Författararkiv: *Malin*

Flickan som vävde sidenmattor av Anita Amirrezvani

Publicerad den av
2

Min ena bokklubb tipsade om den här boken på ett stort uppslag. Eftersom det är en historisk roman, vilka jag brukar älska, blev jag intresserad. Men i stället för att köpa den valde jag att låna den på bibblan. Jag håller mitt löfte om att inte köpa så mycket böcker rätt så bra tycker jag. I år har jag varit flitig biblioteksbesökare.

Boken handlar om en namnlös karaktär, vilket jag inte ens tänker på förrän författaren påpekar det i slutet av boken. Det handlar om en 14-årig flicka i 1620-talets Persien. Hennes far dör plötsligt och hon och hennes mor tvingas flytta till staden Esfahan och bo hos faderns bror. Där får de finna sig i att jobba som tjänare, men de har inget val eftersom de inte har några pengar. Farbrodern är en mycket framgångsrik mattillverkare, en konst som även flickan var känd för i sin hemby. Hon får lära sig mer om denna konst av sin farbror som tar sig an henne trots att hon är flicka. Hade hon varit pojke hade hon kunnat ha detta som yrke men nu får det i stället bli hennes bisyssla när hushållets sysslor är färdiga för dagen.

Hela boken igenom får vi följa hennes och moderns kamp för överlevnad. Att gå från att ha ett eget hem till att bli tjänare i ett hem och tvingas avstå från sin egen vilja. Allt de gör måste göras för att de ska överleva. De har inga egna pengar och tvingas att göra allt släktingarna vill för att få bo kvar hos dem. Flickan som är en fri och lite upprorisk själ har svårt att lägga band på sig och vill helst av allt tillbringa all tid med att göra egna mattor.

Det är en intressant bok och det märks att författaren har gjort mycket research inför boken. Hon tillbringade 9 år inför den här boken med att ta reda på allt om mattillverkning och om den tid som boken utspelas i. Trots att den är välgjord och välskriven blir det ändå bara sådär. Jag fångas aldrig riktigt in i boken och kommer på mig att själv att vänta på att något ska hända. Det känns alldeles för händelselöst. Handlingen blir för platt och intetsägande. Det är en vacker värld som målas upp och all historia man får uppleva genom boken är underbar. Matlagningen är en konst i sig. Men ändå. Nja, blir bara betyget. Det är en ok bok, men inte mer.

En shopaholics bekännelser av Sophie Kinsella

Publicerad den av
Svara

Jag fortsätter min lightläsning eftersom det är det enda jag orkar med just nu. Spanskastudierna är rätt mastiga just nu så när jag väl har tid och ork att läsa måste det vara lättsmält och inte kräva någon större hjärnaktivitet. Bara njutande utan att behöva anstränga sig för mycket, så ser beskrivningen av min läsning ut nu.

En shopaholics bekännelser är verkligen en sådan bok. För att sammanfatta den väldigt kort handlar det om en tjej som inte kan hantera sitt shoppande. Hon shoppar och shoppar och undviker att öppna sina räkningar och sin bankman som utan framgång försöker få tag på henne.

Den är oerhört lättläst och lika lättsmält. Man tar sig igenom den utan att behöva tänka alls. Först efter ca 300 sidor börjar boken bli lite intressant, men då är det bara ett fåtal sidor kvar. Själv sitter jag nästan och har ont i magen inför tanken att det finns människor som kan bete sig som huvudpersonen. Hon känns som en tonåring i en vuxen människas kropp. Kan man verkligen ha så extremt dålig koll på pengar som hon har?
Det är ingen bok som jag rekommenderar vidare. Det finns liksom inget alls att hämta där. Njutningen är lika med noll. En del andra recensioner som jag har läst om boken säger att den är hysteriskt rolig, att man inte kan sluta skratta när man läser den och att den inte går att släppa ifrån sig. Jag fattar ingenting. Vad är det som är roligt i den här boken? Är det jag som är för trött för att inse storheten i den här boken? Nä, för min del blir det nog inga fler böcker i den här serien.

Film A-Ö

Publicerad den av
2

Återigen dags för filmresan. Det går fort mellan varven nu. Nu är det dags för mig att välja en film för bokstaven W. Jag vet vilken film Peppe skulle välja, men jag tänker välja en av mina absoluta favoritfilmer med två av mina favvoskådisar – Jennifer Lopez (som är min husgud) och Matthew McConaughey. Och filmen är the Wedding planner! Jag har sett den hur många gånger som helst och blir fortfarande helt lycklig när jag ser den. Om jag känner mig lite nere kan jag sätta igång den och så vips är allting på topp igen. Jag såg den senast i söndags då jag var ensam hemma och det var absolut nada på tv. It saved my day!

Nu blir det spännande för nu är det Peppes tur att välja en film på bokstaven X…

Film A-Ö

Publicerad den av
2

Jag fick klagomål från Peppe att jag återigen dröjde med mitt bidrag till vår filmresa. Jag sa att jag redan hade valt film men bara inte orkat lägga ut den här. Då tänkte han minsann fuska och be mig avslöja den! Ha! Sånt fusk går jag inte på. Här avslöjas inget förrän det kommer på bloggen.

Först tyckte jag att bokstaven U var en hopplöst svår bokstav, men sen fick jag en aha-moment. Så självklart egentligen – Unbreakable med Bruce Willis och Samuel L Jackson. Riktigt, riktigt bra film.

Din tur igen Peppe! Bokstaven V den här gången. Och jag tänker på skräcködlor och Diana när jag tänker på V…

Nollan av Beth Goobie

Publicerad den av
1

Det var en väldig skillnad att läsa den här boken mot den förra. Förra boken var en tjock pocket med minitext. Den här är raka motsatsen. Det är en lättläst bok för ungdomar och texten är enorm. Min make blev helt chockad när han kikade över axeln under min läsning. Är det blindskrift eller, undrade han. Stora bokstäver har den i alla fall, för att underlätta läsningen och den är på ca 100 sidor. Att en så kort bok kan rymma så mycket handling är riktigt fascinerande.

Nollan är en tonårig tjej som blir misshandlad av sin egen pappa, medan mamman tyst ser på. Utåt sett är de den perfekta familjen. Pappan är en respekterad mäklare som folk ser upp till. Men han slår aldrig så någon ser hennes blåmärken och när någon trots hans försiktighet blir misstänksam slår han henne bara ännu mer. För honom är hon en nolla och hon tror till slut på honom. Hon är en riktig nolla.

Det är så vidrig läsning det här. Det är svårt att stå emot grymheten i boken. Det är mycket handling i boken och det är en perfekt bok för ungdomar som tycker att läsning är jobbigt. Det händer något hela tiden i boken och den är svår att släppa ifrån sig. Jag ska rekommendera den till de av mina elever som jag vet tycker läsning är segt och ointressant. Det här är nog en bok som kommer att intressera dem. Och läs den ni andra också för det är nyttig läsning. Det är hemskt att tänka sig att det finns barn och ungdomar som faktiskt har det så här hemma.

Helt övergiven av Penny Vincenzi

Publicerad den av
4

Jag har aldrig läst något innan av den här författaren, men jag blev rekommenderad att göra det av en kollega. Penny Vincenzi skriver tydligen riktigt bra feel good-romaner, välskrivna och sköna att läsa. Efter min skräckupplevelse är det precis sådana böcker jag behöver för att få ur hemskheten ur systemet.

Tre tonåriga tjejer: Martha, Jocasta och Clio ska bege sig ut på sitt livs äventyr: ut och resa i världen. De har aldrig träffats innan men blir vänner på flyget till Thailand. Ett år senare kommer en av dem tillbaka ensam, höggravid. Hon föder sitt barn på flygplatsen i en städskrubb och lämnar flickan där. Kate, som barnet döps till senare, adopteras och växer upp i en underbar familj men hennes tankar i tonåren blir allt starkare för att hitta sin biologiska mamma. Vem av de tre: Martha, Jocasta och Clio är hennes mamma?

Boken är en riktig tegelsten, men den känns ändå väldigt lättläst. Det är precis som min kollega sa: välskrivet och spännande. Självklart vill man veta vem som är mamman. Det är lite segt i början och jag har lite problem med att hålla isär vem som är vem, men när man väl benat ut karaktärerna flyter det på. Det är en perfekt feel good-bok som är precis det den utlovar. En mysig läsupplevelse som dessutom får mig som läsare att försöka pussla ihop bitarna på egen hand. Det kommer små ledtrådar då och då för att hinta om vem som är mamman, tillbakablickar om vad som egentligen hände i Thailand. Det är spännande hela vägen till slutet.

Det kommer att bli fler böcker av Penny Vincenzi för min del. Jag ser fram emot att ligga i en solstol och läsa något av henne i sommar, fast kanske på engelska nästa gång. Det här är riktigt skön sommarläsning.

Anna, min älskade av Magnus Utvik

Publicerad den av
6

Magnus Utvik är uppvuxen i Värnamo och att lyssna på hans röst när han läser sin egen berättelse blir lite som att lyssna på en kompis som berättar en berättelse. Hans värnamo-uttal känns som hemma för mig. Jag är ingen van ljudbokslyssnare och det här är faktiskt bara andra ljudboken någonsin som jag har lyssnat på. Ljudböcker har tidigare alltid fått mig att somna, men jag har bestämt mig för att ge dem en chans det här året.

Boken är delvis självbiografisk och handlar om 29-åriga Anna som drabbas av cancer i livmodern och hennes sambo Marcus. Tillsammans slåss de mot denna vidriga sjukdom som först och främst hotar att ta livet av Anna, men som också kommer att göra att de aldrig kan få biologiska barn. En vacker sommar tillbringar de den mesta tiden till undersökningar, operation, prat och tankar kring sjukdomen.

Trots att ämnet är så oerhört tungt blir boken aldrig tung och jobbig. Magnus Utvik lyckas balansera väl mellan att berätta om denna tragedi samtidigt som han också pekar på ljuset i tunneln och hur de tillsammans lyckas ta sig igenom detta. Det är också intressant att få bådas versioner av upplevelsen. Anna, som är den som drabbas och Marcus som drabbas indirekt och försöker vara stark och göra ”rätt” saker för att hjälpa. Men vad är egentligen rätt? Det är svårt att sörja själv samtidigt som man ska vara stark inför sin partner.

För min del blir upplevelsen av boken delvis större tack vare att det är en ljudbok. Eftersom författaren själv läser känns det lite som att lyssna när det händer just nu. Det blir verkligen en stark upplevelse. Det är en bok som får en att tänka till och stanna upp en stund och som får en att inse vad som är viktigt i livet. Jag kan varmt rekommendera att läsa/lyssna på den här boken. Den ger perspektiv på livet.

Bokklubb

Publicerad den av
Svara

I går ringde en av mina bästa vänner och frågade om jag ville vara med i en bokklubb. Och ja, självklart var mitt svar ja! Jag har alltid velat vara med i en bokklubb. Läsa och diskutera böcker med andra – det kan väl knappast bli bättre?

Första boken skulle ev. bli Bitterfittan, som jag läste tidigare i år. Jag tänker inte läsa den igen, det räckte bra med den enda gången. Hur som helst ska det bli mycket spännande att höra vad de andra tycker om boken, om de blir lika deppiga av den som jag blev. De kanske älskar den och då kan vi ju få riktigt intressanta diskussioner. Nu ska den inte vara utläst förrän juni. De läser sakta, berättade min kompis. Det ska i alla fall bli superduperkul att få vara med i en bokklubb. Jag har redan börjat fundera på vilken bok jag skulle vilja när det blir min tur, men det är kanske långt tills dess. Det ska ju helst vara en bok som man kan diskutera också, som ger utrymme till olika tankar och versioner. Hmm… Det blir till att fundera lite på det.

Film A-Ö

Publicerad den av
2

Filmresan fortsätter, denna gång med bokstaven S. Peppe klagade på att jag dröjde så men jag har funderat och funderat och så funderat lite till. Till slut kom jag på det. Och jag skäms lite att det inte kom upp direkt för filmen jag har valt var min absoluta favoritfilm under flera år. Jag har sett den sjuttielva gånger, minst, men nu var det säkert över 10 år sen jag såg den sist. När jag satt och letade klipp på youtube försvann jag in i den och nu måste jag få tag på den och se den igen. Förmodligen kommer jag inte tycka att den är lika bra längre, men jag kan fortfarande komma ihåg de starka känslor jag hade för den förr. Jag undrar varför just den här filmen väckte såna känslor? Kanske något slags längtan efter att bli vuxen?

Filmen är från 1992 och heter Singles, med Matt Dillon, Bridget Fonda, Kyra Sedgwick, Campbell Scott m fl i rollerna. Någon mer än jag som kommer ihåg den?

Nu är det Peppes tur igen! Bokstaven T den här gången.

Bokcirkelns bekännelser av Elisabeth Noble

Publicerad den av
Svara

Ok, efter förra boken var det chick-litt som gällde. Snälla, lättsmälta, mystrevliga böcker som inte kunde förknippas med något som helst kräkframkallande. Valet fäll på Bokcirkelns bekännelser och det visade sig vara perfekt efterläsning.

Boken handlar om fem kvinnor i olika åldrar som bildar en bokcirkel. En del känner inte varandra sen innan, men under årets gång kommer deras liv att vävas samman genom diverse omständigheter. Susan, Polly, Clare, Harriet och Nicole tillhör alla denna bokcirkel. Alla turas om att välja böcker som de ska läsa och de upptäcker att många av böckerna ofta säger något om deras egna liv. Deras träffar blir en chans att få ventilera sina tankar och få råd och stöd av de andra.

Förutom böcker och en del diskussioner av böckerna de läser får man följa alla kvinnorna i deras liv med både med- och motgångar. Den första delen av boken tyckte jag kändes lite rörig och det tog tid innan jag kunde hålla isär vem som var vem. Efter ca 100 sidor kom flytet och boken blev klart bättre. Den blev tom intressant och det hade jag faktiskt inte väntat mig. Den var faktiskt bättre än vad jag hade trott. Det var riktigt trevlig läsning och riktig feel-good-känsla. Och det var precis vad jag behövde. Det var ingen större litterär upplevelse och gillar man inte chick-litt så gillar man inte den här heller. Men ibland är det skönt att läsa sådana här böcker. Avkopplande och lite stillsamt, som en liten spaupplevelse light kanske.

Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist

Publicerad den av
5

För några veckor sedan lånade jag hem Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist. Jag har tänkt läsa boken i flera år men det har inte blivit av. Efter att ha blivit påmind om boken på någon blogg lånade jag hem den för att äntligen ta tag i läsningen. Det gick dock inte så bra. Från första början slogs jag nästan omkull av äckligheten i boken. Beskrivningarna är så närgående och så äckligt vidriga att jag nästan fick kräkkänslor. Det gick inte att läsa boken i samband med måltider, varken före eller efter, vilket begränsade läsmöjligheterna. Inte heller kunde jag ha boken liggande framme med framsidan uppåt eftersom jag mådde illa bara av åsynen av den. När reservationen på Låt den rätta komma in meddelades från bibblan för någon veckan sedan valde jag att att börja läsa den i stället, vila sinnena lite.

Jag vet inte om min bild av författaren hade färgats för mycket av läsningen av Hanteringen av odöda, men samma fenomen uppstod även i den här läsningen. Det känns som om John Ajvide Lindqvist gillar att frossa i äckligheter, vidriga detaljer och slasheffekter som skulle passa in i vilken dålig skräckfilm som helst. Vissa saker påminde mig faktiskt om någon äcklig slash-skräckfilm som alla rådiggade när vi gick på gymnasiet. Namnet på filmen har jag lyckats förtränga, men en del scener är fastetsade i minnet, tyvärr.

Boken handlar om tolvårige Oskar som mobbas i skolan och som drömmer om att hämnas sina plågoandar. En dag blir han vän med sin grannflicka Eli, som bara kommer ut på kvällarna och som Oskar inte vet något om egentligen. I samma veva mördas en pojke i närheten, på ett mycket speciellt sätt. Oskars mamma varnar honom för att fortsätta gå ut på kvällarna men vänskapen med Eli drar honom ut. Men något är väldigt annorlunda med Eli. Hon är inte som andra. Hon är väldigt speciell.

Det här är alltså en vampyrbok. Ett tema som tilltalar mig egentligen, men som kanske blev lite väl mycket i den här boken. Nog för att böcker om vampyrer inte kan vara trevliga sagoberättelser, men det här var alldeles för magstarkt för min del. Storyn är bra och boken är inte dålig, men hälften hade varit nog. Jag mår fortfarande illa efter läsningen av den här boken ska jag erkänna. Och Hanteringen av odöda kommer att lämnas tillbaka halvläst. Jag fixar det inte. Jag kanske är extremt överkänslig för alla andra verkar ju älska den här boken. Men nu känner jag ett behov av att jag läsa en massa chick-litt för att skölja ur systemet lite och för att kunna äta mat utan att tänka på boken och få kräkreflexer.

Till råga på allt kommer filmatiseringen av boken ut på bio snart. Enligt förlaget kommer den nu i april och på andra ställen står det oktober. I vilket fall som helst ska jag inte se den! Usch.

ABC av Ida Jessen

Publicerad den av
4

Det här är en av de böcker som jag fick av Kabusaböcker. Boken beskrivs som en psykologisk thriller.

Boken handlar om 40-årige Joachim som lever ett väldigt välordnat ungkarlsliv. Han har ett bra jobb, en fin lägenhet med en massa designermöbler och nära vänner. Men han kan ändå inte låta bli att tänka att han saknar något, eller rättare sagt, någon. På en fest möter han den mycket speciella Susan och de inleder så småningom ett förhållande. Han hinner inte fundera så mycket på hur olika de egentligen är förrän hon blir gravid och deras förhållande blir en självklarhet. Men då kommer den verkliga Susan fram. Hon är manipulativ, krävande och omöjlig att resonera med. Joachim är den snälla, trygga mannen som gör allt för att hon ska må bra, men vad han är gör vänder hon det emot honom. Hon vänder tom barnen emot honom och bryter långsamt ner honom bit för bit tills han förlorar tron på vem han är och har varit.
Det är oerhört jobbig läsning det här. Man vill nästan hoppa in i boken och försvara Joachim och hjälpa honom ur situationen, rädda honom från Susan. Problemet är att jag inte riktigt ens förstår hur de blev ihop. När de först träffades var det hon som tog initiativet och han hade inte ens lagt märke till henne. När de träffas nästa gång är hon sur och tvär och vill inte ens prata. Var och när blir han kär? Första gången han är hemma hos henne blir han illa behandlad av hennes dotter, som hon alldeles tydligt har ett väldigt konstigt förhållande till. Varför går han inte där? Jag förstår att han stannar på grund av det kommande barnet eftersom han vill ta sitt ansvar som pappa och gläds åt barnet. Jag förstår att han också stannar efter barnets födsel för att verkligen försöka lappa ihop förhållandet. Men jag kan inte låta bli att störa mig på att jag inte förstår hur det hela ens började. Det blir inte riktigt trovärdigt.
Om man bortser från min fundering över hur allt började, är det en spännande bok. Det är svårt att sluta läsa. Man vill veta hur det går för stackars Joachim och barnen. Det är intressant att läsa en bok som skildrar mannen som den utsatta och kvinnan som den med makten.
För att sammanfatta är det en helt ok bok. Den är spännande och intressant, men det är inte en toppbok. Lite lagom så där.

Mossvikenfruar – Chansen av Emma Hamberg

Publicerad den av
8

Jag blir lite lätt illamående av boken redan de första sidorna. Det språk som är så typiskt för Emma Hamberg och som är en del av behållningen i Linas kvällsbok, blir bara jobbigt och skrikigt här och jag orkar nästan inte läsa vidare. Det passar inte in i en vuxenroman. Som tur är lägger sig detta efter ett tag och läsningen går lättare framåt.

Boken handlar om 29-åriga Anki som framkallar en filmrulle från sin mans ficka som visar sig föreställa honom i färd med att vara otrogen. Tillsammans på bilderna är även kompisen Lindas man, också han otrogen. De ställer sina män mot väggen och sedan drar Linda med sig dem båda till Stockholm. Linda verkar nästan lättad över separationen och är ute och festar och skapar sig ganska omgående ett helt nytt liv i Stockholm. Anki däremot sitter mest hemma och deppar och mår dåligt och undrar om hon har gjort rätt som bara stack. Inget blir bättre av att det dessutom visar sig att hon är gravid. Ska hon gå tillbaka till sitt gamla liv eller ska hon gå vidare?

Det här är en perfekt strandbok. Man läser den utan att behöva tänka så mycket och sedan kan man lämna kvar den på stranden när man går hem. Den lämnar inga större spår efter sig. Dessutom blir jag bara arg på slutet där man får precis allt serverat, hur det ser ut flera år framöver. Jag gillar inte det. Jag vill gärna ha någon liten olöst tråd hängandes kvar i luften så man får gissa lite själv.

Boken är ok, inte mer. Den är lättläst och lättsmält. Jag gillar inte slutet alls och innehållet i övrigt känns lite konstigt. Jag förstår inte riktigt karaktärernas val eller beteende. De ska ju ändå föreställa vuxna människor. Jag ska inte avslöja innehållet om det är någon som tänkt läsa den, men Ankis sista val och episoden i lastbilen blir lite mycket. Hur tänker människan egentligen? Det enda som är intressant i den här boken är faktiskt de stereotypa generationsskildringarna. Hur hennes föräldrar är och agerar. Det är på pricken beskrivet.
Men nä, det är ingen bok som jag vill rekommendera vidare. Jag hade förväntat mig mer och det blev en besvikelse.

Film A-Ö

Publicerad den av
Svara

Ojdå, Peppe var visst snabb den här gången. Kan bero på att jag dröjde så länge med bokstaven O att han redan funderat flera veckor på bokstaven P. Han valde Pretty Woman där förresten, mkt bra val! Nu gick alltså turen vidare till mig igen och bokstaven Q. Jag tänkte vara lite småbusig och faktiskt ta en film som heter The först. The är ju faktiskt inte ett ord egentligen.

Filmen jag har valt är The Queen. En helt otroligt bra film med Helen Mirren i huvudrollen. Om ni inte har sett den så kan jag rekommendera att ni gör det omedelbums. Den är bra, bra, bra!

Your turn Peppe! Bokstaven R den här gången.

Annorlunda bokstöd

Publicerad den av
4

Bokstöd kan vara så oerhört tråkiga och fula, men det finns också en hel del roliga, galna och annorlunda bokstöd. Här kommer en liten samling, alla från Wrapables. Visst är de coola? Min favorit är alfabetsstödet. Det är lagom roligt samtidigt som det är klassiskt. Fler tips på roliga bokstöd kommer framöver.