Nästa bokstav i utmaningen kommer nästa måndag. Ni kan passa på att göra några av de gamla bokstäverna så länge. Ni hittar alla här.
Författararkiv: *Malin*
Nä, så dåligt
Det har varit dåligt med läsande i helgen. Lite här och lite där, men inget varaktigt som har varit njutbart. Det är dags att göra en ny djupdykning in i bokhyllan. Hitta något som fastnar. Synd att jag inte har mer av Jonathan Tropper hemma, för han löste ju situationen förra gången.
Hur har er läshelg varit? Bra?
Nya hälsoböcker
I går landade två nya hälsoböcker i min brevlåda: Knip för bättre hälsa av Karin Björkegren Jones och Lust att träna av Oscar Jöback. Den förstnämnda vet jag inte så mycket om, men Oscar Jöback har jag tränat för vid några tillfällen. Han har hållit pass när jag har varit på convent och han är ju också Master Trainer för Les Mills, så ibland är det han som har haft hand om de kvartalsutbildningar man går på som Body Pump-instruktör. Han är otroligt karismatisk och entusiasmerande, så en bok av honom som handlar om träning fångar helt klart mitt intresse.
Och även om jag inte vet så mycket om den förstnämnda boken är den inte mindre intressant. Tvärtom – den verkar mycket intressant. Jag bläddrade lite snabbt i den i går och det är en bok jag ser fram emot att läsa mer ingående – och att testa övningarna.
Tränings- och hälsoböcker är ju nästan ett måste i januari. Som en bra start på det nya året med ny inspiration och energi. Och som en pepp när mörkret är som tätast och soffan lockar som mest. Jag behöver definitivt en pepp och en spark i baken, för träningslusten och motivationen är som bortblåst just nu. Jag hoppas att de här kan ge mig lite ny inspo, en kick att dra igång och komma ut (även om det är snö och kallt). Komma igång med träningen igen och hitta lusten och kärleken till den. Efter höstens flytt försvann den helt, men nu är det verkligen hög tid att hitta tillbaka till de gamla rutinerna.
Läser just nu
Skönlitteratur: Nätterna vid havet av Nicholas Sparks, en bok jag misstänker vara omläsning även om jag inte känner igen mig när jag läser den. Innan bloggen brukade jag skriva mitt namn och årtal på bokens förstasida efter att den var utläst. I den här boken har jag skrivit 2005, så den borde alltså vara läst en gång. Men jag kan inte minnas den alls, så antingen var den väldigt dålig eller är bara mitt minne inte som det ska. Däremot vet jag med bestämdhet att jag inte har sett filmatiseringen med Richard Gere och Diane Lane, men den får jag spana in så fort jag har läst ut boken.
I Ajfånen: En man som heter Ove av Fredrik Backman. Jag blir lite ledsen när jag läser om Ove och hur ensam han är, och hur så mycket liksom har blivit fel för honom. Den får läsas i små doser, delvis också eftersom jag tycker att Ajfånen är riktigt jobbig att läsa på. Det går så sakta när jag läser där. För liten text, inte samma upplevelse och inlevelse.

Faktalitteratur: Jag har påbörjat Brödberoende;hur vetet gör dig fet och skadar din hälsa av William Davis, en mycket intressant bok. Wheat belly är ett uttryck som används, och det sammanfattar rätt bra vad den här boken handlar om. Läs mer om boken här.
Jag tippar på att den första blir utläst i helgen, medan de två andra kommer att få hänga med ett tag. Den sistnämnda är en rätt mastig bok, med mycket text, och när det gäller fakta som måste funderas över också.
Ännu en dag med Fredrik Backman
I går var det Fredrik Backman och jag och hans underbart roliga, härliga, känslofulla Saker min son behöver veta om världen. Maj Gådd så rolig, och samtidigt så himla fin och träffsäker. Jag läste och njöt och skrattade och berördes om vartannat.
Och i dag blir det han och jag igen.
För i dag är det mamma de luxe-dag!
Efter mina två lektioner på jobbet ska jag åka till A6 och snabbkolla lite kläder och sen sätta mig på ett fik och njuta av En man som heter Ove. Hoppas att den inte är riktigt lika rolig som den i går för då kommer jag att bli idiotförklarad av folk omkring som ser mig sitta med Ajfånen i högsta hugg och asgarva som en tok. Fast, det får jag väl bjuda på då.
Och sen ska jag till frissan och få ljusare hår och sedan ska jag handla och först därefter åker jag hem. Efter en heldag (nåja, halvdag i alla fall) bara för mig själv. Bra start på helgen, eller hur?
Och för er som också vill njuta av Fredrik Backmans alster vet ni väl att de finns som e-böcker och kan lånas/köpas hem med bara några klick? Klick-klick så är helgens läsning räddad!
En bok om brödberoende
Jag skrattar så jag gråter
Efter halva boken kan jag konstatera att så här mycket har jag aldrig skrattat åt en bok. Maj Gådd. Tårarna rinner till och med. Så otroligt kul är det.
Jag menar – ”you are the weakest link. Good bye”. Så underbart bra att jag inte kan sluta skratta.
Och samtidigt som jag skrattar kan jag känna igen mig i så mycket. Det är en så härlig kärleksförklaring till hans son. Så fint skrivet, så träffsäkert.
Fredrik Backmans Saker min son behöver veta om världen. Har ni läst? Om inte – gör det!
När man plötsligt får lästid
Vad gör man när man helt plötsligt får en massa timmars ostördhet? Jo, man läser. Så klart!
Dottern skolas in på ny förskola den här veckan och i dag ville de att jag skulle testa att lämna henne där hela dagen. Jag måste så klart vara tillgänglig om det inte skulle funka, men vi bor bara 5 minuter bort så jag har spenderat förmiddagen i fåtöljen med en bok. Och med dåligt samvete. Så känner jag alltid när jag får egen tid, ensam. Jag borde vara någon annanstans, göra andra saker. Inte bara sitta ned och ta det lugnt.
Nåväl, inskolning är ju som det är. De måste testa att vara själva innan man kan lämna på riktigt. Jag har i alla fall läst ut Jonathan Tropper och påbörjat Nicholas Sparks. Det gäller att njuta av ostörd läsning när tillfälle ges.
Jonathan Tropper löste det
Det var han som lyckades locka in mig i läsningens värld igen. För Sju jävligt långa dagar är riktigt bra och fängslande. En sådan där bok man bara vill plöja i ett enda svep.
Har ni läst? Jag gillar starkt än så länge.
Läslusten som… dog?
Som ett brev på posten. Efter lov kommer jobb och när jobbet väl startar upp efter en längre tids ledighet, ja då blir man (jag) helt körd. Två dagar på jobbet, samt inskolning av dottern på ny förskola har gjort mig till en zombie. I går var det knall fall i säng, tidigt, och i dag blir det nog samma sak som det känns. Och läsning? Yeah, I wish…
Och det är sådana tillfällen som jag behöver en ungdomsbok att dra fram ur gömmorna. De har ofta ett skönt driv i storyn som är fängslande och lättläst på samma gång. Men, här hemma finns inga några stora gömmor av den varan. De brukar läsas ut lika fort som de kommer in i hemmet. Och till bibblan har jag inte ork att gå alls just nu.
Dåligt planerat av mig. Jag vet ju hur det brukar vara. Samma sak efter varje jullov, fast kanske lite extra den här gången eftersom vi har varit läskigt trötta efter flytten och har tillbringat ledigheten med att sova och slappa en massa. Och jodå, dottern har faktiskt låtit oss sova ut om morgnarna.
Den här veckan kanske inte blir den mesta kreativa veckan i bloggens historia, eller den mest uppdaterade. Men i så fall vet ni nu varför. Jag ligger hemma och sover.
Nä, nu ger jag upp
Den har hyllats överallt – bokbloggar, tidningar och mina kompisar statusuppdateringar på FB. Jag har läst roliga och intressanta intervjuer med författaren. Den sägs vara rolig så att man kan skrattar, tänkvärd och allmänt läsvärd. Klart man blir nyfiken på att läsa!
Och så blir det bara platt fall. För jag är ledsen att säga det, men Caitlin Morans Konsten att vara kvinna funkar inte för mig. Efter att ha tvingat mig igenom halva boken måste jag lägga den ifrån mig för gott nu. Jag tar död på min läslust om jag läser mer i den, för varje gång jag sätter mig med den tar det emot att ens påbörja och sedan läser jag kanske 10 sidor åt gången innan jag måste sluta för att jag bara inte orkar mer.
Det är för babbligt. Hon babblar och babblar och jag får skavsår i öronen ögonen. Jag orkar inte läsa om hur hon fick sitt första könshår eller sin första mens eller hur hon rakade benen eller hur hon lärde sig onanera. Det är så ointressant läsning. Och eftersom det mesta i boken bygger på hennes uppväxt och erfarenheter funkar läsningen inte alls.
Och innan någon halshugger mig – jag håller med henne till 100% när hon säger att det är en självklarhet att vara feminist. Att vi måste ta tillbaka ordet och se till att alla använder det. Att alla vågar stå upp och säga att ”jag är feminist”. För visst är det en självklarhet att kvinnor och män har lika värde, ska få samma lön för samma jobb och så vidare. Och nej, vi är inte där nu. Jag är medveten om problemen, och det är inte den biten jag kritiserar. Det är alltså babblet jag inte klarar av. HUR hon presenterar det, inte ATT hon presenterar det.
Tråkigt, men så är det. Jag ville så gärna gilla den här boken och jag ville så gärna få skratta såsom så många andra tydligen gör när de läser den. Men något är det ju som jag tydligen inte förstår. Ni som har läst får gärna säga vad det är ni gillar så mycket och vad det är jag missar. Kunde ni känna igen er i boken? Eller kommer allt det roliga i andra halvan, som jag nu missar?
Jag brukar inte tycka att det är ett misslyckande att ge upp en bok, men den här gången känner jag mig faktiskt lite nedslagen.
Att ge upp en bok
Ibland råkar man ut för böcker som känns svåra och ogästvänliga. Där varje sida känns som en kamp. Där läsningen känns mer som ett måste än en njutning.
När jag råkar ut för sådana böcker ger jag numera upp dem i stället för att tvinga mig att läsa vidare. Jag har inte ett speciellt antal sidor som jag tvingar mig att läsa. Jag går mer på känsla. När jag känner att tanken inför att slå mig ner med boken känns som ett enda usch och fy inombords – då har jag redan läst för långt. Ibland tappar jag läslusten helt vid sådana tillfällen. Numera vet jag dock att det funkar att läsa en ungdomsbok för att kicka igång läslusten igen.
Men så vet jag också att för vissa böcker kommer belöningen först mot slutet. Om man tragglar igenom den knepiga början flyter det på bättre längre fram. Å andra sidan – ska läsning verkligen vara ett tragglande? Är det inte ett misslyckande från författarens sida om man måste kämpa sig igenom?
Det finns för många bra böcker för att jag ska tvinga mig igenom jobbiga böcker. Däremot ska jag bli bättre på att skriva om dem här och inte bara om böcker som blir utlästa. Nu hoppas jag så klart att kategorin ej utlästa böcker ska bli väldigt kort. Men en sådan kommer redan i morgon, för det är en bekantskap jag väljer att ge upp nu.
Och så vet vi ju alla att smaken är som baken – delad och i många olika skepnader.
Några vackra hyllvärmare

De är vackra, men olästa. De har stått där i hyllan i flera år nu utan att få någon uppmärksamhet från mig. I rättvisans namn har de faktiskt legat nedpackade i flyttkartonger de senaste tre åren så de har inte ens fått chansen att synas. Men nu när vi flyttade gick jag igenom kartongerna på jakt efter olästa böcker att sätta upp i vår för nuvarande enda bokhylla. Den rymmer inte mycket, och böckerna står redan i dubbla rader med påbörjad byggnation även på höjden. Så länge vi trängs i den här lilla lägenheten får det vara så. När vi hittar Huset med stort H ska det bli ändring på det. Då ska alla böcker upp, bokhyllor köpas och ordningen återställas.
De två på översta fotot hamnade på min Boktolva för 2013 eftersom det är författare jag har velat läsa något av länge. Och som sagt, jag behöver en liten push för att läsa utanför min bekvämlighetszon. Den undre boken har ett av de vackraste omslagen, tycker jag. Men ändå är den hopplöst oläst och den fick inte ens chansen att vara med på någon utmaning – eller jo, den där om att läsa hyllvärmare, men där finns redan många tävlande.
Någon som läst böckerna? Jag har börjat lite, lite smått i Kate Atkinsons Känslomässigt udda, men bara några sidor så jag har inte hunnit få någon känsla för den än. Den har så himla fint omslag tycker jag. Blicken fastnar på den.
Läsutmaningar 2013
I år har jag satt upp några läsutmaningar för mig, för att styra upp läsningen till viss del. Inte helt, för då dör läslusten omedelbums. Men en del. Jag tycker att det är roligt att vidga vyerna, öppna ögonen för nya författare, särskilt sådana som kanske aldrig skulle bli lästa om jag inte pushade mig själv inför det.
När jag var yngre lästa jag baaara hästböcker, och då menar jag verkligen baaara. Och det var ingen som hjälpte mig ut ur träsket heller, visade på andra författare och böcker som jag kanske skulle gilla. Jag önskar att det var så för jag hade behövt hjälp med att hitta nya vägar. Nu fick jag på egen hand börja gå igenom mammas bokhylla, eller försöka lyssna på vad kompisar sa att de läste.
Med den kunskapen i minne vill jag hela tiden försöka utveckla mitt läsande. Jag lär nog aldrig bli en deckarefantast, det har jag insett för länge sedan, men jag kan hitta deckare som är lite snällare som jag faktiskt kan tycka om. Och jag kan hitta författare som jag först kanske tror inte alls passar mig, men som visar sig vara alldeles perfekta för mig. Överraskningar som kommer just för att jag försöker hitta nya vägar.
Så i år ska jag därför köra fyra (!) olika utmaningar. Det kan låta mycket, men egentligen är det två + två. Två av dem ska slutföras i år och två av dem är egentligen mer evighetsprojekt som i alla fall ska finnas med i bakhuvudet.
1. Författarfemman – för att läsa mer av de där författarna som jag redan kommit att älska och vill läsa mer av.
2. Boktolvan – för att hitta nya författare och favoriter efter tips från andra.
3. I bokhyllan – för att läsa fler böcker ur min egen bokhylla, böcker som har blivit stående olästa i bokhyllan. Där finns garanterat en del missade pärlor. Och det är en omöjlighet att läsa mig igenom tre överfulla flyttlådor av olästa böcker i år, men några kan jag i alla fall bocka av från listan. Däremot skulle jag kunna slutföra projektet att skriva upp alla olästa böcker på listan, för just nu är det väldigt ofärdig.
4. Nobelpristagare – för att jag har läst pinsamt få pristagare. Men, det här är ingen utmaning jag tänker göra färdigt under året, men jag vill i alla fall läsa ett par, tre, fyra stycken under året.
Så, en tjugotal böcker blir det som jag styr upp läsningen på – resten får läslusten styra. I år ska jag i alla fall försöka bojkotta bibblan lite. Förra året lånade jag alldeles för många böcker och då blev inte så mycket i min egen bokhylla läst. Eftersom vi nyss har flyttat till ny kommun har jag ännu inget lånekort här och det är ju perfekt för att kunna hålla sig borta från bibblan. För börjar jag låna är jag fast i beroendet sen…
Förra året var ett grymt bra bokår med en stor mängd pärlor till böcker och författare. Nu hoppas jag på ett lika bra år i år!
I läshögen
Dessa två böcker har jag läst och bläddrat i en del sedan de kom hem till mig, men det är böcker som kräver lite eftertanke. Jag gillar sådana böcker. Böcker man tar upp och läser några sidor i för att lägga tillbaka medan man funderar på det man läst. Det tar tid att läsa ut, men vissa böcker behöver helt enkelt lite mer eftertanke. Särskilt när det inte är skönlitteratur. Jag känner att det lätt blir korvstoppning av det om man plöjer dem från pärm till pärm. Det blir liksom inte bra alls.
Vältränad av Linus Johansson och Handla rätt för en giftfri barndom av Anne Lagerqvist, Christine Ribbing och Karin Walis.


