Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? av Björn Sortland

Det är lätt att bli lurad av den här bokens utseende. Det är en tunn liten bok, men ändå så full av innehåll. Korta texter men starkt innehåll.

Markus är 19 år när han träffar Ingrid, som blir hans första stora kärlek. Han blir handlöst, ohjälpligt kär och kan knappt tänka på något annat än Ingrid. I början verkar dock inte kärleken vara så besvarad, och han får kämpa lite för att få igång deras förhållande. Han förstår rätt snart att Ingrid är sjuk, svårt sjuk, men han är hela tiden så rädd att förlora henne att han nästan väljer att blunda för sjukdomen. Hon försvinner in på sjukhuset titt som tätt och slutligen erkänner hon för honom att hon är döende.

Markus förstår nog egentligen hela tiden precis hur sjuk hon är, men han är så rädd om deras dyrbara tid tillsammans. Han gör hela tiden allt han kan för att de ska få vara tillsammans och han vill att de ska få uppleva saker tillsammans. De har inte lång tid kvar och de hinner knappt påbörja sitt förhållande förrän det lider mot sitt slut. Men ändå, trots att de båda vet, eller kanske tack vare, vill de njuta av kärleken och den tid de har tillsammans.

Det är en gripande bok, och modig. När kärleken slår till har man inte alltid något att säga till. Och oavsett var man befinner sig i livet finns det alltid en möjlighet för kärleken att slå till. En liten, tunn bok med ett oerhört starkt innehåll som berör läsaren. Läs!

Läs mer om boken här.

Lite mer om 2010

1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
Ja, jag blev gravid och jag startade eget företag.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag brukar inte avge nyårslöften, snarare tankar och målbilder inför året.
3. Fick någon du känner barn?
Japp, vår Mini fick en liten kusin. Och så några bekanta och vänner som också fick barn.
4. Dog någon som stod dig nära?
Nej.
5. Vilka länder besökte du?
Spanien och Danmark.
6. Är det något du saknade 2010 som du vill ha 2011?
Lugn och ro.
7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?
17 juni.
8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
Att jag blev gravid.
9. Vilket var ditt största misstag?
Att jag var för naiv och trodde/litade på människor som jag inte borde ha gjort.
10. Vilket var ditt bästa inköp?
Hmmm. Mycket svårt. Jag får väl säga när jag köpte gravid- och bebiskläder av min kusin. Jag fick en helt ny garderob till ett mycket bra pris. Tack, snälla gulliga F!
11. Vad spenderade du mest pengar på?
Bebissaker av alla de slag! Hud- och skönhetsvård eftersom jag slängde ut mina gamla produkter och ersatte dem med ekologiska och naturliga alternativ.
12. Vad gjorde dig riktigt glad?
Graviditeten. Det finns inget som slår det.
13. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Ja. Jag opererades bl.a. akut och det var ju en jäkla sak att råka ut för. 😦
14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2010?
Alltid när man ska rabbla upp på beställning står hjärnan still… Jag säger nog Septembers Mikrofonkåt. Den låten får mig att vilja hoppa upp och dansa!


15. Mådde du bättre eller sämre under 2010 än vad du gjort tidigare år?
Bättre för att många pusselbitar i mitt liv föll på plats, sämre för att det var en del omtumlande saker som fick både mig och T att må dåligt..
16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?
Mina djur. Eftersom graviditeten gjorde mig sängliggandes en bra tid under sommaren fick T ta över skötseln av dem. Och nu har han återigen tagit över skötseln med att mata och ge vatten när jag inte orkar bära så tungt (och pulsa i den djupa snön). Alla djuren blir helt tokiga när jag kommer ut för att gosa med dem. Snacka om att jag får ta igen det under året som kommer… Och jag längtar efter att kunna rida igen.
17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?
Jag har aldrig tittat så mycket på tv som under 2010 och det berodde delvis på mitt tillstånd. När orken är tillbaka så hoppas jag att tv:n blir bojkottad igen.
18. Hur var din julafton?
Mysigare än på många år. Pappa var här på fika på f.m. och sedan var vi hos T:s föräldrar resten av dagen.
19. Blev du kär?
Jag blev ännu kärare i min T och så blev vi ju båda kära i vår Mini.
20. Vilket program har varit det bästa på tv?
Så mycket bättre, utan konkurrens. Fast jag fullkomligt älskar ju Svenska Hollywoodfruar också… 
21. Hatar du någon som du inte hatade förut?
Nej, jag hatar aldrig människor. Det vinner man absolut inget på, snarare mår man ju bara dåligt själv.
22. Vilken var den bästa boken du läst under året?
Se det här inlägget.
23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?
Jag får nog återigen hänvisa till Så mycket bättre som fick mig att se nya sidor av artister jag tidigare kanske inte brytt mig så mycket om.
24. Önskade du dig något som du fick?
Japp, jag blev ju gravid och det är en önskning som har funnits länge. Sakmässigt fick jag en massa fina julklappar av T som jag hade önskat mig, bl.a. en supergosig morgonrock.
25. Önskade du dig något som du inte fick?
Hahaha. En resa till New York och en hästtransport står ständigt på min önskelista och jag fattar inte varför jag aldrig får dem.;-)
26. Vilken var årets bästa film?
The Blind Side var en otroligt stark upplevelse.
27. Vad gjorde du på din födelsedag?
Vi började dagen med ett graviditetstest som visade på plus! Lyckorusiga satte vi oss i bilen och åkte till Göteborg där vi hade bokat en hotellnatt. Där åt vi gott, gick på bio och köpte våra allra första bebiskläder. Mysmysigt.
28. Vilka var de bästa människorna som du träffade?
Jag har träffat många härliga människor under året. Bästa? Jag vill nog inte kategorisera in någon så, bara säga att jag har haft många fantastiska människomöten under 2010.
29. Hur skulle du beskriva din klädstil?
Jag började året som jag brukar: kjol, topp, cardigan. Det blev lite mer jeans än vanligt också. Andra halvan av året har det blivit gravidkläder och eftersom jag tyckte gravidjeansen skavde så har det åter blivit kjol nu det senaste.
30. Vad fick dig att må bra?
T. Alltid. Han ger min själ ro.
31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Konstig fråga. Ingen.
32. Vem saknade du?
Mamma. Mer än någonsin.
33. Vilken var din bästa månad?
Juni.
34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Det finns det alltid. Men det är ju ingen idé att gå omkring och gräma sig. Det är bättre att dra lärdom och gå vidare.
35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Den allra största skillnaden blir ju att vi två blir tre i familjen. Åh, vad härligt det ska bli!

Nytt år ~ nya möjligheter

Jag vet ju redan nu att 2011 kommer att bli ett omtumlande år, för i år ska vi ju bli föräldrar för första gången. Något jag nog fortfarande inte rikigt har fattat till fullo. Spjälsängen är bäddad och klar, alla kläder och tillbehör tvättade och inköpta. Nu väntar vi bara på barnvagnen, vi ska fixa bilbarnstol och så lite blöjor på det. Sedan är vi redo för vår lilla Mini.

I dag var vi inne i stan en sväng för att hämta bilderna på T som vi ska använda till hemsida och liknande. Vi var och fotade oss förra veckan eftersom vi ville ha fina, professionella bilder på magen. Vi passade på att även ta bilder på T till företaget då. I dag fick vi en liten preview av magbilderna och herrejösses vad fina de är! Han har verkligen lyckats fånga magen, med ett fantastiskt ljus. Men jag blev helt paff när jag såg första bilden. Va, är det där min mage?! Den är ju gigantisk! Stor, rund och så oerhört fin är den. Vi får hämta ut de färdiga bilderna nästa vecka och det ska bli så spännande att få se dem helt klara.

Och apropå Mini så är det mer action än någonsin i magen just nu. Varje kväll har bebisen hicka och jag tycker att hela sängen skakar, men enligt T känns det inte. Bebisen verkar i alla fall tycka att hickan är lite jobbig ibland och då knör h*n runt lite extra som för att hitta en ställning som känns bättre. Och det är mycket vassa knän och armbågar nu, nära huden och väldigt synligt. Samtidigt som det är fascinerande är det också lite läskigt ibland då det ser lite alien-aktigt ut med alla rörelser under huden. Magen kan bukta väldigt markant åt ena hållet ibland.

Nu är det ju nytt år och vi kan äntligen jobba fullt ut på vår klinik i Jönköping. Så skönt! Fasta rutiner och tider, något vi båda har saknat under hösten. Just kliniken är ju ett stort fokus för 2011. Även om T kommer att få klara sig en hel del utan mig där under året kommer vi ju så klart att fortsätta ha gemensamma planer och drömmar för kliniken. Även om jag kommer att vara hemma mycket kommer jag ändå att vara delaktig och stötta T.

Annars längtar jag efter träning just nu. Eftersom jag har haft en rätt jobbig graviditet har jag inte kunnat träna alls och det är något jag verkligen längtar efter massor att få göra! Så fort det bara går ska jag börja lite försiktigt och trappa upp successivt. Jag har massa tankar och planer för min träning, som ju kommer att bli hemmaträning. Det känns ibland som om jag har bott på gym de senaste tio åren så jag tycker att det ska bli fantastiskt skönt att få sköta min egen träning, hemma.

Jag hoppas också att T och jag får lite semester i år, gärna en liten tur utomlands. I år känner jag faktiskt för en slapp charterresa, något som normalt sett inte lockar alls. Men med en liten bebis och bara en kort semester kan vi kanske behöva en riktig slappesemester med sol, bad, god mat och bara latande. Kanske till Spanien i år igen?

På det här hotellet bodde vi vid förra årets resa till Spanien. Då var vi ju där i jobb och hann inte ens med ett dopp i poolen. Det hade varit skönt att få åka till ett liknande hotell och kunna bara njuta och slappa. Vi får väl se hur det blir med det i år.

Varje år med T blir bara bättre och bättre och jag har samma förväntningar som inför förra året. 2011 kommer att bli ett toppenår! Så är det bara.

Försvinnanden av Jodi Picoult

Det tog tid för mig att läsa ut den här boken. Jag började i somras och läste inte ut den förrän för någon vecka sedan. Det berodde däremot inte på att den var dålig på något sätt, utan helt och hållet på gravidgröten i hjärnan som gjorde att jag hade svårt att hålla fokus uppe.

Delia har växt upp med sin pappa, i tron att mamman dog när Delia var liten. Numera är hon vuxen och själv mamma till Sophie. Hon arbetar som hundförare, med sin hund Greta, och de båda har i uppgift att söka upp försvunna människor med hjälp av Gretas luktsinne. I Delias liv finns också Eric, Sophies pappa, samt Fitz, en nära vän som har varit kär i Delia hela livet. 

Delia tycker själv att hon har haft en lycklig uppväxt, trots avsaknaden av en mamma. Men hon börjar få konstiga minnesbilder som inte alls stämmer överens med hennes uppväxt. Minnena är starka och hon är säker på att de är just minnen och inte bara fantasier. Fitz, som är journalist, bestämmer sig för att hjälpa henne i att kolla upp dessa minnen. Det leder till att polisen snart knackar på hennes dörr och plöstligt vänds hela hennes liv och uppväxt upp och ner. Inget visar sig vara som hon trott.

Boken växlar berättarjag mellan de olika personerna och det var nog därför jag hade svårt att hålla fokus. Det blev för många röster och historier att hålla reda på. Precis som i Jodi Picoults andra bok Allt för min syster tar den här boken upp ett kontroversiellt ämne och som läsare får man själv ta ställning, men först efter att man ha fått veta alla olika sidor av fallet. Det visar sig att det inte alls är så svart och vitt som man vid en första anblick kan tro. Det är en bok som verkligen slår en på fingrarna när man bestämmer sig för att döma någon utan att först ta reda på alla fakta. Så som många människor faktiskt gör.

Jag har läst och hört omdömen om den här boken att den inte skulle vara bra, men det håller jag inte med om. Visst finns det en del i boken som känns lite överflödigt och bara tråkigt att läsa, men som helhet är det en bra och tankeväckande bok. Jag är helt klart intresserad av att läsa mer av den här författaren, och måste kolla upp vad hon mer har skrivit som kan tänkas vara läsvärt.

Att amma av Nanna Bylund

Inför MVC-besöket i onsdags fick jag en liten läxa, för första gången. Jag skulle läsa en broschyr om amning. Men, boktok som man är gick jag ju så klart till bibblan och lånade en hel bok i ämnet i stället. Eller också, för jag läste även broschyren.

Boken handlar om amning, allt från teknik till tankar kring det. Allt som en förstagångsammare behöver veta, men säkert också en hel del för de som redan har gått igenom det innan. Jag lärde mig massor som jag inte ens visste att jag inte visste, så att säga. Jag har väl i och för sig heller aldrig varit i positionen innan att behöva tänka till så mycket om just amning. Genom den här boken har jag i alla fall lärt mig massor, men jag tror att en del först måste upplevas irl innan man verkligen förstår vad det handlar om.

Ett extra plus också för de berättelser från både mammor och pappor och deras erfarenheter om amning. Det är alltid intressant att läsa andras tankar och upplevelser.

Bokåret 2010

Dags att summera läsningen för det här året. Det har blivit sammanlagt 43 böcker, inte så många som jag hade velat. En grötig gravidhjärna satte stopp för mycket av läsningen under sommaren och gjorde det helt omöjligt att kunna koncentrera mig. Mina läsmål för det här året kunde jag också slänga i sjön i samma stund jag blev gravid. Läsa nobelpristagare när man har gröt i huvudet? Nej, just det. Ingen bra idé. Dessutom blev det ju stort fokus på just gravidböcker under året, av naturliga skäl.

Men, en topplista från olika kategorier ska ni får här:

Bästa skönlitterära bok: Hittebarnet av Katerina Janouch. I den här kategorin fanns det fler som slogs om förstaplatsen, men den här boken verkligen sträckläste jag och den fick mig att även inköpa de två första delarna i serien.

Bästa ungdomsbok: Mycket mer än så av Sarah Dessen. Alltså, den här boken är sååå bra! Den måste hamna på förstaplatsen.

Bästa wellnessbok: Kärnfrisk familj, så gör du! av Ninka-Bernadette Mauritson. Ett måste för ALLA att läsa, framför allt barnfamiljer som har fastnat i fiskpinne-träsket. Det är inte så svårt att äta rätt, att äta mat som man mår bra av och blir frisk och stark av. Den här boken ger en bra kunskapsgrund. Läs!

Bästa träningsbok: Träna med kettlebells av Linus Johansson. För att den här boken visar hur otroligt lätt det är att träna hemma, även om man vill träna tungt. Kettlebells tar dessutom ingen större plats. Om du inte redan har testat så se till att du gör det!

Bästa gravidbok: På smällen! Från A till bebis av Ann Söderlund och Hannah Rosander (Widell). Det finns många saker som folk undviker att berätta om graviditet, men den här boken avslöjar allt. Allt! Det är skönt att veta att man inte är ensam om de tankar och de fenomen som de tar upp här.

Så hur gick det egentligen med mina läsmål för 2010? Så här såg de ut:

  • 5 nobelpristagare
  • 5 från nya länder
  • 7 på engelska
  • 2 på spanska
  • Läsa för min egen skull!

Hahaha… Jag har väl egentligen bara lyckats någorlunda med det sista målet. Men ett mål har jag faktiskt lyckats med! I utmaningen skrev jag också att jag ville läsa fler böcker om träning och wellness, och det har jag ju gjort i alla fall! Heja mig! Att försöka återuppta utmaningen Böcker A-Ö samt hänga på andra bokutmnaingar = not so much. Så länge mina böcker ligger nedpackade i flyttkartonger är läsutmaningar helt omöjliga för jag behöver ha böckerna framför mig för att verkligen komma ihåg dem.

Så… ska jag sätta upp en läsutmaning inför 2011 när jag vet att det blir ett år som kommer att bestå av en hel massa bebisgos? Nja… Jag får nog helt enkelt köra vidare på det här med att läsa för min egen skull, även om det var ett mål jag satte för att jag numera inte längre jobbar som lärare och därmed inte har några krav eller måsten i min läsning. Jag ska också fortsätta läsa böcker om wellness och träning. Jag har redan en hel hög sådana recensionsex liggande här hemma. Härligt! Sedan blir det nog en och annan barnbok under nästa år, för det är ju klart att Mini ska bli en liten boktok!

Vänta, blinka av Gunnhild Øyehaug

Den här boken har höjts till skyarna av många, och det är klart att man blir lite intresserad då. Den har t.ex. blivit vald till årets bok i Norge.

Boken är uppbyggd lite som en film, med olika scener. Berättarna i boken presenterar karaktärerna och miljöerna så att man som läsare får en känsla av filmklipp. Det är en hel rad karaktärer som presenteras i boken, och precis som man kan förvänta sig visar det sig efter ett tag att flera av dem hör ihop på ett eller annat sätt. Det är bl.a. Sigrid, som retar sig på alla filmer där kvinnorna går omkring i stora herrskjortor och nakna ben. Vi möter författaren Kåre, som verkar ha lite problem med sin egen självbild då han tror att kvinnorna som kommer på hans föreläsningar vill förföra honom. Linnea är regissör och rekar inför sin nya film samtidigt som hon drömmer om ett möte mellan henne och en gift man, ett möte som hon hoppas och tror ska upprepa sig. Hon jobbar ihop med Robert som p.g.a. sina starka känslor för Linnea inte vågar berätta att det saknas pengar till filmen och att den aldrig kommer att kunna spelas in. I stället fortsätter han låtsas, för att på så sätt få vara nära henne. Det är konstnären Trine som gör mjölkstockning till en konst, och det är Viggo, en enstöring som längtar efter samhörighet.

Som sagt, det är många personer inblandade och det är lite jobbigt att först komma in i boken. Boken kallas en ”originell samtidsroman” samt en ”popkulturell fröjd”. Men jag vet inte jag. Bitvis är det faktiskt riktigt underhållande och det blir lite tragikomiskt när man som läsare vet mer än de olika karaktärerna. Stackars Robert har ju ingen aning om att Linnea drömmer om en gift man och tror att han faktiskt har en chans där. Och Linnea å sin sida drömmer om att bli en ny Sofia Coppola och har ingen aning om att hennes film faktiskt aldrig ens kommer att bli av. Det är det som inte sägs högt som gör den här boken bra. Spelet mellan karaktärerna som de själva inte ens är medvetna om.

Men, det finns också en hel del i den här boken som jag suckar högt åt. Det blir bara konstigt ibland. Det blir för mycket som bara är för konstigt och då tröttnar jag som läsare. Särskilt ett kapitel fick mig att vilja lägga ihop boken och sluta läsa. Men då var jag redan så nära slutet att jag likaväl kunde läsa resten också. Mitt omdöme om boken som helhelt blir ljummet. Det är ingen bok som jag skulle kunna rekommendera vidare till någon. Nope, den här boken kommer snart falla i glömska för min del.

Skämmerskans dotter av Lene Kaaberbøl

Den här boken har legat på min att-vilja-läsa-lista länge, länge. När jag sedan hörde en uppläsning av den i tv inför Kura skymning vaknade intresset igen.

Dina är skämmerskans dotter. En skämmare har väldigt speciella ögon. När de ser någon djupt in i ögonen ser de allt den personen gjort och skäms för. Skämmerskans blick gör att personen äntligen skäms för sina onda gärningar, något han/hon innan kanske har kunnat förtrycka. Dina har ärvt sin förmåga av sin mamma som jobbar som skämmerska. Dina själv håller precis som bäst på att lära sig hur sin förmåga fungerar. När mamman blir hämtad från hemmet för att fastställa en mans skuld blir även Dina inblandad. Snart hämtar de även henne för att pressa mamman. Det blir ett farligt äventyr med farliga maktkamper, magi och drakar.

Det här är fantasy och jag har lite, lite svårt för just fantasy. Det är inte riktigt min grej. Men, det är en välskriven bok och den är spännande. Tyvärr faller den inte i min smak ändå, men jag kan tänka mig att den når fram till ungdomar som gillar fantasy. Det som jag gillar med den här boken är skildringen av Dinas relationsproblem. Hennes gåva skrämmer folk, inklusive potentiella vänner. Ingen vågar se henne i ögonen av rädsla att få veta för mycket om sig själv och sina onda gärningar. Det är svårt för Dina att få vänner och i den ålder hon är ser hon inga som helst fördelar med att ha den gåva hon har. Hon är annorlunda och lider av det. Det finns ett djup i boken som jag tycker om. Det är inte bara en spännande äventyrsberättelse.

Det är en bok med spänning, mod, vänskap, magi och äventyr. Gillar man fantasy gillar man säkert den här boken. När jag jobbade som lärare hörde jag många elever lovorda just den här boken, så det verkar som om den går hem till målgruppen.

Bokpaket julen 2010

Jodå, visst kom tomten med böcker även i år! Jag fick, precis som jag ju önskade, Systerskap av Katerina Janouch. Och hur mycket den än ligger där och lockar mig tänker jag vänta med den till efter nyår. Det finns andra redan påbörjade böcker som ska avslutas först. Den får vackert vänta lite.

Och själv gav jag bort två böcker till T i julklapp. Han fick Brödraskapet av Robyn Young och Ken Follets Svärdet och spiran.  De ska nog hålla honom sysselsatt en tid.

Och så har jag fått en hel del recensionsböcker i brevlådan den senaste veckan, så nu är läsningen definitivt säkrad för ett bra tag framöver. Den bok jag ser mest fram emot att läsa är den här. Men den ska inte recenseras förrän i mitten av januari så den har jag bara bläddrat längtansfullt i. Och ja, vi har testlagat två recept också. Och fler ska vi testa innan recensionsdags.

Tack snälla tomten för att vi fick böcker i julklappssäcken även i år. Nu var det ju bara det där med platsen för dem också. Hmm…

Hoppas att även ni fick lite böcker av tomten!

En gång av Margaret Wild

Den här boken är speciell, mycket speciell. När man öppnar boken och snabbt bläddrar i den ser det ut som lyrik, med sina kort skrivna sidor som ibland bildar små mönster. Och även om boken vid en första anblick då ser lite tunn och innehållslös ut, ska man inte döma hunden efter håren. För oj,oj,oj vad stark den här boken är. Den levererar en hel del smällar rätt i magen.

Det är svårt att skriva vad den handlar om eftersom jag tycker att den först och främst levererar en känsla. Den innehåller i alla fall fyra personer som väl kan anses ha huvudrollerna: Bram, Al, Gabe och Helen. De tre första är kompisar som tillsammans arrangerar vilda, hemliga fester när det är FF i någon av de fina villorna. Gabe är den snygga killen som alla tjejer faller för, Al står för spriten och Bram är en olycksalig ung man med två korpar på axeln. De tre är alla väldigt olika varandra och lever väldigt olika liv, men har ändå något som håller dem samman. Helen kommer in senare i bilden. Hon är från födseln vanskapt i ansiktet, men har efter flera plastikoperationer fått ett ansikte som lättare ”smälter in”. Hon är stark, ser allas inre och har en stark framtidstro för sig själv. Men det finns fler personer i boken, och alla har de en alldeles egen och lika viktig historia att berätta.

Jag vill inte gärna avslöja något om handlingen eftersom den är väldigt speciell, och skulle jag nämna för mycket här skulle jag nästa sabba läsupplevelsen. Temat i boken är att se under ytan, att se bakom en människas fasad och se den verkliga människan och känslorna som gömmer sig där inne. Alla bär sina egna inre demoner, hur tuffa de än är på ytan. Allt är inte alltid vad det ser ut att vara utåt.

På baksidan av boken står det så här: ”Wild har en mästerlig förmåga att porträttera den smärta och de krafter som styr till synes irrationella handlingar och åskådliggör hur det som syns utåt inte alltid överensstämmer med det som utspelar sig innanför bröstbenen.” En mycket träffande beskrivning av den här boken.

Det här är en bok jag varmt rekommenderar vidare. Vill du veta lite mer kan du provläsa en bit ur boken här. Där ser du också det vackert formade språket. En ren njutning för både öga och sinne.

The Carrie Diaries av Candace Bushnell

När Sex and the City gick som serie på tv var jag inte något slaviskt fan. Däremot kollade jag igenom hela serien i ett svep för två år sedan och först då blev jag ett fan. Båda filmerna har jag störtat till bio för att se, och älskat båda. När boken om Carrie om tiden före SATC, kom ut blev jag så klart nyfiken.

Boken handlar alltså om Carrie och hennes liv då hon går sista året på High School och drömmer om ett liv som författare. De stora frågorna i hennes liv handlar om killar och relationer till kompisar, samt hur hon ska komma in på den där efterlängtade skrivarkursen i New York sommaren efter High School. Det är som sagt mycket relationer, fester och typiska tonårsproblem som skildras.

Så, vad tyckte jag då om boken? Om jag ska vara ärlig så blir svaret ett nja, sådär. Det fanns inte så mycket SATC-känsla i boken, och det berodde inte bara på att Carrie är den enda karaktären som är med i boken. Från SATC är vi vana vid flärd, snygga kläder och lyx. I den här boken finns inget av det. Det enda som kan visa på Carries blivande kläd- och skointresse är väskan som hon ”designar”, av misstag egentligen. Annars saknas både kläder och skor i boken och ärligt talat finns det inte så mycket av den Carrie jag har i huvudet efter tv-serien. Visst, hon är bara tonåring i den här boken, men någonting måste väl ändå finnas där som visar på varför hon blev så intresserad av kläder och särskilt skor senare. Det enda som finns där är hennes skrivardrömmar.  

Nä, tyvärr. Boken kändes lite seg och smått ointressant att läsa. Den kändes barnslig och rätt innehållslös. Som SATC-fan kan jag ju så klart inte låta bli att jämföra den med SATC. Boken riktar sig egentligen mot tonåringar, men de flesta SATC-fans har väl en högre ålder än så. Det hade varit kul att höra vad en tonåring tyckte om den här boken. Kanske funkar den som ”vanlig” tonårsbok, utan att man har en massa SATC-referenser i huvudet innan man läser. Har man det lär man nämligen bli besviken.

Det är tråkigt när en bok inte lever upp till ens förväntningar. Jag hade definitivt mina förhoppningar på den här. Nästa år kommer andra delen av boken, men det vete sjutton om jag kommer att läsa den. Å andra sidan gillade jag inte Candace Bushnells bok Sex and the City heller. Kanske är det helt enkelt så att för min del är SATC en tv-serie och inget annat. Det är inte alls samma grej i bokform. Samma sak tyckte jag om hennes Lipstick Jungle. Även där tyckte jag att man ska skippa boken och se serien i stället. Det verkar som om Candace Bushnells böcker är bra grunder för tv-serier men inte lika bra läsning. Tyvärr.

Innan du föder av Anna Wilsby

Jag fick först låna den här på MVC, men då man bara får ha deras böcker i 10 dagar gick jag till bibblan och lånade den. Till boken hör också en dvd där de visar de olika andningstyperna, avslappningsövningar samt olika sätt för pappan att massera för att underlätta avslappning och som smärtlindring.

Själva dvd:n är toppenbra för den är väldigt enkel och överskådlig och det var lätt att öva tillsammans med den på i bakgrunden. Boken är så klart mer djupgående. Kapitlen som handlar om andningstekniken kändes kalasbra och betryggande att läsa. Men sedan började jag få lite panik över resten. För det finns en hel massa olika avslappningsövningar som ”ska” göras, det är så otroligt mycket man ska tänka på när man ska andas rätt och inte nog med det så ska man också öva på själva krystandet för det ska ju också göras på ett särskilt sätt. Jag blir stressad när jag läser boken. Jag kan inte hålla allt det här i huvudet och jag orkar inte sitta och öva i 20 minuter varje dag som hon rekommenderar. Och hur ska jag komma ihåg att jag ska säga till barnmorskorna om vissa saker och att jag ska möta värkarna på det och det sättet? Puh…

T fick ta ner mig på jorden när jag läste slutet på boken och kände mig snarare totalt uppstressad än förberedd inför BF. Han ska läsa boken i julhelgen också eftersom jag vet att hans uppgift kommer att bli att hålla mig lugn och fokuserad, något han är absolut proffs på. Det finns ingen människa som kan få mig så lugn eller att må så bra, som min T. Bara att veta att han är där vid min sida gör att jag blir lugn. Det blir extra skönt att veta att han har läst boken och kan hjälpa mig med allt det tekniska. Han sa också till mig att det jag gör nu räcker bra. Jag övar ju mycket på avslappning och att använda andningen vid andra tillfällen. I går t.ex. hade bebisen ett extremt jympapass inne i magen och jag hade så sjukt ont på kvällen, men då övade jag på att andas rätt när bebisen körde runt som värst och att hantera smärtan utan att rynka ihop ansiktet eller att spänna mig. Då kändes det faktiskt lättare att hantera smärtan.

Som sagt, jag är väldigt tacksam över boken och framför allt dvd:n när det gäller andningstipsen och massagen, men jag måste nog tänka bort en del av vad jag har läst också. Nog för att det är bra att vara förberedd, men jag vill inte känna att jag måste ”plugga” och klara värsta tentan innan jag är redo för att föda barn. Det är ju trots allt rätt många kvinnor som har fött barn innan mig, och jag tror inte att alla har läst den här boken. De olika andningarna tar jag till mitt hjärta, men resten får nog förpassas till periferin. Dvd:n ska vi däremot öva flitigt på nu framöver.

Det är inte meningen att låta så negativ över boken för den har hjälpt mig och lugnat mig mycket och jag vill rekommendera den, och särskilt dvd:n, vidare. Förutom själva profylaxandningen gillade jag att man ska sätta upp målbilder, både inför själva förlossningen men även för tiden efteråt när man kommer hem med bebisen. Det är något som passar T och mig perfekt och vi har pratat målbilder här hemma för fulla muggar. Nu ska vi fokusera på andningsteknikerna, våra målbilder och avslappning. BF börjar ju närma sig med stormsteg. Om bara några dagar är det 8 veckor kvar till BF. Spännande…

Bedragen av Katerina Janouch

Det här är första delen i serien om barnmorskan Cecilia Lund. Tidigare i år läste jag Hittebarnet, som var tredje delen, men när jag läste den visste jag inte att det var en serie. Då jag tyckte väldigt mycket om den boken ville jag läsa även de två första böckerna i serien.

Som sagt, det här är första delen om barnmorskan Cecilia Lund och hennes familj. Hon lever tillsammans med sin man John och deras fyra barn William, Marcus, Sofia och Greta. Vi får följa deras vardagsliv såväl som hennes upplevelser på jobbet. Andra viktiga karaktärer i boken är också hennes mamma Christina och mormor Sonja. Hennes systrar Maria och Susanne är också med på ett hörn.

Precis som i trean ligger fokus på relationer människor emellan. Inte alltid lätta sådana. Cecilia och hennes man har varit gifta i 13 år och äktenskapet känns lite ”tråkigt” och nästan utdöende nu. Närheten dem emellan är svår att få till och Cecilia känner sig ofta bara trött. När John åker iväg på en jobbresa till USA känner hon att det t.o.m. är lite skönt att få vara ensam ett tag. Men under hans resa börjar hon få konstiga vibbar om vad han egentligen håller på med där borta. När hon frågar honom rätt ut om han bedrar henne tycker hon att hans svar visar på att han faktiskt gör det. Och när han kommer hem får hon sina farhågor bekräftade. Inte nog med att hon blir bedragen, en person från det förflutna dyker upp och ställer till det ännu mer för dem.

Precis som med Hittebarnet är det här en riktig sträckläsarbok. Jag sträckläste den i går kväll eftersom det bara inte gick att lägga den ifrån sig. Man tycker så mycket om karaktärerna i boken att man vill veta på en gång hur det ska gå för dem. Lite extra intressant för min egen del är det också att läsa om Cecilia Lunds upplevelser som barnmorska. Eftersom jag snart är där själv tycker jag att det är superintressant att få läsa om den miljön, även om det inte alltid är lätta och trevliga födslar som beskrivs.

Av någon anledning har Katerina Janouchs böcker aldrig lockat mig tidigare när jag läst om dem, hur lovordade de än blivit. Det var inte förrän jag började läsa hennes faktaböcker som även intresset för de skönlitterära böckerna infann sig. Vilken tur att jag gav dem en chans för de är ju en riktig guldgruva av läsning! Nu ska jag även införskaffa andra delen i serien och njutläsa. Ett bra tips så här i julklappstider är alltså att köpa den här serien och ge bort till någon. Själv önskar jag mig alltså andra delen Systerskap. Nu vet du det T!

Råsmart familj

I går köpte jag hem senaste numret av tidningen Mama och hittade då en artikel om en bok som kommer ut i januari: Råsmart familj av Ulrika Hoffer. Den verkar vara lite i stil med Kärnfrisk familj, och i så fall bådar det gott! Här kan du läsa mer om boken och även läsa utdrag ur boken.

Så här skriver hon bl.a: Låt mig säga det på en gång: Att något är vanligt är inte detsamma som att det är normalt. Det är inte normalt för vare sig små barn eller vuxna att ha förkylningar som avlöser varandra hela vinterhalvåret. Men det är tyvärr vanligt och ungefär vad man kan förvänta sig av en ensidig och färgfattig kost, mycket stillasittande och dåliga sömnvanor.

Samt: Att ta ansvar för hälsan är ett fritt val som vi gör att för att det ger oss bättre livskvalitet här och nu.

Så bra skrivet att jag bara bugar och bockar. Den här boken måste jag läsa! I Mama fanns också några recept som var spännande och måste testas. I januari kommer alltså boken.

Uppdatering: Och hon bloggar här.