpning på det Malin. Skärpning.

Och ja, förhoppningsvis kommer ni att mötas av ett helt gäng recensioner här på bloggen. Det här med recensionsmaraton får vara mitt stående tema. 

Böcker A-Ö ~ F

Publicerad den av
5

Veckans bokstav är F. Utmaningen är att nämna en bok, en författare samt en karaktär på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om det är något vi ska testa eller strunta i.

f

Författare på F: Gayle Forman. Jag läste hennes Om jag stannar och tyckte väldigt mycket om den. Det är en bok som stannade i mina tankar långt efter läsningen, just för att den berör ett sådant starkt ämne. Den boken, och framför allt karaktärerna, rörde upp en massa frågor. Hur gick det sen? Jag blev därför glad när jag såg att det kom en fortsättning och att jag skulle få svar på mina funderingar. När jag lät dig gå stillade mina tankar och gav mig ro i sinnet. Jag behövde den boken. Om ni inte har läst dessa böcker vill jag varmt rekommendera dem! Klicka på länkarna för att läsa mer vad de handlar om.

Bok på F: Fortfarande Alice av Lisa Genova. En smått fantastisk bok som är en av de bästa böcker jag någonsin läst. Om det svåra att råka ut för Alzheimer i relativt tidig ålder, att försöka kämpa vidare med livet och försöka ha koll. En otroligt varm, vacker och mycket fängslande bok. Det var sträckläsning som gällde för min del.

Karaktär på F: När jag var yngre, på gymnasiet och en bit upp i 20-årsåldern, slukade jag Danielle Steel. Jag tror att det var något med de lyckliga sluten som lockade mig så. Mycket kärlek, ofta rätt så stor dramatik i form av tragiska händelser och så sedan ett very happy ending. Det gillade jag, och jag köpte varenda bok jag kunde hitta av henne. Och vissa av karaktärerna sitter fortfarande kvar i mitt minne. Jag vet inte om hon skrev bättre böcker förr eller om det är jag som har ändrat smak, för hennes nyare böcker har inte känts alls lika bra. Kanske är det en kombination av båda. I alla fall. Veckans karaktär får bli Bernie Fine i hennes Fine things, I ljus och skugga på svenska. Jag har dessutom sett filmatiseringen, och Bernie Fine och affären Fine things finns inpräntat i mitt minne. Det känns som om det var i går jag läste/såg den. Kanske att jag skulle ta och läsa om alla de där böckerna? Eller sabbar jag mitt positiva minne av dem då?

Vill du vara med på utmaningen? Svara i din blogg och lämna en kommentar här så att vi kan hitta dina svar.

Att somna mitt i boken

Publicerad den av
3

sleeping catalvarVissa dagar, som i dag, känner jag mig som katten på bilden. Man är så trött, så trött och när man lägger sig i soffan för att läsa slutar det med att man i stället somnar med boken på bröstet. Morgonträning på gymmet och en fullmatad vecka = tröttlördag. Det får nog bli lite lagom spännande läsning i form av Johan Theorins På stort alvar. Den finns e-bokslånad i Ajfånen, och noveller är nog lagom gymnastik för min hjärna i dag. En novell borde jag väl åtminstone hinna läsa innan jag somnar med boken Ajfånen i famnen?

Ha en fin läs-lördag!

Bokbloggsjerka – om ärliga recensioner

Publicerad den av
22

I veckans Bokbloggsjerka får vi frågan om vi är 100% ärliga i recensioner/omdömen?

Svaret är ja. Tycker jag om en bok skriver jag det, och tycker jag inte om den skriver jag det. Jag försöker alltid motivera vad det är jag tycker om/inte tycker om. Om det är språket, handlingen, karaktärerna eller känslan. Men ibland kan det vara svårt att sätta fingret på vad det är exakt man gillar/inte gillar. Det kan vara mer en underliggande känsla som färgar hela läsningen.

Jag tänker att det kan vara lika svårt att skriva att man tycker om en bok som att man inte tycker om den. Vissa böcker och författare anses inte lika ”fina”, och om man själv gillar just de författarna/böckerna vågar man kanske inte riktigt stå upp för det. Coelho är t.ex. en sådan författare. Jag har läst en massa nedklankande om honom och hans böcker och hur fruktansvärt hemskt en del tycker om att folk faktiskt läser hans böcker. Då är det inte alldeles enkelt att skriva en recension att – hej, jag älskar den här boken! Fast det är egentligen bara att ruska av sig sådant. Läsa det man vill för att man vill och sedan skita blankt i att det finns folk som rynkar på näsan åt ens ful-kulturella val.

Däremot kan jag ibland känna att det tar emot att skriva negativt om böcker man så gärna VILL gilla. Det kan vara en författare som jag vanligtvis brukar älska som helt plötsligt ger ut en bok jag helst vill spola ner i toaletten. Eller en bok som alla tokhyllar medan jag själv sitter där och undrar hur jag hamnade på fel tåg. På dissa-tåget i stället för det mycket roligare hissa-tåget. Jag har råkat ut för det flera gånger. Fasen också, jag som vill gilla den här boken och så gör jag inte det… Men då krävs det en ordentlig tankegång – varför gillar jag inte den här? Och så får det bli en lärdom.

Så ja, jag är ärlig. Kanske fundersam och luddig och otydlig ibland, men alltid ärlig. För mitt minne är inte som det har varit och jag vill gärna kunna gå tillbaka och kolla vad jag tyckte om en viss bok. Då skulle det vara jobbigt om jag inte hade varit ärlig. Skrivit att jag älskade en bok som jag inte ens gillade, och så lånar jag den senaste boken av samma författare och gillar inte ett dugg. Och undrar förvånat varför jag inte gillar. Nä, det skulle ju bara vara jobbigt.

 

10 frågor om böcker

Publicerad den av
1

Jag blev utmanad av Carros bokblogg, och här kommer mina svar.

Frågorna:
1. Vad älskar du med att köpa nya böcker? 
Det är något speciellt med nya böcker. Känslan av att bläddra i olästa sidor, doften, förväntningarna. Jag är minst lika förtjust i böckerna i sig som i själva läsningen av dem. Och att få hem ett bokpaket där det ligger flera härliga böcker och trängs – det är bland det bästa jag vet. Som julafton. Fast bättre.

2. Hur ofta köper du nya böcker?
Jag har haft en lång period då jag knappt har köpt några böcker alls. Dels för att jag inte har haft råd som mammaledig och dels för att helt enkelt minska ner på köpandet – att inte öka på bokförrådet innan jag hinner läsa de jag har. I samma veva började jag också rensa ut böcker hemma, och biblioteket blev mitt andra hem. Strax innan jul kunde jag dock inte låta bli utan köpte hem några bokpaket, och det var nästan som att väcka en varelse till liv. Ett monster som inte kan kontrollera köpbegäret. Så nu är det locket på igen, ett tag.

3. Fysisk bokaffär eller bokhandlar online – vad föredrar du?
Jag går väldigt sällan ut och shoppar, eller kollar i affärer ens. Därför blir det tyvärr sällan besök i bokaffärer. Om jag ska handla beställer jag på nätet. Det gäller i och för sig allt jag köper numera, utom mat.

4. Har du någon favorit bokaffär? 
Nä, det kan jag inte säga att jag har. Men jag skulle definitivt vara en flitig besökare om jag hade en Barnes & Noble i närheten. En sådan affär skulle jag inte säga nej till.

5. Brukar du förbeställa böcker? 
Jag tror att enda gången det har hänt var när sista Harry Potter kom ut. Däremot har jag reserverat böcker på bibblan medan de fortfarande har varit under inköp.

6. Har du en månadsbudget för bokinköp, som du inte får överskrida?
Nope, eftersom jag knappt aldrig köper några. Men generellt köper jag mest pocket. De enda dyrare böckerna är faktaböcker i så fall.

7. Bokköpsstopp – är det något för dig? 
Ja, på ett sätt är det väl det jag har. Men jag ser det mer som att jag inte kan köpa böcker förrän jag har plats för dem, och att det faktiskt inte behöver vara ett behov att äga alla böcker. Att låna på bibblan är underskattat.

8. Hur stor är din bokönskelista? 
Jag har lagt ned den. Den blev så läskigt lång och blev bara ett stressmoment. Nu gör jag så att om jag ser en bok jag vill läsa kollar jag direkt upp om den finns på bibblan och lånar den. Inga fler långa listor, det pallar jag inte.

9. Vilka tre böcker (från din önskelista eller förbeställningslista) vill du äga NU?
Den enda bok jag kan tänka just nu är nästa del i Katerina Janouchs serie om barnmorskan Cecilia Lund. Det är den enda som jag känner riktigt starkt att jag skulle vilja läsa nu, nu, nu.

10. Vem taggar du?
En av mina äldsta bloggvänner (inte åldersmässigt alltså…) Västmanländskan.

Från mitt första biblioteksbesök

Publicerad den av
11

Ja, första på byns bibliotek alltså. Och jag som egentligen inte alls hade tänkt låna några böcker utan bara skaffa ett kort. För att kunna låna e-böcker framför allt. Men så stod det ju ett väldigt intressant bord med böcker bara sådär mitt i allt, och då kunde jag ju inte bara ignorera det. Och så när jag ändå hade haffat tag i 3 böcker passade jag på att fråga bibliotekarien om boktips – på spännande, men icke-äckliga böcker. Ja, och så stod jag där med en hel hög ändå till slut. Och jag som hade lovat mig själv att minska ner på biblioteksböckerna för att i stället läsa igenom alla olästa böcker här hemma i stället. Ja, ja. Så kan det gå.

DSC_2279

När döden kom till Pemberley av P.D. James har jag sett på andra bokbloggar och jag säger bara en sak – Mr. Darcy finns med i boken. Behöver jag motivera mer än så? Filosofiska Söndagsklubben av Alexander McCall Smith tipsade bibliotekarien om. Jag har ju hört talas om den innan, och faktiskt varit lite smått sugen på att testa något av författaren.

DSC_2276

Little Bee av Chris Cleave har fått följa med hem tidigare, men ändå inte blivit läst. Nu läste jag så många hyllningar bland bokbloggares best of 2012, så den ska få en ny chans. Till offer åt Molok av Åsa Larsson var bibliotekariens tips på spännande bok. Det låter som om det skulle kunna vara en bok som passar mig.

DSC_2273

 

För mycket lycka av Alice Munro eftersom hon är en del av min Boktolva. Människa utan hund av Håkan Nesser och Kära Agnes! av densamma var även de bibliotekariens val. Den sistnämnda ska det tydligen vara lite aha-känsla över när man slår ihop den.

Ja, ni ser. En rejäl hög blev det trots mitt löfte att inte låna (så många…). Vi får se hur många som blir lästa av dem. Av de som är tips tänker jag påbörja läsning och känna efter om det funkar. Om inte får de åka tillbaka olästa. Jag vill ha spänning/intressant utan att det blir för mycket deckare över det.

Någon som läst någon/några av dem?