Bokkalendern 2011, lucka 3

Vilken? Pride and Prejudice (Stolthet och fördom) av Jane Austen

Varför? Det här är kärleksromanen nummer ett. Ett absolut måste att läsa och bli hänförande kär i Mr. Darcy. Baler, vackra klänningar, svärmerier, frierier, en smått hysterisk mamma, en gentleman, handskrivna brev. Åh, den här romanen har allt!

Vem? Ett måste för alla boknördar! Bokälskare, romantiker. Alla! Och se också BBC-versionen av filmatiseringen så att ni får njuta av Colin Firth i rollen som Mr. Darcy. Den är dessutom flera timmar lång så det blir en lång, härlig stund i tv-soffan med massa romantik och vackra miljöer.

Bokkalendern 2011, lucka 2

Vilken? Message in a Bottle (Kärleksbrev) av Nicholas Sparks.

Varför? Alla Nicholas Sparks böcker handlar om kärlek. Många av dem har dessutom filmatiserats, så även denna med Kevin Costner och Robin Wright Penn i huvudrollerna. I den här boken möter vi journalisten Theresa som hittar en flaskpost innehållandes ett kärleksbrev skrivet av en man till sin döda fru. Theresa blir nyfiken på det vackra brevet och anar dessutom en story och bestämmer sig därför för att leta reda på mannen och få svar på sin frågor.

Vem? Det här är perfekt feel good-läsning. Man vet vad man får när man läser en bok av Nicholas Sparks, och det är definitivt en massa kärlek i hans böcker. Gillar man böcker med kärlek, känslor och ofta en hel massa American beach – då är det här ett bra val. Och ett tips är att även se filmen – stor snyftvarning!

Bokkalendern 2011, lucka 1

Vilken? Knacka på av Anna-Clara Tidholm

Varför? Det är en helt underbar bok för de allra minsta barnen. Boken går ut på att man möts av bilder av dörrar i olika färger som man ska knacka på. Man kan börja med att knacka på dörren själv, men barnet lär sig snart att knacka själv och få veta vad som gömmer sig bakom dörrarna.

Vem? En perfekt första bok för barnet, en fin present till nyblivna föräldrar kanske? Ett måste för alla barn 0-3 år.

Växa och upptäcka världen av Hetty van de Rijt och Frans X Plooij

Jag blev tipsad om den här boken när jag var gravid och det tackar jag för! Den har varit helt ovärderlig som stöd och hjälp under de här första månaderna som förälder.

I boken presenteras de 7 utvecklingssprång som alla barn går igenom under sitt första år. Forskning har visat på dessa steg och när de infaller. Dessa språng medför att barnet tar sig in i en helt ny upplevelsevärld, vilket kan vara skrämmande och därmed göra barnet oroligt. För oss föräldrar kan det visa sig genom att barnet bara över en natt blir gnälligt, oroligt, otröstligt, klängigt eller liknande. Man står helt frågande – vad är det som händer? Vad gör vi för fel? Det som funkade i går funkar helt plötsligt inte alls.

Jag har läst och tagit till mig vad som händer under de olika faserna, fått många aha-upplevelser, råd och stöd. Förutom förklaringar av vad de olika sprången innebär för både barn och föräldrar, finns det också tips på olika lekar som man kan göra i samband med sprången. Jag hittade en massa bra tips och det var hur kul som helst att testa på Mini och se hur hon reagerade. En lek som kanske inte hade funkat alls bara några dagar tidigare var helt plötsligt jätterolig. Och flera gånger när man undrade hur hon kunde vara så totalt annorlunda över en natt, kunde jag ta boken till hjälp och förstå bättre vad hon gick igenom.

Den bästa förklaringen på hur de här olika sprången påverkar barnet är nog den här: Tänk dig att du en morgon vaknar upp och befinner dig på en helt främmande planet. Du känner inte igen något på planeten och du förstår dig inte på den här nya, främmande omgivningen. Den enda trygghet du har är att dina föräldrar finns där hos dig. Skulle inte du också bli rädd och klamra dig fast vid dem och inte vilja släppa dem ur sikte?

Tyvärr finns inte den här boken längre att köpa. Jag mailade förlaget och fick svaret att den utgått. Synd, riktigt synd. Det hade varit en perfekt present till nyblivna föräldrar. Som tur är finns den i alla fall att låna på bibblan. Jag har lånat och lånat om den flera gånger de senaste månaderna…

Läser och blir arg

Jag är mitt uppe i läsningen av Döden i grytan och precis som jag trodde blir jag arg av det jag läser. Hur korkat får systemet bli egentligen? Hur har det blivit så att processad och inplastad mat som är full av tillsatser är mer ok för myndigheterna än riktiga råvaror? Det är så konstigt att jag blir helt matt av läsningen. Det blir lite smått konstigt när man anser att barn på förskolor inte får vistas i köket eftersom det innebär en hälsofara. Eller att han som sålde potatismos gjort på potatis och inte pulver, måste ha en jädrans massa tillstånd och specialutrustning eftersom riktiga potatisar kräver ett väldigt speciellt hanterande. Eller att Frälsningsarmén inte fick sälja sin hembakade bullar och smörgåsar eftersom de saknade speciellt tillstånd. Listan kan göras lång.

Det är intressant läsning, även om jag inte vet om jag ska skratta eller gråta åt de fakta som presenteras. Systemet är så konstigt och invecklat. Det är precis som underrubriken säger: om vår rädsla för riktig mat. Hur blev riktig mat farlig medan tillsatser och look-alike-mat ofarlig?

Som sagt, jag är fortfarande mitt uppe i läsningen så jag hinner nog bli ännu argare.

 

Här ligger och jag blöder av Jenny Jägerfeld

Det börjar lika blodigt som titeln antyder. Maja sågar av sig sin tumme under en lektion, och svimmar rakt ner i sin egen blodpöl. Där börjar berättelsen och sedan får vi följa Maja i hennes liv. Hon bor med sin pappa i Stockholm och varannan helg åker hon till sin mamma i Norrköping. Så gör hon även helgen efter tumincidenten, men till sin stora förvåning kommer inte hennes mamma och möter henne på stationen. Hon är inte heller hemma och kommer inte ens hem under helgen. Maja blir så klart orolig, särskilt som hennes mamma är ordningen själv. Men var är hon?

Samtidigt som vi får följa Maja i hennes vardag nystas även tidigare händelser upp. Vi får veta att hennes och mammans relation är något ansträngd och att det är något som Maja sörjer i det tysta. Det är inget hon vill skylta med för någon, men hon tillbringar en stor del med att fundera över varför det är som det är.

Det är stark och gripande läsning. Jag gick flera dagar efteråt och funderade över hela storyn och personerna i den. Det är då man vet att man har läst en bra bok – när den fortsätter att leva sitt eget liv.

Jag kan verkligen rekommendera den här boken, till både ungdomar och vuxna. Det kan vara lite jobbigt med de detaljerade beskrivningarna av olyckan och senare skadan, men det är värt att ta sig förbi de avsnitten och in i själva storyn. Jag fick faktiskt skumma lite just de delarna, och sedan kom belöningen i form av en varm och mänsklig story som levde kvar även när boken var utläst.

Marley och jag – filmen

Jodå, jag satte mig framför tv:n för att se filmen i går. Det tog bara några minuter in i filmen för att minnet skulle vakna till liv och jag började komma ihåg den. För jag hade ju sett den innan, det kom jag i alla fall ihåg, men vad jag tyckte om den fanns inte kvar i minnet.

Så här i efterhand tycker jag (så klart…) att boken är oändligt mycket bättre. Filmen är lite småcharmig och mysig och visst grät jag en skvätt, men boken har ett helt annat fokus. I filmen känns det inte riktigt som Marley och hans egenheter kommer fram. Det känns mer som om fokus ligger på familjen och att han är lite av en bidetalj. I boken är det han som är i fokus och man förstår mycket mer varför han kallas ”världens värsta hund”. I filmen framstår han som rätt odräglig, men i boken – ojojoj…

Såg du filmen i går och gillade den kommer du att gilla boken ännu mer. Läs den!

Guldet från växterna av Finn Andersen

Jag har fått lite dille på vegetabiliska oljor. Det började med att jag köpte Arganolja (som ingår i Moroccan Oil som Maria Montazami alltid lovordar) och använde det som nattkräm. Det bästa jag någonsin använt! Huden blev sidenmjuk och fick sådan härlig lyster. Sedan köpte jag Jojobaolja och hade i håret för att göra det mjukt. Och så har vi kokosolja som badolja till Mini – hennes hud är så otroligt len och mjuk efter badet. Jag testade att göra hårinpackning på mitt hår och blev imponerad över hur bra det funkade. Jag har det även på huden efter att jag har duschat och huden blir så otroligt mjuk och fin av det.

I den här boken kan man läsa hur oljor framställs och hur de är uppbyggda. Jag hade dålig koll på skillnaden med varmpressad och kallpressad olja, men nu har jag fått svar på det. Efter en mer allmän faktadel kommer en hel massa oljor i bokstavsordning med fakta om allt från ursprung till hur de kan användas. Det finns också en del recept om hur man kan blanda olika oljor för att de ska passa som t.ex. hudvård, massageolja, hårvård och liknande. Helt klart inspirerande til att testa en del av dem. Jag har ju bara testat att använda oljorna var för sig.

Det är å andra sidan inte bara jag som har fått dille på vegetabiliska oljor. Jag har läst på flera bloggar om hur de smörjer in hårbotten med Ricinolja flera gånger i veckan innan duschen för att få håret att växa fortare samt bli tjockare. Och bilderna visar att det faktiskt verkar funka. Riktigt bra t.o.m. På flera apotek har Ricinolja sålts slut eftersom förfrågan har varit så stor. Kanske något att testa?

Bok från Artaromaförlaget

Vi har redan sagt hej då av Daniel Åberg

Ibland faller man lite extra för en författares språk. Det kan vara vackert, välskrivet eller fängslande. Och så ibland är det bara sådär helt eget, författaren har ett alldeles eget språk som inte liknar något annat. Jag har inte läst något av Daniel Åberg tidigare, men i den här boken bara älskar jag hans sätt att skriva. Särskilt det där med att sluta mitt i ett ord, det fångar så totalt ögonblicket. Jag är helt såld på det.

Handlingen då? Jo, det handlar om Filip som inte har haft ett förhållande på evigheter, genom att skickligt ha undvikit det. Innerst inne vill han väl egentligen ha ett förhållande, men samtidigt är han noga med att spela spelet rätt – att tydliggöra vad han är ute efter, välja tjejer som redan har pojkvän o.s.v. Men så träffar han Iris och hon gör redan från början saker som gör att han hamnar lite off i sina egna spelregler. Till råga på allt berättar hon något som gör att han borde springa all världens väg, men i stället kommer han på sig själv med att tycka om henne. Men gamla vanor sitter hårt och han har svårt att våga satsa, våga bli sårad.

Bokens kapitel skildras inte kronologiskt utan handlingen hoppar lite fram och tillbaka. Det kan tyckas rörigt, men det funkar utan problem och blir snarare lite cliffhanger över det hela. Däremot lyckas jag tappa lite fokus strax efter hälften av boken. Jag börjar blanda ihop namnen lite och tappa kollen på vem som säger/gör vad. Men så mot slutet kommer jag in i det igen och så kommer det absoluta slutet och jag bara tappar hakan. Det är såååå bra! De sista tre sidorna var jag tvungen att läsa en gång till bara för att ta in det igen. Det är lysande! Jag bara älskar det!

Jag gillar den här boken. Jättemycket. Läs den!

Bok från Massolit förlag.

Femton snabba

I begynnelsen av den här bloggen gjorde jag en liten bokutmaning som jag kallade för malins 15 snabba. Jag har dammat av den för att se om svaren blir desamma så här fyra år senare.

pocket/inbunden – inbunden är ju på något sätt lyxigare i känslan, men pocket är så mycket enklare att hantera
tjock/tunn – fast, det är inte helt sant då jag inte gillar alltför mastiga tegelstenar
översatt/originalspråk – det är vad jag läser mest nu i alla fall, även om original egentligen är att föredra. Fast det handlar om ork för min del just nu.
svenskt/utländskt – jag får nog svara båda här eftersom jag läser alltmer svenska författare numera.
Lindgren/Lagerlöf – Lindgren eftersom det känns som en större bekantskap.
soffan/sängen  – oftast är soffan bästa läsplatsen, oavsett tid på dygnet.
kväll/dag – jag gillar att läsa precis innan läggdags, men numera passar jag även på att att ta några läspass under dagen när Mini sover.
deckare/kärlek – kärlek så klart!
fakta/fiktion – båda, eftersom jag lika gärna läser en skönlitterär bok som en faktabok om träning/kost eller barn.
lära/njuta läsning är ren njutning för mig, oavsett om det gäller fakta eller skönlitteratur.
framsida/baksida – jag kollar först in framsidan och om den inte lockar tar jag inte ens upp boken, men sedan är det ju ändå baksidan som avgör om innehållet verkar intressant eller inte.
låna/köpa – numera lånar jag nästan alla böcker på bibblan då jag har insett att böcker tar sådan plats och att jag har för många redan…
läsa/lyssna – jag tycker att de pratar för långsamt i ljudböcker och då tappar jag fokus och tankarna vandrar iväg till något annat.
manlig/kvinnlig – jag lvet inte varför, men jag ser vid varje sammanfattning av min läsning att det är flest kvinnliga författare.
en åt gången/flera på gång – även om jag egentligen föredrar sträckläsning blir det alltid att jag har flera böcker på gång samtidigt.

Det där var mina svar på femton snabba, och jag märker att några av svaren har ändrats sedan förra gången. Det kanske är tur det, att man ändrar sig lite med åren… 

Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 av Kristina Henkel och Marie Tomicic

Åh, den här boken är bara så himla bra! Jisses vad många nya tankar den skapar under läsningen. Den här borde alla föräldrar läsa och fundera över!

Den här boken vill få oss att tänka till om det här med flickor och pojkar – hur vi redan i tidig ålder skapar förutsättningar för dem att träda in i de olika facken. Det är så lätt hänt och vi gör det ofta helt omedvetet. Det handlar absolut inte om att man ska undvika att klä sin dotter i rosa klänning eller sin son i blå byxor. Även om vi redan där ju faktiskt gör ett val. Flickor ska vara fina – ha klänning eller kläder i ljusa kläder som de inte får smutsa ner. Pojkar ska vara tuffa – ha kläder i mörkare färger, som tål att busa och hoppa runt i. Leksaker för pojkar heter t.ex. actionfigurer, medan flickor leker med dockor. Redan i leksaksaffären markeras det med rosa kartonger att det är till för flickor och blå kartonger att det är till för pojkar. Och så säger en del att det är genetiskt, pojkar vill leka med bilar och traktorer och inte med dockor. Just det påståendet illustreras så bra i boken med en teckning av en stenåldersfamilj där sonen leker med en bil gjord av sten medan föräldrarna står och säger att det är genetiskt. Tänkvärt.

Det finns en massa saker man kan göra som föräldrar för sina barn, för att låta dem få ta del av en större vardag än att alltid bli satta i facken pojke och flicka. Boken ger väldigt konkreta exempel på vad man själv kan göra och även hur man kan prata med förskolan om man tycker att det är väldigt uppdelat där.

Jag som själv har jobbat massor med just genusperspektivet under mina år som lärare, kom på mig själv flera gånger med att attans, så där gör ju jag… Det är jättenyttig läsning, och jag tror att det här är en bok som jag måste läsa fler gånger för att uppdatera mig. För jag vill att Mini ska kunna leka med alla, oavsett kön, att hon ska ha kläder som hon kan leka i och får smutsa ner, att hon ska våga använda sin röst och säga vad hon vill och inte vill, att hon ska få leka med vilken leksak hon vill – att hon ska få vara den individ hon vill vara.

Flera gånger under läsningen blir jag faktiskt riktigt förbannad. Har vi verkligen inte kommit längre än så här? Det finns en massa exempel och fakta som jag aldrig ens tänkt på, och det blev en nyttig ögonöppnare.

Det finns så många bra saker i den här boken att jag skulle kunna skriva en hel blogg bara om den. Jag säger bara så här: är du föräldrer se till att läsa den här boken och känner du någon som är gravid så är det en bra present.

Vill du veta mer om boken kan du klicka här.

Släktfeber av Sara Paborn

Jag läste den här boken i somras, men en recension har fått vänta. Mycket på grund av att jag faktiskt inte riktigt vet vad jag tycker om boken. Jag började läsa, kände att nä, vad är det här?, men fortsatte ändå och fastnade sedan i den. Det fanns något i den som lockade vidare i läsningen.

Vi får möta en familj där fastern har dött vid 107 års ålder. Dottern i familjen får ärva fasterns gamla, slitna stuga som ligger på samma tomt som hennes föräldrars hus. Där väljer hon att tillbringa sommaren och samtidigt ska fasterns ägodelar portioneras ut till släktingarna. Hon bor där i stugan tillsammans med pojkvännen, medan han och hennes pappa fixar i ordning den lilla stugan på deras alldeles egna sätt. Till den lilla skaran kommer också mammans syster, som helt uppenbart inte är välkommen men som slår upp sitt tält strax bredvid tomten. Mammans och systerns relation är något ansträngd, för att utrycka det milt. Grävandet bland fasterns ägodelar blir också en slags dykning ner i familjens historia.

Det är något i beskrivningen av karaktärerna som gör att jag först inte vill läsa vidare. De är lite.. tja, speciella. Pappan som går och klappar sig på magen,käkar bananer och hela tiden fäller en massa dryga kommentarer och verkar lite allmänt förvirrad och inte riktigt kontaktbar. Och mamman, den känslokalla, som går omkring i trädgården eller ligger i hammocken och så tydligt spelar upp en teater som hon vill att systern ska se, men som vägrar gå och prata med henne. De känns rätt osympatiska hela högen vid en första anblick och jag vill inte lära känna dem till en början. Men språket och drivet i storyn gör att jag fastnar och faktiskt tycker att det kanske inte är så himla dumt ändå.

På baksidan av boken står ordet absurd, och det är nog ett rätt träffande ord. Alla dessa kufar samlade i en och samma bok, och i centrum en död faster. Det kan inte bli annat än absurt, på både gott och ont.