
Vilken härlig och mysig bok. 🥰Jag förstår att den är nominerad till Årets bok för jag kunde inte sluta läsa. Däremot ville jag nästan hoppa över de sista 100 sidorna för att komma till slutet och få veta hur det skulle gå. Jag var så himla nyfiken, men jag lyckades hia mig och läsa alla sidor i rätt ordning. 😊
Boken berättas ur både Malins och Eriks perspektiv. Malin känner sig inte längre lycklig i sitt äktenskap på gården med sin man Anders. Sedan de sålde korna är hon hemmafru och hon packar Anders matlåda, serverar fika och mat när han kommer hem. Hon saknar korna, hon saknar att hennes man aldrig tar i henne längre och hon saknar en meningsfull vardag. En dag skriver hon ner alla sina tankar, men hon råkar glömma pappret i en biblioteksbok. När Erik lånar boken på bokbussen bestämmer han sig för att svara och det blir inledningen till en brevväxling där de gömmer breven på bokbussen. Erik är skild och hyr en stuga i närheten. Han drömmer om att finna kärleken samtidigt som han känner dåligt samvete över skilsmässan . Till början är de anonyma, men efterhand som de avslöjar sina innersta tankar och längtan börjar även känslor av förälskelse komma. Kan man verkligen bli kär i någon man aldrig träffat?
Det är en så varm och innerlig berättelse om längtan, kärlek och vad vi förväntar oss av livet. Jag tycker väldigt mycket om att man får följa bådas perspektiv. Och det där med att de diskuterar olika sorters ljus – så himla fint. Februariljus, den blå gryningen, månljus. Jag fick också lite Gilmore Girls-känsla när Malin kan känna av snö redan innan den ens kommer.
Det här är en bok jag varmt rekommenderar vidare och jag vill också läsa mer av Eli Åhman Owetz.




















